Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur.

Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

31

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

44, 136 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-26

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

39, 108 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-26

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen.

Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer.

Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas.

Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 89 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Regeringen har föreslagit åtgärder som ska motverka att kriminella nätverk missbrukar betalningssystem. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslaget innebär att clearingbolag, det vill säga de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att

• övervaka transaktioner
• lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker
• rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten.

Förslaget innebär även att Finansinspektionen ska få större möjligheter att pröva lämpligheten hos ombud i Sverige som erbjuder betaltjänster för utländska företag. Betaltjänsteombudens verksamhet kan exempelvis innebära överföring av pengar genom alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verksamhet. Transaktioner som görs på detta sätt har en lägre grad av spårbarhet och kan missbrukas av kriminella nätverk. I Sverige finns det cirka 1 200 sådana ombud.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att begränsa tillgången till lustgas.

Förslaget syftar till att motverka att lustgas används som berusningsmedel. Bland annat genom att

• lustgas inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att lustgasen ska användas som berusningsmedel
• högst 18 gram lustgas får säljas till en privatperson per tillfälle
• lustgas inte får säljas till en person under 18 år
• lustgas inte får marknadsföras i strid med den nya lagen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-22

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri.

Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis.

Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-22

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

34

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-22

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort.

Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion.

Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

58

Reservationer

110 

Anföranden och repliker

62, 189 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-21

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22

Konsumentskyddet på kreditmarknaden ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att motverka överskuldsättning hos svenska hushåll.

Marknaden för konsumtionskrediter har ökat snabbt de senaste åren. Snabblån som ges av konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, har enligt regeringen och riksdagen bidragit till en överskuldsättning. Det är framför allt unga människor med låga inkomster som tagit snabblånen.

Enligt beslutet ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-21

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-21

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

23

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

30, 121 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-20

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Visionen för strategin är att främja en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda vägen upplevs vara självmord.

Riksdagen understryker att det är viktigt att arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention stärks och utvecklas. Den nationella strategin ska pågå under perioden 2025–2034.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 59 minuter

Justering

2025-05-20

Datum

2025-05-20

Bordläggning

2025-06-16

Debatt

2025-06-17

Beslut

2025-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är en följd av ändrade EU-regler. Ändringarna görs eftersom bakomliggande EU-regler har ändrats på så sätt att fler tunga fordon ska anses vara utsläppsfria. Förslaget innebär även bland annat en följdändring av vad som menas med uttrycket referensvärde för koldioxidutsläpp när det handlar om indelningen av olika klasser av koldioxidutsläpp.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-16

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Förslaget innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privatkopiering och ges motsvarande rätt till ersättning som övriga ersättningsberättigade rättighetshavare. Förslaget syftar till att anpassa svensk rätt till en dom från EU-domstolen.

Regeringen föreslår också en lagändring som förtydligar regeringens möjlighet att bestämma hur upphovsrättslagen i vissa fall ska tillämpas.

Lagändringarna om radio- och tv-företag börjar gälla den 1 januari 2026, och lagändringen med förtydligandet börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar om olika immaterialrättsliga frågor som exempelvis upphovsrätten i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), åtgärder mot patentintrång och kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-16

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av

• statliga lån
• dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

88, 281 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-16

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om hamnskydd.

Ändringarna syftar till att säkerställa att svensk rätt är utformad i enlighet med EU-rätten och förtydligar hamnskyddet genom att hamnens gränser ska fastställas i en hamnskyddsutredning. Hamnskyddet kan vara åtgärder som ska vidtas i hamnar för att skydda människor, infrastruktur och utrustning i hamnarna mot allvarliga olagliga handlingar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Användningen av och tillgången på hållbara bränslen ska öka inom luftfarten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU-förordningen om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport.

Förslaget innebär att Sverige inför de regler som krävs för att följa EU-förordningen och leva upp till dess mål om att minska utsläppen från luftfarten. Den förslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser om sanktionsavgifter för överträdelser av EU-förordningen samt olika regleringar om tillsyn och överklagande.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, bland annat med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående utrednings- och beredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om statliga och regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

49, 145 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja egenavgiften inom högkostnadsskyddet.

Förslaget innebär att kostnadstaket för egenavgiften höjs från 2 900 kronor till 3 800 kronor, det vill säga att patienterna själva ska stå för en större del av kostnaden innan högkostnadsskyddet träder in. Som högst ökar patientens kostnader med 900 kronor.

Kostnadstrappan inom högkostnadsskyddet höjs också och innebär att:

• Patienter ska betala hela läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens 1 450 kronor.
• Det första trappsteget ändras så att patienten själv står för 75 % av kostnaden istället för dagens 50 %.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 108 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-21

Debatt

2025-05-22

Beslut

2025-05-22

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om fiskeripolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

23

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

28, 92 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel.

I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla.

Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar.

De innebär bland annat:

• Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna.
• Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

35, 107 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22