Sök

Inom Försvarsmaktens internationella materielsamarbeten förekommer ofta förseningar, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Materiel är vapen och annan utrustning avsedd för militärt bruk. Regeringen behandlar Riksrevisionens granskning i en rapport som försvarsutskottet har granskat. Enligt regeringen har man de senaste åren i allt högre grad gått mot att anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel, i stället för att som tidigare låta utveckla materielen på egen hand. Regeringen menar att flera av de förseningar som uppstått vid internationella samarbeten handlar om utveckling av materiel. Sverige ska i fortsättningen vara restriktivt med att delta i den typen av samarbeten. Om möjligt ska man också uppgradera befintlig materiel i stället för att göra nyanskaffningar. Regeringens redovisning till riksdagen i materielförsörjningsfrågor ska bli bättre.

Försvarsutskottet förutsätter att regeringen definierar de nationella säkerhetsintressena och inleder ett utvecklingsarbete. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit betydelsen av att regeringen säkerställer det svenska säkerhetsintresset. Utskottet framhåller att Sverige alltid kommer att ha särskilda nationella säkerhetsintressen, precis som andra länder. Inom Försvarsmakten pågår ett arbete som utgår från en nationell analys av intressen, mål och behov i fråga om svenska militära förmågor och som definierar dessa intressen. Riksdagen och regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för arbetet. Utskottet förutsätter att ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds för att säkerställa Sveriges säkerhetsintressen och understryker regeringens ansvar på denna punkt. Regeringen ska löpande informera och redovisa arbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Beredning

2012-01-24

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-22

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor från allmänna motionstiden 2011. Den främsta orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om mål och förebyggande arbete inom folkhälsoområdet, antibiotikaresistens, fysisk aktivitet för äldre och förebyggande av självmord. Andra motioner tar upp hbt-personers hälsa, hbt-certifiering av ungdomsmottagningar, ungdomsmottagningarnas öppettider och kompetens samt Umo, Ungdomsmottagningen på nätet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

19, 74 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-21

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Reglerna för spårning av vilda djur som varit inblandade i trafikolyckor utvidgas till att gälla även olyckor på järnväg. Varje år inträffar närmare 4 500 krockar mellan tåg och vilda djur, i huvudsak älg och rådjur. Polisen ska kunna vidta de åtgärder som behövs för att skadade djur ska kunna spåras upp och avlivas. Polisen ska också kunna ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Kustbevakningens behandling av personuppgifter regleras i en ny, teknikneutral lag. De nya reglerna ska göra det lättare för Kustbevakningen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda it i sin verksamhet, vilket i sin tur ska leda till en effektivare brottsbekämpning, kontroll och tillsyn. Samtidigt ska skyddet för människors personliga integritet upprätthållas, inte minst vid informationsutbyte mellan olika myndigheter. Vissa av kraven i den nya lagen gäller all behandling av de uppgifter som omfattas av lagen. Dessutom ställs särskilda villkor för sådan verksamhet som är särskilt känslig ur integritetssynpunkt, som behandlingen av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Målen och motiven för Sveriges bidrag till internationella militärinsatser ska lyftas fram på ett mer konkret sätt i regeringens propositioner. Det framgår i en skrivelse från regeringen som utrikesutskottet har granskat. Bakgrunden till skrivelsen är Riksrevisionens granskning av de svenska bidragen till internationella insatser för fred och säkerhet i världen.

Utskottet välkomnar att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2012, har vidareutvecklat informationen till riksdagen om de svenska bidragen till internationella insatser. Syftet är att bättre kunna ge en samlad bild av omfattning, lokalisering och kostnader. Utskottet ser positivt på att regeringen vill skärpa kraven på resultatredovisning för de internationella krishanteringsinsatser där Sverige bidrar med civil personal. Utskottet anser att redovisningen av utgifterna för militära insatser är ändamålsenlig. Man delar regeringens bedömning att en allt större efterfrågan på personal till internationella insatser kräver att formerna för deltagandet utvecklas. Utskottet lyfter bland annat fram att utlandstjänstgöring i en internationell insats på ett tydligare sätt bör ses som meriterande för personal på myndigheterna. Såväl regering som utskottet anser att civila och militära insatser ska samverka och förstärka varandra. Samtidigt är det viktigt att biståndsinsatser inte blandas samman med militära insatser. Både regeringen och utskottet poängterar att freds- och säkerhetsfrämjande insatser är omfattande och komplexa. Detta ställer höga krav på flexibiliteten hos de involverade myndigheterna, samtidigt som de flesta myndigheterna har andra huvudsakliga uppgifter än att delta i krishanteringsinsatser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om äldrefrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

48, 147 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om barnfattigdom. Riksdagen anser att det är viktigt att alla får ta del av tillväxt och välfärd. Sverige ska vara ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna, och därför bör barnfattigdom bekämpas, menar utskottet. Riksdagen välkomnar regeringens åtgärder inom bland annat socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, den ekonomiska familjepolitiken och utbildningspolitiken. Åtgärderna bidrar enligt riksdagen till att minska ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 138 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-13

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetsmiljö. Orsaken är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förstärkning av arbetsmiljöarbetet, dödsolyckor i arbetslivet, företagshälsovård, skyddsombud och den psykosociala arbetsmiljön.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

44, 162 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-08

Debatt

2012-02-16

Beslut

2012-02-16

Riksdagen har godkänt att Sverige ansluter sig till Internationella arbetsorganisationens, ILO, sjöarbetskonvention från 2006. Skälet är att sjöarbetskonventionen kan bidra till att fler sjömän får en trygg och säker arbetsmiljö samt i övrigt bra arbetsvillkor. Den kan också bidra till att skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring. Riksdagsbeslutet innebär att konventionen kommer att genomföras i de delar i svensk rätt som ännu inte är genomförda. Lagändringarna börjar huvudsakligen träda i kraft den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2012-01-19

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och behandling av män som döms för sexualbrott. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att under 2012 återkomma med ett lagförslag där en person som på grund av särskilda omständigheter har kontaktförbud också lättare kan förbjudas att uppehålla sig i en gemensam bostad.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. Beslutet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

Flera skäl uppges till riksdagens beslut. Allt fler arbetsgivare rapporterar svårigheter att - trots hög arbetslöshet - hitta rätt arbetskraft. I lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskapsbas så att de står redo när de nya jobben kommer. Riksdagen konstaterar också att rekordstora ungdomskullar nu lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller kommer att behöva komplettera och fortbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Antalet platser inom vuxenutbildningen under föregående och innevarande mandatperiod är färre än under mandatperioden 2002-2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar.

Riksdagen framhåller dessutom att de förändringar som konstant pågår på arbetsmarknaden medför att arbetskraften ständigt, oavsett konjunktur, har ett behov av kunskapspåfyllnad. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle. Riksdagen poängterar avslutningsvis att vuxenutbildningen riskerar att i hög grad bli ett offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Beredning

2011-12-08

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-26

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om enklare regler för köp på avbetalning. Enligt dagens bestämmelser ska köparen och säljaren upprätta ett dokument med vissa uppgifter för att säljaren ska kunna ta tillbaka varan om betalningen uteblir. Dokumentet ska vara på papper och skrivas under av båda parterna. Med de nya reglerna ska dokumentet kunna upprättas elektroniskt och signeras av köparen med en elektronisk signatur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i distans- och hemförsäljningslagen. Ändringarna är en anpassning till EU-regler. De gäller hur avräkningen ska göras mellan en företagare och en konsument när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01