Sök

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om genetisk integritet. Regeringens har för avsikt att tillsätta en utredning, med företrädare för samtliga riksdagspartier, med uppdrag att lägga fram ett samlat förslag till hur det på alla samhällsområden ska kunna garanteras att det inte sker någon diskriminering på grund av det genetiska arvet.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände regeringens förslag till förändringar i alkohollagstiftningen. Tillståndsplikten i alkohollagen ersätts med en automatisk rätt att bedriva partihandel (inklusive import) för den som godkänts av skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad varumottagare. Systembolaget får tillstånd till privatimport, dvs. att direktimportera alkoholdrycker i samband med beställningar från privatkunder. Det blir tillåtet med gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och starköl. Här gäller det enstaka försändelser från en enskild person under yrkesmässig befordran till en enskild person som har fyllt 20 år. Besluten innebär en anpassning till EG-rättsliga regler. Förvärv och innehav av illegalt tillverkad sprit eller spritdryck kriminaliseras. Tillverkning och försäljning är redan kriminaliserade. Reglerna för alkoholreklam skärps, vilket innebär att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller får skildra sådana personer. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari 2000. Riksdagen godkände vidare regeringens riktlinjer för en försöksverksamhet med lördagsöppet på Systembolaget i vissa delar av landet. Försöket ska bedrivas som ett vetenskapligt forskningsprojekt och utvärderas efter ett år. Resultatet av utvärderingen ska bilda underlag för ett slutligt ställningstagande till lördagsöppet. Riksdagen beslutade att inte godkänna regeringens förslag till riktlinjer för Oberoende alkoholsamarbetet (OAS), den särskilda kommittén med uppdrag att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet. Den föreslagna strukturen på samarbetet är oklar och den tänkta formen för samarbetet är olämplig. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur ett samarbete på området ska utformas.

Behandlade dokument

61

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag till ny bokföringslag. I lagen samlas bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig, om räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering. När det gäller den offentliga redovisningen utvidgas årsredovisningslagen till att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella företags offentliga redovisning ska dock finnas kvar i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag. Riksdagen beslutade om en ändring, jämfört med regeringens förslag, när det gäller vilka företag som ska vara årsredovisningsskyldiga. Ett företag ska inte vara skyldigt att upprätta årsredovisning enbart på den grunden att det är moderföretag i en koncern. Koncernförhållandet ska få relevans endast när koncernen är av viss omfattning.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Undantaget från reavinstbeskattning vid tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta även vissa samlingar som ingår i ett fideikommiss. Däremot ska reavinstbeskattning ske när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i bolaget. När det gäller avveckling av fideikommiss beslutade riksdagen att Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter och att lagstiftningen anpassas till 1975 års aktiebolagslag. Fideikommiss är fast eller lös egendom som enligt särskilt förordnande, exempelvis i fideikommissbrev eller testamente, ska bevaras ominskad för all framtid och följa en viss successionsordning. Fideikommissen avvecklas sedan 1964 enligt en särskild lag.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om tre mål för den nationella ungdomspolitiken. De nya målen ska vara följande: 1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs. Ungdomsstyrelsen ska verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det ska vara regeringens uppgift att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Behandlade dokument

13

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet. Staten ska endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Statsbidraget ska stödja verksamhet som bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott. Vidare ska bidraget öka deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Det ska göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion och syfta till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet. Bidraget ska främja integration och god etik, bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Riksdagen beslutade vidare att de medel som staten ger för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics ska anvisas varje år och fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.

Behandlade dokument

20

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. statligt stöd till trossamfunden med anledning av stat-kyrkareformen. Stöd till trossamfund ska kunna lämnas i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Målet för stödet ska vara att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Regeringen ska bestämma vilka trossamfund som kan få bidrag av staten. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag om samfundens medverkan inom totalförsvaret och om följdändringar i en rad lagar. Lagförslagen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Riksdagen beslutade om vissa befogenheter för den kommission som regeringen tillsatt för att att kartlägga och granska säkerhetstjänsternas arbete med att kartlägga sådana svenska politiska ytterlighetsorganisationer och grupperingar som bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Kommissionen får bl.a. rätt att hålla förhör under straffansvar med den som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för kommissionens verksamhet. Kommissionen får också rätt att vid vite förelägga en enskild som innehar en sådan skriftlig handling eller ett sådant föremål som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet att visa upp handlingen eller föremålet för kommissionen. Kommissionen får vidare rätt att utan hinder av sekretess inhämta uppgifter från myndigheter som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet. Lagen träder i kraft den 1 januari 2000 i stället för den 1 oktober 1999 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

