Sök

Riksdagen ställde sig bakom regeringens bedömning att de villkor som riksdagen satt upp för stängning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket (Barsebäck 2) inte är uppfyllda. Som förutsättning för stängningen gäller att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före utgången av år 2003. Det är riksdagen som även i fortsättningen prövar om villkoren är tillgodosedda inför ett beslut att stänga Barsebäck 2. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag - totalt ca 2,3 miljarder kronor - på energiområdet för 2001. Riksdagen beslutade även om ett nytt samlat system för att främja förnybar elproduktion baserat på handel med certifikat och förslag om investerings- och finansieringsplan m.m. för Affärsverket svenska kraftnät.

Behandlade dokument

47

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-14

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på näringslivsområdet för 2001. De största anslagen är Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (1 005 miljoner kronor), rymdverksamhet (536 miljoner kronor) och näringslivsutveckling i Östersjöregionen (300 miljoner kronor). Riksdagen lade vidare till handlingarna regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag och avslog motioner i detta ämne.

Behandlade dokument

25

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-14

Riksdagen lade till handlingarna Justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Beredning

2000-11-23

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2001-02-07

Riksdagen avslog Riksbanksfullmäktiges förslag om att antalet ledamöter i Riksbankens direktion ska vara högst sex, men lägst tre. I dag ska antalet vara sex personer. Riksbankens nya organisation har än så länge bara varit i kraft i knappt två år och det finns inte några starka skäl att ändra antalet ledamöter i direktionen.

Behandlade dokument

5

Beredning

2000-11-21

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-08

Beslut

2000-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 23 804 miljoner kronor i anslag till avgiften till Europeiska gemenskapen.

Behandlade dokument

2

Beredning

2000-11-21

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-15

Beslut

2000-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 70 925 miljoner kronor i anslag till bl.a. räntor på statsskulden.

Behandlade dokument

4

Beredning

2000-11-21

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-15

Beslut

2000-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på 99 363 miljoner kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2001. Bidragen omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landsting. Bidragen lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och landsting, dels i form av bidrag för att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Riksdagen gav regeringen möjlighet att använda 84 miljoner kronor av anslaget för särskilda insatser för hiv-preventiva åtgärder i storstadsregionerna. Riksdagen har under tre år anvisat medel för det hivpreventiva arbetet i storstadsregionerna. Men i regeringens budgetförslag för år 2001 har inte medel för detta ändamål särskilt beräknats under anslaget.

Behandlade dokument

39

Beredning

2000-11-21

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-15

Beslut

2000-12-15

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på 1 308 miljoner kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2001. Det största anslagen är Statistiska centralbyrån (376 miljoner kronor), Riksgäldskontorets förvaltningskostnader (256 miljoner kronor), Riksrevisionsverket (152 miljoner kronor) och Finansinspektionen (130 miljoner kronor). Riksdagen godkände också mål för politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn samt investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsförvaltningen.

Behandlade dokument

12

Beredning

2000-11-21

Justering

2000-11-30

Datum

2000-11-30

Debatt

2000-12-15

Beslut

2000-12-15

Brottsbalken ändras så att punkterna i 2 kap. 3 § numreras om. Detta får bl.a. till konsekvens att det åter blir möjligt att döma en person i Sverige för ett grovt brott som han redan dömts för utomlands.

Beredning

2000-11-29

Justering

2000-11-29

Datum

2000-11-29

Debatt

2000-12-05

Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning för forskningspolitiken under åren 2001-2003. Beslutet innebär bl.a. att 16 nya forskarskolor inrättas. Forskarskolorna bidrar till att möta kommande pensionsavgångar och det ökande behovet av forskarutbildade. Forskarskolorna kommer också att medföra att samarbetet mellan universitet och högskolor utvecklas och stärks. En ny paragraf införs i högskolelagen med innebörd att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas i universitetens och högskolornas verksamhet. Riksdagen har tidigare beslutat om en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering, som inrättas den 1 januari 2001 (se 1999/2000:UbU17 ). Nu beslutades om fördjupade riktlinjer för de nya myndigheterna: Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem.

Behandlade dokument

37

Beredning

2000-11-07

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till studiestöd och relaterade frågor. Studiebidraget i studiehjälpen till elever i gymnasieskolan höjs med 100 kr per månad. Anslagen till studiemedel och olika former av vuxenstudiestöd är beräknade utifrån den förändring av studiestödssystemet som ska genomföras den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut förra året (se 1999/2000:UbU7 ). Vuxenstuderande som fyllt 25 år och som läser på grundskole- eller gymnasienivå ska kunna få 82 % av studiemedlen i bidrag. Anslagen till vuxenstudiestöd är beräknade för att en successiv minskning av Kunskapslyftet ska inledas under andra halvåret 2001. Medel till korttidsstudiestöd och internatbidrag ska fördelas av LO, TCO och SISUS (Statens institut för särskilt utbildningsstöd). SISUS ska också kunna bevilja timersättning vid särvux. Riksdagen uttalade att regeringen snarast möjligt bör besluta om att studier vid Naprapathögskolans och Skandinaviska kiropraktorhögskolans legitimationsgrundande utbildningar ska berättiga till studiestöd.

