Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor

Betänkande 2000/01:SkU11

Skatteutskottets betänkande 2000/01:SKU11

Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

2000/01

SkU11

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet
proposition 2000/01:31 Vissa förmögen
hets- och punktskattefrågor och
avstyrker de motioner som väckts med
anledning av propositionen. Vidare
tillstyrker utskottet vissa lagändringar
i proposition 1999/2000:126 En ny
tullag, vilka av samordningsskäl
behandlas i detta betänkande.

Vid betänkandet har fogats åtta
reservationer (m, v, kd, c och fp) och
fem särskilda yttranden (m, v, kd, c, fp
och mp).

Propositionerna

Proposition 2000/01:31

Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 2000/01:31 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1997:323) om
statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi,

5. lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200),

6. lag om ändring i tullagen
(0000:000),

7. lag om ändring i lagen (1999:673) om
skatt på avfall,

8. lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327),

9. lag om ändring i lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon,

10. lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisreglerings
avgifter,

12. lag om ändring i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll
uppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1999:1240)
om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),

15. lag om ändring i lagen (1976:266)
om skatt på annonser och reklam.

I propositionen föreslås, i enlighet med
vad som aviserades i budgetpropositionen
för 2001, att fribeloppet vid
förmögenhetsbeskattningen höjs från
900 000 kronor till 1 000 000 för
ensamstående och till 1 500 000 kronor
för sambeskattade par.

Vidare föreslås att reglerna om
skattskyldighet för import i lagarna om
skatt på tobak, alkohol och energi
anpassas till vad som gäller enligt
mervärdesskattelagen och
tullagstiftningen i fråga om vem som är
skattskyldig och när skattskyldigheten
inträder. Vidare föreslås att
skyldigheten att betala punkt- och
mervärdesskatt vid införsel av varor
från områden utanför EG:s skatteområde
skall vara densamma, oavsett om området
ligger inom eller utanför EG:s
tullområde.

I propositionen behandlas också vissa
problemställningar gom gäller
avfallsskatten och främst behandling av
slam. Förslag lämnas om skattefrihet för
rening och avvattning av avfall, för
slam och annat flytande avfall som förs
till s.k. vassbäddar och för
vattenverksslam som förs till
slambassänger.

Dessutom föreslås att vägavgiften
differentieras efter vilka krav på
utsläpp av föroreningar som ett fordons
motor uppfyller. Befrielse från
fordonsskatt avskaffas för lastbilar som
är av en årsmodell som är 30 år eller
äldre. Lastbilar befrias i stället från
fordonsskatt om de inte är
vägavgiftspliktiga och från vägavgift om
de är av en årsmodell som är 30 år eller
äldre, under förutsättning att de inte
används i yrkesmässig trafik.

I propositionen behandlas slutligen ett
uppdrag från riksdagen att överväga ett
förslag om avdragsrätt vid
arvsbeskattningen för kostnader för
skötsel av grav. Något förslag till
ändring av reglerna läggs inte fram.

Proposition 1999/2000:126

I betänkande 2000/01:SkU3 En ny tullag
har utskottet behandlat några i
proposition 1999/2000:126 föreslagna
ändringar i 5 kap. 5 § lagen (1994:
1776) om skatt på energi, 1 kap. 2 och 5
§§ mervärdesskattelagen (1994:
200), 1 § lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och
avgifter och 26 § lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam. Den
författningstekniska regleringen har
dock överförts till detta betänkande.

Lagförslagen

Regeringens lagförslag finns i bilaga 1
till betänkandet.

Motionerna

2000/01:Sk17 av Elizabeth Nyström och
Maud Ekendahl (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slopande av
förmögenhetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särbeskattning av förmögenhet.

2000/01:Sk18 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att nedre gränsen
för att betala förmögenhetsskatt sätts
till 1 500 000 kr i skattepliktig
förmögenhet i enlighet med vad som
anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förmögenhetsskatten
avskaffas 2002.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avfallsskatten.

4. Riksdagen beslutar att
veterantraktorer befrias från
fordonsskatt i enlighet med vad som
anförs i motionen.

2000/01:Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att
regeringen återkommer med förslag om
avdragsrätt vid arvsbeskattningen för
kostnader för vård och skötsel av grav
plats enligt vad i motionen anförs.

2000/01:Sk20 av Birger Schlaug (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av skatt på
förbränning av avfall.