En särskild företrädare ska kunna utses för ett barn när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans ska i stället en av dem ensam kunna företräda barnet. Syftet med riksdagens beslut är att förbättra möjligheterna att utreda brott när barn utsatts för övergrepp. Den särskilda företrädarens uppgifter är alltså begränsade till att i vårdnadshavarens ställe ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Lagen träder i kraft den 1 januari år 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999. Beslutet innebär en ökning av tillgängliga medel med drygt 8 miljarder kronor och berör 65 anslag inom 18 utgiftsområden.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-18

Riksdagen beslutade om fortsatta förberedelser inför en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Ändringar i statistiklagen ska göra det möjligt att inrätta ett yrkesregister. Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare samt stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet kompletteras och ändras. Uppgiftsskyldigheten kommer därmed att gälla antalet anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om ramar för statsbudgetens 27 utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2000. Utgiftsramarna är styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgetförslagen. Statsbudgeten visar för budgetåret 2000 ett överskott på 82,5 miljarder kronor. Överskottet ska användas till att betala av på den svenska statsskulden.

Behandlade dokument

78

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-18

Riksdagen godkände en svensk anslutning till den s.k. skiljemannakonventionen mellan EU:s medlemsstater. Konventionen innebär bl.a. att medlemsstaterna åtar sig att överlämna en fråga om internprissättning till en skiljenämnd om staterna vid en prövning av skattefrågan inte kan komma överens om en lösning.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-11-02

Datum

1999-11-02

Debatt

1999-11-18

Riksdagen godkände regeringens förslag om ändring i lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall. Beslutet innebär att sådan ersättning inte ska påverka beräkningen av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter. Lagändringen träder i kraft den 1 december 1999 men tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1999. (Se även 1998/99:SoU13 .)

Behandlade dokument

1

Justering

1999-10-26

Datum

1999-10-26

Debatt

1999-11-03

Den s.k. femprocentsregeln slopas fr.o.m. den 1 januari 2000 för försäkringsbolag och understödsföreningar. Femprocentsregeln begränsar finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag. Ändringen innebär en anpassning till EG-rätten.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-10-26

Datum

1999-10-26

Debatt

1999-11-24

Riksdagen beslutade om vissa ändringar i bankrörelselagens bestämmelser för sparbanker och medlemsbanker när det gäller revision och skadestånd. Beslutet syftar till att utjämna vissa skillnader mellan reglerna för bankaktiebolag å ena sidan och reglerna för sparbanker och medlemsbanker å andra sidan. Vidare förlängdes övergångstiden för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med stöd av en övergångsbestämmelse till bankrörelselagen. De nya reglerna träder i kraft vid årsskiftet 1999/2000. Riksdagen gjorde också ett uttalande om reglerna för medlembanker. Reglerna behöver ses över så att de inte hindrar små medlemsbanker från att växa. Frågan behandlas nu inom Finansdepartementet, men om problemen för medlemsbankerna skulle bli akuta innan en förändring av lagstiftningen kan träda i kraft bör regeringen ta ett särskilt initiativ för att lösa frågan.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-26

Datum

1999-10-26

Debatt

1999-11-24

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för sitt beslut att i en förordning bevilja personer som flytt från provinsen Kosovo tidsbegränsade uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd i Sverige beviljades ursprungligen för en period om elva månader. Med anledning av det ändrade läget i Kosovoprovinsen beslutade regeringen att den första tillståndsperioden ska vara längst t.o.m. den 30 april 2000.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-21

Datum

1999-10-21

Debatt

1999-11-03

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om livsmedelskontroll. Motionerna avslogs bl.a. med hänvisning till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och pågående arbete med frågorna.

Behandlade dokument

32

Justering

1999-10-21

Datum

1999-10-21

Debatt

1999-11-03

Bestämmelsen om straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skärps. För straffansvar för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska det vara tillräckligt att var och en av de åtalade gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och att gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada hans eller hennes självkänsla. Något formellt krav på ytterligare kränkning, utöver de åtalade gärningarna, ska alltså inte gälla för ansvar för grov frids- eller grov kvinnofridskränkning. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2000. (Se även 1997/98:JuU13 .)

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-21

Datum

1999-10-21

Debatt

1999-11-03

Riksdagen lade till handlingarna dels regeringens redogörelse för den huvudsakliga inriktningen på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 1998.

Behandlade dokument

12

Justering

1999-10-19

Datum

1999-10-19

Debatt

1999-11-03