Offentlig upphandling från eget företag

Herr talman! I den proposition och det betänkande som vi i dag debatterar föreslås att det i lagen om offentlig upphandling införs ett nytt så kallat in house-undantag från kravet på upphandling. Det nya undantaget innebär att avtal som sluts mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person eller en gemensam nämnd inte anses utgöra ett kontrakt enligt lagen om offentlig upphandling. Undantaget gäller endast under förutsättningen att vissa kontroll- och verksamhetskriterier har uppfyllts. Socialdemokraterna stöder det permanenta undantag som föreslås i propositionen. Men vi anser att undantaget borde ha fått en mer generell utformning så att även koncerninterna transaktioner mellan kommunala bolag hade omfattats. Med den lagstiftning som regeringen nu föreslår finns en uppenbar risk att kommuner och landsting tvingas till betydande och för skattebetalarna mycket kostsamma förändringar i hur man organiserar sin verksamhet, vilket också har påpekats av Sveriges Kommuner och Landsting. Det är olyckligt att regeringen valt att inte lyssna på just dessa synpunkter. Vi förstår att regeringen har tagit hänsyn till det oklara rättsliga läge som råder inom EU när det gäller just möjligheten att undanta koncerninterna transaktioner från kravet på upphandling. Men i stället för att utgå från att EU-domstolen i ett eventuellt framtida utslag inte kommer att godta koncerninterna transaktioner anser vi att regeringen borde ha haft ambitionen att få en praxisbildning genom att föreslå en nationell bestämmelse som sedan hade kunnat prövas av EU-domstolen. Det är så vi testar EU:s lagstiftning. Vi beklagar att regeringen väljer att tolka lagstiftningen innan EU själv kunnat få göra det. Herr talman! Lagen om offentlig upphandling upplevs av många som otydlig och krånglig. Det finns en stor osäkerhet om vad som är möjligt inom lagstiftningen, hur den ska användas på bästa sätt och hur man ska få ut mesta möjliga effekt av den lagstiftning som finns. Det är en viktig lagstiftning och ett viktigt regelverk för kommuner, landsting och inte minst näringsliv. Det är mycket olyckligt och otillfredsställande att denna osäkerhet råder. Det finns många gånger en förvirring när det gäller vad som är möjligt. Just därför är det olyckligt att regeringen väljer att pytsa ut förändringarna i lagstiftningen trots att vi har en pågående utredning och att det pågår ett arbete som är ganska gediget inom EU som kommer att påverka även vår nationella lagstiftning. Det är olyckligt att man inte tar ett mer samlat grepp om just den här frågan. Det borde ha varit en mer heltäckande proposition som vi i riksdagen hade kunnat hantera utifrån ett större perspektiv än vad vi gör i dag. Men läget är som det är. Utifrån det har jag inget annat yrkande än bifall till vår reservation.

Herr talman! Som vi precis har hört handlar detta om offentlig upphandling som man kan frångå i vissa fall om man handlar inom eget företag när det gäller bolag. Reglerna för hur myndigheterna kan och får göra dessa undantag innebär att ärendet blir väldigt tekniskt. Jag tar därför på mig att upprepa lite grann av det Marie Nordén precis har sagt. Jag vill börja med en historisk tillbakablick och berätta att vi tidigare har debatterat och beslutat i ett ärende om de så kallade Teckalreglerna, som innebär att man kan göra avsteg från lagen om offentlig upphandling. Då, vid det förra tillfället, fattades ett tillfälligt, tidsatt beslut som har sin utgång vid årsskiftet 2012/13. Det är det som vi nu permanentar i denna del. Det vi säger är att man vid upphandling i de fall bolaget lever upp till kontroll- och verksamhetsregler inte behöver följa lagen om offentlig upphandling, utan man handlar då internt. Den upphandlande myndigheten måste då stå upp för att de utövar kontroll över den juridiska person och den gemensamma nämnd som motsvarar den kontroll som man utövar över sin egen förvaltning. Det som också gäller är att man måste uppfylla krav på att huvuddelen av verksamheten bedrivs med den eller de myndigheter som kontrollerar den. Om detta uppfylls till fullo anses relationen vara intern, och då kan man göra avsteg från lagen om offentlig upphandling. I denna del finns, som ni har hört, en samsyn i utskottet. Däremot finns det skilda åsikter om hur finansutskottet ska skriva i den del i betänkandet som handlar om koncerninterna transaktioner, det vill säga köp och sälj mellan kommunala bolag. Här vill reservanterna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna göra en skrivning som i dag säger något annat än vad EU-rätten gör. Det innebär att man med detta förslag skriver in en EU-praxis som ännu inte har bestämts av EU-domstolen. Därmed menar de att detta hjälper kommuner och landsting att få en större säkerhet i beslutet. Denna uppfattning delar inte jag, som menar att vi ska ha en skrivning från finansutskottet som följer såväl nuvarande som blivande praxis i EU-domstolen samtidigt som vi håller öppet för koncerninterna transaktioner, det vill säga möjligheten till köp och sälj. Med vår skrivning, herr talman, anser vi att vi uppnår två mål samtidigt utan att gå emot lagstiftning. För det första: Vi följer en uppfattning om att svensk lagtext språkligt sett ska utformas i enlighet med EU-praxis och inte mot den. För det andra: Det finns en skrivning i lagtexten som varken exkluderar eller inkluderar anskaffningar som görs inom ramen för koncern eller koncernliknande avtal, det vill säga köp och sälj mellan bolag. Därmed täcker vi in såväl nuvarande praxis som kommande praxis, och lagförslaget har då också tagit hänsyn till möjligheten att köpa och sälja inom koncern. Remissvar har också pekat i denna riktning, bland annat det som SKL har skrivit och som det hänvisas till i reservationen. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.