Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om äldrefrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

48, 147 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om barnfattigdom. Riksdagen anser att det är viktigt att alla får ta del av tillväxt och välfärd. Sverige ska vara ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna, och därför bör barnfattigdom bekämpas, menar utskottet. Riksdagen välkomnar regeringens åtgärder inom bland annat socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, den ekonomiska familjepolitiken och utbildningspolitiken. Åtgärderna bidrar enligt riksdagen till att minska ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 138 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-13

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetsmiljö. Orsaken är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förstärkning av arbetsmiljöarbetet, dödsolyckor i arbetslivet, företagshälsovård, skyddsombud och den psykosociala arbetsmiljön.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

44, 162 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-08

Debatt

2012-02-16

Beslut

2012-02-16

Riksdagen har godkänt att Sverige ansluter sig till Internationella arbetsorganisationens, ILO, sjöarbetskonvention från 2006. Skälet är att sjöarbetskonventionen kan bidra till att fler sjömän får en trygg och säker arbetsmiljö samt i övrigt bra arbetsvillkor. Den kan också bidra till att skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring. Riksdagsbeslutet innebär att konventionen kommer att genomföras i de delar i svensk rätt som ännu inte är genomförda. Lagändringarna börjar huvudsakligen träda i kraft den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2012-01-19

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-07

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2012-02-02

Datum

2012-02-03

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och behandling av män som döms för sexualbrott. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att under 2012 återkomma med ett lagförslag där en person som på grund av särskilda omständigheter har kontaktförbud också lättare kan förbjudas att uppehålla sig i en gemensam bostad.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 59 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. Beslutet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

Flera skäl uppges till riksdagens beslut. Allt fler arbetsgivare rapporterar svårigheter att - trots hög arbetslöshet - hitta rätt arbetskraft. I lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskapsbas så att de står redo när de nya jobben kommer. Riksdagen konstaterar också att rekordstora ungdomskullar nu lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller kommer att behöva komplettera och fortbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Antalet platser inom vuxenutbildningen under föregående och innevarande mandatperiod är färre än under mandatperioden 2002-2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar.

Riksdagen framhåller dessutom att de förändringar som konstant pågår på arbetsmarknaden medför att arbetskraften ständigt, oavsett konjunktur, har ett behov av kunskapspåfyllnad. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle. Riksdagen poängterar avslutningsvis att vuxenutbildningen riskerar att i hög grad bli ett offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Beredning

2011-12-08

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-26

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2012-01-24

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om enklare regler för köp på avbetalning. Enligt dagens bestämmelser ska köparen och säljaren upprätta ett dokument med vissa uppgifter för att säljaren ska kunna ta tillbaka varan om betalningen uteblir. Dokumentet ska vara på papper och skrivas under av båda parterna. Med de nya reglerna ska dokumentet kunna upprättas elektroniskt och signeras av köparen med en elektronisk signatur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i distans- och hemförsäljningslagen. Ändringarna är en anpassning till EU-regler. De gäller hur avräkningen ska göras mellan en företagare och en konsument när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Namnlagen ändras när det gäller rätten att bära namn som förvärvats i ett annat EES-land eller i Schweiz. Vid dubbelt medborgarskap tar lagen i dag inte tillräcklig hänsyn till namnskicket i det andra landet. Lagen ändras därför så att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det namnet också i Sverige. Detta under förutsättning att han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild anknytning dit.

Vissa regler till skydd för barn ska gälla även vid dessa förvärv. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte godkännas som förnamn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Regeringen har redovisat i en skrivelse hur den ser på Riksrevisionens granskningsrapport Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg - samverkan utan verkan? Granskningen gäller statens insatser för att vårdpersonal ska ha tillgång till all relevant patientinformation vid rätt tillfälle.

Riksdagen har gått igenom skrivelsen och välkomnar Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen har uppmärksammat vissa brister, bland annat när det gäller vårdpersonals möjlighet att få tillgång till elektronisk patientinformation hos andra vårdgivare.

Myndigheten har lämnat ett antal rekommendationer till regeringen. Riksdagen konstaterar att regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionen tar upp, bland annat har strategin Nationell eHälsa tagits fram.

Riksdagen kommer att följa regeringens arbete och avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2012-01-19

Datum

2012-01-23

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet - Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005-2007. Finansinspektionen och Riksbanken har också lämnat synpunkter på rapporten. Finansutskottet konstaterar att regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och slutsatser.

Utskottet konstaterar att merparten av Riksrevisionens rekommendationer kommer att hanteras av Finanskriskommittén, som tillsattes av regeringen i början av 2011. Kommitténs arbete är extremt viktigt och kommer att få stor betydelse för den framtida institutionella organiseringen och regleringen av den svenska finansmarknaden, menar utskottet. Utskottet kommer därför att löpande följa kommitténs arbete.

Utskottet höll i december 2011 en offentlig utfrågning med anledning Riksbankens och Finansinspektionens stabilitetsrapporter. Utskottet kommer framöver att ta ställning till om det finns anledning att hålla fler offentliga utfrågningar när myndigheterna publicerar sina rapporter. Utskottet anser att det finns anledning att utöka rapporteringen till riksdagen om myndigheternas samarbete inom området finansiell stabilitet. Utskottet anser att även Riksgäldskontoret bör delta i en sådan rapportering.

Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2011-12-13

Datum

2012-01-13

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttades den 1 juli 2011 över till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, genom en förordning från Europaparlamentet och rådet. Genom en centraliserad tillsyn vill man garantera en effektiv tillsyn, rationalisera tillsynsstrukturen och garantera rättssäkerheten. Den svenska lagstiftningen anpassas den 1 mars 2012 till förordningen. Lagändringen innebär också att Kronofogdemyndigheten ska kunna lämna handräckning vid platsundersökningar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Beredning

2011-12-13

Justering

2011-12-20

Datum

2012-01-12

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Beredning

2011-09-15

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-10

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Beredning

2011-10-18

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-09

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18