Sök

Regeringen får möjlighet att ta fram avgifter för prövning och tillsyn enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, det vill säga kärnkraftsolyckor. Lagen börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Lagen innebär bland annat att myndigheter får ta ut avgifter när de prövar olika kärnkraftsanläggningars ansvarsförsäkringar. Försäkringar som anläggningarna är skyldiga att ha enligt lagen. Avgifter får också tas ut för att pröva tillsynen av skadeståndsansvaret. Lagen gäller inte bara kärnkraftsanläggningar utan även andra kärntekniska anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-28

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på knappt 8,4 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 2012. I utgiftsområdet ingår integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhetspolitik. Större delen av budgetanslaget går till flyktingmottagande. I fråga om integrationspolitiken ställer sig utskottet positivt till regeringens tydliga inriktning på att nyanlända invandrare snabbt ska få jobb och lära sig svenska. På diskrimineringsområdet framhåller utskottet vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. När det gäller jämställdhet anser utskottet att fortsatta reformer är nödvändiga för att utveckla och förstärka jämställdheten inom alla samhällsområden.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

36, 151 minuter

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-28

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Vissa bestämmelser som handlar om värdering av materiella och immateriella tillgångar tas bort i lagen då det aldrig har funnits skäl att använda dessa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-25

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 122 minuter

Beredning

2011-10-11

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till internationell samverkan för 2012. Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om ramanslag mellan 2013-2017 för samarbete inom Östersjöregionen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Beredning

2011-10-05

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-23

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Det finns en princip om icke-diskriminering för hästtävlingar i EU. Reglerna för hästtävlingar får inte göra någon skillnad mellan hästar som är registrerade i eller härstammar från det EU-land där tävlingen hålls och hästar som är registrerade i eller härstammar från andra EU-länder. Men det finns möjlighet till undantag, till exempel för historiska eller traditionella evenemang. Regeringen vill nu få rätt att bestämma vilken myndighet som ska har rätt att tala om för arrangörer av hästtävlingar att de är skyldiga att lämna information till tillsynsmyndigheten om de tävlingar som undantas från principen om icke-diskriminering. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Akademiker med utländsk utbildning som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden möts av ett komplext system som involverar ett antal myndigheter. Systemet skulle kunna bli mer ändamålsenligt och effektivt, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort. Bland annat behövs tidigare och tydligare information om de insatser som finns för akademiker med utländsk utbildning. Av olika orsaker tar det också lång tid att få sin utländska utbildning bedömd i Sverige. Regeringen har för avsikt att vidta en rad åtgärder med anledning av granskningens resultat:

• I samband med budgetpropositionen för 2013 har regeringen för avsikt att presentera en samlad strategi för integrationspolitiken. I samband med detta kommer regeringen att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk bakgrund.
• Systemet för integration av utländska akademiker med hälso- och sjukvårdsyrken ska bli tydligare och mer samordnat. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera hur man ska bedöma legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildad utanför EU- och EES-länderna samt Schweiz.
• Regeringen ska se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd.
• Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad undervisning i svenska bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang.
• Regeringen har för avsikt att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för vissa yrkesgrupper.

Riksdagen konstaterar att det finns flera tillfällen för regeringen att återkomma och redovisa vilka åtgärder man har vidtagit och vilka slutliga ställningstaganden man har gjort. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-21

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Riksdagen godkände regeringens skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, ägarstyrning, jämställdhet, löner för ledande befattningshavare och bolagen SAS, Sveaskog och Vattenfall.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Konsumenternas ställning på elmarknaden ska stärkas. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem presenterar regeringen förslag och bedömningar om inriktningen på det fortsatta arbetet. Regeringen ska bland annat fortsätta sitt arbete med att införa timmätning av elförbrukning. Timmätning gör att konsumenterna lättare kan se hur mycket el de förbrukar vid en viss tidpunkt. På sikt väntas det också bli lättare för konsumenterna att anpassa sin elförbrukning till priserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om timmätning. Riksdagen redovisar också uppfattningen att så kallade anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form. Anvisningsavtal betyder att kunden inte aktivt har valt elleverantör, utan automatiskt anvisats till ett bolag. Dessa kunder betalar i dag ett högre pris för sin el, vilket regeringen inte anser är motiverat. Riksdagen anser också att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal som liknar de avtal som finns inom industrin. Sådana avtal skulle innebära lägre pris under större delen av året, i utbyte mot ett mycket högre pris under den tid då belastningen på elnätet är som störst. Riksdagens ställningstagande i frågorna om anvisningsavtal och om elavtal liknande de som finns i industrin framförs i form av ett så kallat tillkännagivande till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 77 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet till och med 2010. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Fonderna fortsatte under 2010 att återhämta de stora förluster som gjordes under finanskrisen 2008-2009. För första gången sedan 2007 var buffertfondernas samlade bidrag till finansieringen av pensionssystemet positivt. Detta eftersom avkastningen sedan 2001 var större under 2010 än uppräkningen av inkomstindex under samma period. Finansutskottet konstaterar att fondernas avkastning varierat kraftigt sedan fondernas nya placeringsregler infördes för snart tio år sedan. Marknaderna har under perioden varit extremt turbulenta och fonderna har inte gett den kontinuerliga och stabila avkastning man tänkte sig när man skapade systemet. Utskottet välkomnar därför den utredning om AP-fondernas regelverk som regeringen tillsatte hösten 2011. Utredningen har till huvuduppgift att utvärdera Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler mot bakgrund av fondernas förvaltning de senaste tio åren och ändrade marknadsförutsättningar. Utredningen ska även utvärdera Sjätte AP-fondens verksamhet. Utskottet välkomnar också att utredningen ska undersöka fondernas effektivitet och närmare analysera kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet har följt AP-fondernas kostnader sedan början av 2000-talet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-16