2000/01:Sk21 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag
till ändring i lagen (1997:323) om
statlig förmögenhetsskatt.

2. Riksdagen beslutar om att avveckla
förmögenhetsskatten i enlighet med vad
som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar om att inte låta
frysningen av fastighetstaxeringsvärdena
upphöra år 2001 eller senare i enlighet
med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om övervägande att tillåta avdrag
för verkliga kostnader avseende vård och
skötsel av gravplats.

2000/01:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att, med avslag
på förslaget om att höja fribeloppet för
uttag av förmögenhetsskatt, förlänga
nuvarande frysning av taxeringsvärdena
för fastigheter.

2. Riksdagen beslutar att, med avslag
på förslaget om att höja fribeloppet för
uttag av förmögenhetsskatt, slopa
sambeskattningen fr.o.m. år 2001.

3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om successivt slopad
förmögenhetsskatt.

4. Riksdagen beslutar att tillfälligt
höja skrotningspremien till 8 000 kr
under år 2001.

2000/01:Sk23 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) vari föreslås att riks
dagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen avslår proposition
2000/01:31 vad gäller regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett avskaffande av
sambeskattningen i den statliga
förmögenhetsbeskattningen år 2001 som
ett första steg mot ett totalt
avskaffande av förmögenhetsskatten.

Utskottet

Förmögenhetsbeskattningen

Propositionen

I budgetpropositionen för 2001
meddelades att regeringen hade för
avsikt att under hösten återkomma till
riksdagen med ett lagförslag om höjda
fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen.

I propositionen föreslås i enlighet med
vad som angavs i budgetpropositionen att
fribeloppet vid
förmögenhetsbeskattningen höjs från 900
000 kr till 1 000 000 kr för fysiska
personer, dödsbon och familjestiftelser
samt i de fall då sambeskattning skall
ske av ensamstående förälder och dennes
hemmavarande barn. I de fall
sambeskattning skall ske av makar eller
sambor, höjs fribeloppet till 1 500 000
kr. Detta gäller även sambeskattade par
och deras hemmavarande barn. Syftet med
förslaget är att begränsa effekten av
förslaget i budgetpropositionen om att
återställa fastighetstaxeringsvärdena.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1
januari 2001 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering. Förslaget
beräknas ge en budgetförsvagning i
periodiserade termer på 2,7 miljarder
kronor år 2001.

Motionerna

I motion Sk17 yrkandena 1 och 2 av
Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m)
begärs ett tillkännagivande om att
förmögenhetsskatten och särbeskattning
av förmögenhet skall slopas. I motion
Sk18 yrkandena 1 och 2 av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att nedre gränsen för att
betala förmögenhetsskatt skall sättas
till 1 500 000 kr i skattepliktig förmö
genhet och att riksdagen tillkännager
för regeringen att förmögenhetsskatten
skall avskaffas år 2002. I motion Sk21
yrkandena 1-3 av Kenneth Lantz m.fl.
(kd) yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag till ändring i lagen
(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
samt beslutar om att avveckla för
mögenhetsskatten och att inte låta
frysningen av fastighetstaxeringsvärdena
upphöra år 2001 eller senare. I motion
Sk22 yrkandena 1-3 av Rolf Kenneryd
m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
dels att, med avslag på förslaget om att
höja fribeloppet för uttag av
förmögenhetsskatt, förlänga nuvarande
frysning av taxeringsvärdena för
fastigheter och slopa sambeskattningen
fr.o.m. år 2001, dels att riksdagen
tillkännager för regeringen att för
mögenhetsskatten successivt skall
slopas. I motion Sk23 yrkandena 1 och 2
av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp)
yrkas att riksdagen avslår proposition
2000/01:31 vad gäller regeringens
förslag till lag om ändring i lagen om
statlig förmögenhetsskatt samt ges ett
tillkännagivande om att sambeskattningen
i den statliga förmögenhetsbeskattningen
avskaffas år 2001 som ett första steg
mot ett totalt avskaffande av
förmögenhetsskatten.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en höjning av fribeloppet för
uttag av förmögenhetsskatt har
behandlats av finansutskottet i
betänkande 2000/01:FiU1 Utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna, m.m.
Finanasutskottet anförde bl.a. att
utskottet instämmer i regeringens
bedömning att fribeloppet för uttag av
förmögenhetsskatt bör höjas från 900 000
kr till 1 000 000 kr för ensamstående
och till 1 500 000 kr för sambeskattade
par vid 2002 års inkomststaxering.
Utskottet avstyrkte därvid de
motionsförslag som väckts om slopad
sambeskattning, ytterligare höjda
fribelopp och avskaffande av förmögen
hetsskatten. Även yrkanden om fortsatt
frysning av taxeringsvärdena avstyrktes.
Riksdagen har den 22 november 2000
beslutat i enlighet med utskottets
förslag.