Behandlade dokument

61

Beredning

2000-10-19

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag till mål för politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik och till anslag till utbildning och universitetsforskning för 2001. Skolsektorn får ett särskilt anslag för att öka personaltätheten. Avsikten är att statsbidraget stegvis ska tillföra kommunerna utökade resurser med en miljard kronor per läsår med start höstterminen 2001. Under ett särskilt anslag Maxtaxa i barnomsorgen m.m. beräknas 150 miljoner kronor för år 2001. En successiv minskning av medlen till Kunskapslyftet inleds under andra halvåret 2001. Medlen till forskning inom skolväsendet ökas till 30 miljoner kronor. En ändring görs i skollagen som innebär att den garanterade undervisningstiden för elever på gymnasieskolans nationella program ökas. Den grundläggande utbildningen vid universitet och högskolor byggs ut enligt tidigare beslut med drygt 10 500 nya platser hösten 2001. Universiteten, de små och medelstora högskolorna samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping får ökade medel till forskning och i förekommande fall forskarutbildning. De konstnärliga högskolorna i Stockholm får ökade medel till konstnärligt utvecklingsarbete. Högskolelagen kompletteras med regler om villkoren för att Högskoleverket ska få tilldela ett statligt lärosäte examensrätt i grundutbildningen respektive återkalla examensrätt. Högskoleverket får ytterligare ca 30 miljoner kronor. Verket ska enligt tidigare beslut få en tydligare roll som den myndighet som ansvarar för att granska och främja kvaliteten inom högskolan. Av anslaget till Vetenskapsrådet på drygt 1,7 miljarder kronor utgör 76 miljoner kronor nya medel.

Behandlade dokument

101

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-12

Riksdagen antog dels en ny lag om järnvägssystem för höghastighetståg, dels vissa mindre ändringar i två befintliga lagar - järnvägssäkerhetslagen och lagen om byggande av järnväg. De nya bestämmelserna, som träder i kraft den 1 januari 2001, innebär en anpassning av svensk lag till ett EG-direktiv.

Behandlade dokument

1

Beredning

2000-11-16

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 29,4 miljarder kronor i anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2001. Vidare godkände riksdagen de föreslagna målen för politikområdena hälso- och sjukvård, folkhälsa, barnpolitik och socialtjänstpolitik. Det föreslagna målet för äldrepolitiken överensstämmer med vad riksdagen tidigare beslutat (se 1997/98:SoU24 ). Riksdagen fastställde därför detta mål. Vidare godkände riksdagen i våras nationella mål för handikappolitiken (se 1999/2000:SoU14 ). Dessa mål ska fortfarande gälla. Riksdagen godkände därför inte det nu föreslagna målet för handikappolitiken. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, två tillkännagivanden till regeringen; ett angående ökad konkurrens inom barn- och ungdomstandvården samt ett angående behovet av att beakta vissa föreningars situation.

Behandlade dokument

79

Beredning

2000-11-09

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-11

Beslut

2000-12-12

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för hur bestämmelserna om kontroll av postförsändelser i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter har tillämpats under 1999.

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-14

Ärendet återremitterades till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Behandlade dokument

8

Beredning

2000-11-21

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-14

Riksdagen beslutade om ändringar i vissa skatteregler som vid inkomstbeskattningen gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet. Förslaget innebär en anpassning till EG-fördraget. Vidare beslutades om en lagändring som klargör hur andelsägare i utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder ska beskattas.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-14

Riksdagen godkände, med två ändringar, godkänner regeringens förslag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, dvs. bredband. Fastighetsägare ska få skattereduktion för utgifter för en ny anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Skattereduktionen ska vara 50 % av utgifter över 8 000 kr eller, för hyreshus, 8 000 kr per bostad eller lokal som har anslutits. Skattereduktionen får maximalt vara 5 000 kr. Juridiska personer och enskilda näringsidkare som inte är fastighetsägare ska kunna få skattereduktion för en anslutning till ett fast driftsställe för näringsverksamhet. Regeringens förslag är utformat så att företagen kan få både avdrag vid inkomsttaxeringen och skattereduktion på en och samma investering i en bredbandsanslutning. Riksdagen beslutade om en ändring så denna dubbla kompensation inte blir möjlig. Regeringens förslag innebär också att det inte går att få skattereduktion om anslutningen har utförts av ett företag som ingår i samma koncern eller som står i huvudsak under samma ledning som det köpande företaget. Förslaget kan få konsekvenser för kommunala investeringar om det företag som utför anslutningarna och det företag som äger fastigheten båda ägs av kommunen. Riksdagen ändrade därför regeringens förslag så att förutsättningarna att få skattereduktion inte ska vara beroende av hur ägandet är organiserat. Lagen träder i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion får göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av taxeringen år 2002 eller 2003.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-14

Mervärdesskatten på tillträde till djurparker sänks från 25 % till 6 %. Mervärdesskatten för djurparksverksamhet blir därmed den samma som gäller för museer med skattepliktig verksamhet. Skatteändringen är ett resultat av att riksdagen våren 2000 begärde att regeringen skulle lägga fram ett sådant förslag (se 1999/2000:SkU21 ). Riksdagen beslutar vidare bl.a. om en ändring i en övergångsbestämmelse angående korrigering av ingående skatt vid frivillig skattskyldighet i samband med fastighetsuthyrning i vissa fall.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-14

Riksdagen godkände regeringens förslag till ändrade regler för beräkning och fördelning av underhållsstöd när barn till särlevande föräldrar bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvis boende). Utgångspunkten är att var och en av föräldrarna vid växelvis boende har rätt till ett halvt underhållsstöd, 586 kr per barn och månad. Från detta belopp avräknas halva det återbetalningsbelopp som hade gällt om föräldern hade varit återbetalningsskyldig enligt lagen om underhållsstöd. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 mars 2001.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-11-28

Datum

2000-11-28

Debatt

2000-12-08

Beslut

2000-12-12