Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
28 655 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Betänkande 2012/13:SoU5
Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.
Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 26 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-12
- Beslut
- 2012-12-13
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011
Betänkande 2012/13:FiU6
Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-06
- Beslut
- 2012-12-11
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2012/13:UU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositioner om anslag till internationell samverkan. Det innebär drygt två miljarder kronor i anslag för 2013. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 27, 94 minuter
- Beredning
- 2012-10-25
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-06
- Beslut
- 2012-12-11
- Dokument & lagar
Beskattning av tillsatser i motorbränsle
Betänkande 2012/13:SkU13
Energiprodukter som säljs, förbrukas eller är avsedda att förbrukas som tillsatser i motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym ska beskattas. Tillsatserna, ofta kallade additiv, tillsätts exempelvis för att hålla bränslesystemen renare eller motverka knackningar i motorn. De beskattas redan i dag när de ingår som en del av ett färdigt drivmedel och förslagen påverkar därmed inte beskattningen av drivmedel. Förslagen är en följd av en dom i EU-domstolen och syftet är att anpassa de svenska bestämmelserna till EU:s regler. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar
Betänkande 2012/13:SkU11
Inkomstskattelagen rättas till när det gäller resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar. Rättelsen innebär en redaktionell ändring i 45 kap. 4 § inkomstskattelagen så att det klart framgår att tillämpningen av bestämmelsen inte förutsätter avyttring av minst två taxeringsenheter. När inkomstskattelagen infördes fick bestämmelsen av misstag en annan innebörd som inte var avsedd. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Kontroll av postförsändelser
Betänkande 2012/13:SkU9
Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om de innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2011 öppnade Tullverket 79 försändelser som innehöll totalt 962 liter sprit, vin och starköl. Ingen tobak hittades. Mottagarna fick betala 112 872 kronor i skatt. Riksdagen tycker att kontrollerna är viktiga för att säkra att svensk skatt tas ut vid postorder eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto
Betänkande 2012/13:SkU7
Reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto ändras för att förhindra skatteplanering. Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan vara förpliktelser för innehavaren i form av till exempel optioner och terminer. Sådana förpliktelser ska enligt de nya reglerna schablonbeskattas på samma sätt som aktier och andra finansiella instrument som är tillgångar.
Tidigare var det möjligt att inom ett investeringssparkonto skapa vinster på tillgångar som schablonbeskattades och förluster på förpliktelser som beskattades konventionellt. Därefter var det möjligt att utnyttja skillnaden i skattesatsen.
Lagändringarna ska gälla från den 15 juni 2012. Regeringen aviserade lagändringarna i en stoppskrivelse till riksdagen den 14 juni 2012.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Vissa frågor om underhållsstöd
Betänkande 2012/13:SfU3
En förälder kan ha rätt att skjuta upp sina betalningar av underhållsstöd till Försäkringskassan. När föräldern sedan betalar så ska det ske enligt en avbetalningsplan. Om föräldern inte har betalat en avbetalningspost i rätt tid så måste han eller hon senast fem månader därefter ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Har föräldern inte betalat alla delposter inom den angivna tiden så ska hela skulden betalas omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 55 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010
Betänkande 2012/13:FiU12
Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.
Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:
- Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
- Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
- Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
- Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
- Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
- Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
- Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.
Riksdagen godkände utskottets slutsatser.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 1 minuter
- Beredning
- 2011-12-01
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-26
- Debatt
- 2012-12-06
- Beslut
- 2012-12-11
- Dokument & lagar
Fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren 2013–2018
Betänkande 2012/13:SkU12
När Skatteverket bestämmer taxeringsvärden för kraftvärmeverk vid allmän fastighetstaxering 2013 och särskild fastighetstaxering 2014-2018 ska myndigheten utgå från värdet av elproduktionen men inte värmeproduktionen. Det innebär att Skatteverket fortsätter att göra som tidigare. Den nya lagen är tillfällig och ska ge tid för att se över reglerna om fastighetstaxering av kraftvärmeverk och värmecentraler.