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Sverige ska kunna ha en gemensam marknad för elcertifikat med andra länder. Det är en effekt av den nya lagen om elcertifikat. Systemet med elcertifikat går ut på att producenter av förnybar el får elcertifikat av staten för den el de producerar. Elproducenterna kan sedan sälja certifikaten till bland annat elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning. Syftet med systemet är att öka elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt, genom att skapa konkurrens mellan olika förnybara energikällor. Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2012, förutsatt att Norge då har antagit EU:s förnybartdirektiv. Den nya lagen om elcertifikat innebär också att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Den nya lagen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

122, 401 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Konsumentombudsmannen får träda in som ombud för en konsument vid domstol eller hos Kronofogdemyndigheten i en tvist med en näringsidkare. En förutsättning är att tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller att den är av ett allmänt konsumentintresse. I princip svarar staten för såväl konsumentens egna rättegångskostnader som - för den händelse konsumenten förlorar tvisten - motpartens rättegångskostnader. Reglerna finns i en tidsbegränsad lag, försökslagen. Regeringen har föreslagit att reglerna ska bli permanenta och skrivas in i en ny lag som ska börja gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Det införs ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag. Patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa ska kunna få bidraget. De ska få använda bidraget för att betala förebyggande tandvård som ger rätt till ersättning och tandvård som de abonnerar på. En annan ändring innebär att landstingen enligt lagen blir skyldiga att se till att tandvård kan erbjudas personer som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tandvården ska utföras till hälso- och sjukvårdsavgift. Vårdgivarna ska inte längre enligt lagen vara skyldiga att lämna uppgifter om aktuella priser för de ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som de utför till Försäkringskassans prisjämförelsetjänst. Denna lagändring börjar gälla den 1 januari 2012. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 33 minuter

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2011. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 11,9 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget Räntor på statsskulden ökas med 10,5 miljarder kronor. Riksdagen välkomnar att beslut om ökningen tas i samband med ändringsbudgeten men anser att regeringen borde ha beskrivit tydligare vad överskridandet beror på. Avslutningsvis konstaterar riksdagen att det finns marginaler till överskottsmålet för 2011 när förslagen på ändringsbudgeten är inräknade.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Sverige ska utöka kapitalinsatsen i Internationella valutafonden, IMF, med cirka 20,7 miljarder kronor till högst 45,2 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. Höjningen är ett resultat av en allmän översyn av IMF:s resurser som totalt sett innebär en fördubbling av medlemsländernas insatskapital i IMF. Riksdagen konstaterar att det är nödvändigt att IMF har de resurser som krävs för att kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i den globala ekonomin och det internationella betalningssystemet. Riksdagen godkände också ett antal stadgeändringar som innebär att samtliga representanter i IMF:s exekutivstyrelse ska tillsättas genom val. Ändringen innebär bland annat att likabehandlingen av medlemsländerna i IMF ökar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-11

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Riksdagen sa ja till några lagändringar med anledning av att Liechtenstein ansluter sig till avtalet mellan EU och Schweiz om Schweiz associering till Schengenregelverket. Lagändringarna innebär att bestämmelser som rör samarbetet med länder som ingår i Schengensamarbetet utvidgas till att även omfatta Liechtenstein. Liechtenstein ansluter sig också till avtalet mellan EU och Schweiz som handlar om kriterier för vilken stat som ansvarar för handläggningen av ett asylärende beroende på om ansökan görs i ett medlemsland eller i Schweiz.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-09

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Dagens skattebestämmelser ska regleras i en ny lag, skatteförfarandelagen. Se betänkande 2011/12:SkU3. Med anledning av den nya lagen genomförs vissa följdändringar av teknisk och redaktionell karaktär i några lagar och bestämmelser som inte längre behövs upphävs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 75 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Dagens skattebestämmelser är utspridda på ett flertal lagar. Lagarna är svåra att överblicka och förstå varför riksdagen har beslutat att de ska samlas i en enda lag, skatteförfarandelagen. Förutom att lagen ska vara tydligare och lättare att tillämpa ska den bidra till att minska den administrativa bördan och stärka de skattskyldigas ställning. Här är några nyheter i den nya lagen:

• Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
• Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
• Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
• Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
• Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
• Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
• Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.

Den nya lagen börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17