Bakgrunden är att det i ett kraftvärmeverk produceras både el och varmvatten. Vid fastighetstaxeringen ska Skatteverket egentligen ta hänsyn till både el- och värmeproduktion. När Skatteverket förberedde 2013 års allmänna fastighetstaxering kom det fram att myndigheten har taxerat kraftvärmeverken på ett felaktigt sätt under de senaste decennierna. Vid tidigare taxeringar har myndigheten inte tagit hänsyn till eller beskattat värmeproduktionen.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-23
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Några körkortsfrågor
Betänkande 2012/13:TU4
Riksdagen sa ja till lagändringar som ska komplettera eller rätta till de nya körkortsregler som riksdagen antog förra året. Det gäller bland annat bestämmelserna om kontrollen av den medicinska lämpligheten hos personer med körkort för tyngre fordon. Definitionerna av lätt och tung motorcykel samt släpfordon ändras också i lagen om vägtrafikdefinitioner. Skälet till det är att definitionerna ska kunna fortsätta användas i körkortslagen. Dessutom blir det möjligt för personer som endast får köra fordon med alkolås att få tillstånd att köra vissa fordon utan alkolås.
Lagändringarna börjar gälla den 19 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-22
- Datum
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Mellanöstern och Nordafrika
Betänkande 2012/13:UU8
Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande till regeringen om Västsahara. Uppmaningen till regeringen handlar om att Sverige snarast bör erkänna den sahariska arabiska demokratiska republiken som en fri och självständig stat. Sverige bör även verka för detta inom EU. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna, en från Miljöpartiet och en från Vänsterpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012 om Mellanöstern och Nordafrika. Motionerna handlar bland annat om regional demokratiutveckling med fokus på kvinnors rättigheter, Israel och de palestinska områdena, Syrien, Irak, Iran och Turkiet.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 71, 266 minuter
- Beredning
- 2012-06-12
- Justering
- 2012-11-15
- Datum
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Betänkande 2012/13:SkU15
Riksdagen har tidigare beslutat om vissa ändringar av den skattemässiga hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel (se 2012/13:FiU1). Regeringen har ansökt hos EU-kommissionen om statsstödsgodkännande, men det är osäkert om godkännandet kommer att kunna vara klart när lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Riksdagen beslutade därför att ändra sitt tidigare beslut. Ändringen innebär att riksdagen ger regeringen rätt att bestämma när vissa paragrafer i lagförslaget som kräver statsstödsgodkännande ska börja gälla.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-20
- Datum
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-21
- Beslut
- 2012-11-21
- Dokument & lagar
Utsläppsrätter och geologisk lagring av koldioxid
Betänkande 2012/13:MJU4
Industrier är skyldiga att delta i systemet för handel med utsläppsrätter. Det innebär att dessa anläggningar inte får ha större koldioxidutsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Nu ska företag inte behöva ha utsläppsrätter för den koldioxid som de lagrar i en anläggning som har godkänts för det. Lagringen ska bekräftas av en godkänd kontrollant.
Samtidigt ändras miljöbalken på två ställen. Den ena ändringen innebär att uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas efter var i beslutsprocessen som ärendet befinner sig. Den andra ändringen gäller vilka som ska få information när en plan eller ett program har antagits. Syftet med lagändringarna är att förtydliga Sveriges genomförande av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program.
Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2012-11-20
- Datum
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Betänkande 2012/13:JuU5
Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.
Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.
Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 53 minuter
- Beredning
- 2012-11-13
- Justering
- 2012-11-20
- Datum
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Kommunala resultatutjämningsreserver
Betänkande 2012/13:FiU15
Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 17, 36 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Datum
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2012/13:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,19 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2013. Mest pengar går till Lantmäteriet (498 miljoner kronor), Boverket (228 miljoner kronor) och Konsumentverket (116 miljoner kronor).
Tiden för så kallad presumtionshyra förlängs den 1 januari 2013 från tio till femton år. Presumtionshyra är hyra för nybyggda lägenheter som hyresvärden och hyresgästorganisationen kommer överens om. Efter att tiden för presumtionhyran gått ut bestäms hyran enligt de vanliga bruksvärdesreglerna. Den gamla tidsgränsen ska gälla för hyror som hyresvärdar och hyresgästorganisationer kommit överens om före den 1 januari 2013.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 46, 198 minuter
- Justering
- 2012-11-20
- Datum
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Reglering av riksdagens nämnder
Betänkande 2012/13:KU9
De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.
Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Beredning
- 2012-11-06
- Justering
- 2012-11-13
- Datum
- 2012-11-16
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2012/13:JuU7
Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska läggas till bland de myndigheter som får tillgång till signalspaning i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Syftet är att Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens lättare ska kunna få strategiska uppgifter om bland annat internationell terrorism och annan grov brottslighet som har koppling till andra länder och som kan hota viktiga svenska intressen. Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska följa samma regler som gäller för övrig signalspaning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 32, 107 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Datum
- 2012-11-16
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28