I sitt yttrande till finansutskottet
över budgetpropositionen (SkU1y) anförde
utskottet bl.a. att det är angeläget att
frysningen av taxeringsvärdena nu
upphör. De problem som hänger samman med
att kopplingen mellan taxeringsvärden
och marknadsvärden återställs bör lösas
genom en anpassning av övriga
skatteregler. Enligt utskottet är det
vidare önskvärt att den trendmässiga
ökningen av antalet skattskyldiga som
erlägger förmögenhetsskatt begränsas.
Det finns också anledning att söka göra
reglerna mer neutrala i förhållande till
den skattskyldiges familjeförhållanden.
Utskottet instämde därvid i regeringens
slutsats att metoden med olika fribelopp
för ensamstående och sambeskattade par
är att föredra framför t.ex. ett
slopande av sambeskattningen, när
effekten av de återställda
taxeringsvärdena skall begränsas.

Utskottet finner inte skäl att nu göra
annan bedömning än den som
finansutskottet tidigare gjort.
Utskottet tillstyrker därför
propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Sk17 yrkandena 1 och 2, Sk18
yrkandena 1 och 2, Sk21 yrkandena 1-3,
Sk22 yrkandena 1-3 och Sk23 yrkandena 1
och 2.

Avfallsskatt

Propositionen

Riksdagen antog i juni 1999 regeringens
förslag till lag om avfallsskatt (prop.
1998/99:84, bet. SkU20) med
ikraftträdande den 1 januari 2000.
Syftet med skatten är att öka de
ekonomiska incitamenten för att behandla
avfall på ett från miljö- och
naturresurssynpunkt bättre sätt och
därigenom också minska mängden deponerat
avfall.

Enligt lagen om avfallsskatt skall
skatt tas ut på allt avfall som
deponeras. Om avfallet förs ut efter
t.ex. sortering, får avdrag göras för
skatten på det avfall som förts ut från
anläggningen. Avfall som tas om hand på
annat sätt än genom deponering, t.ex.
genom kompostering eller förbränning,
beskattas inte. Skatt skall inte heller
tas ut på avfall för vilket det ännu
inte finns några miljömässigt godtagbara
alternativ till deponering, t.ex.
radioaktivt avfall.

I propositionen föreslås att
avfallsskatt inte skall betalas för
flytande avfall som förs till en
vassbädd. Inte heller skall skatt
betalas för flytande avfall som renas
inom en skattepliktig anläggning eller
för avfall som avvattnas på en sådan
anläggning under förutsättning att det
renade eller avskilda vattnet inte
deponeras inom anläggningen. Vidare
skall anläggningar där deponering eller
förvaring uteslutande sker av
vattenverksslam i slambassänger undantas
från avfallsskatten.

Någon möjlighet ges inte för regeringen
eller enskild myndighet att bevilja
skattefrihet i form av dispenser i
särskilda fall för vissa typer av behand
lingsmetoder. Något generellt undantag
för avloppsslam under behandling bör
enligt propositionen inte införas. Inte
heller bör skatten baseras på torr
substanshalten.

Motionerna

I motion Sk18 yrkande 3 av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen
tillkännager för regeringen att
avfallsskatten skall avvecklas.
Motionärerna anför bl.a. att om skatten
tas bort kan den miljömässigt bästa
lösningen på avfallshanteringen användas
i varje enskilt fall. I motion Sk20 av
Birger Schlaug (mp) yrkas att riksdagen
tillkännager för regeringen om behovet
av skatt på förbränning av avfall.
Motionären anför bl.a. att skatten på
deponier innebär en styrning mot ökad
förbränning av avfall. Det skapar också
nya ekonomiska problem för dem som
arbetar med miljöbättre biobränsle,
eftersom förbränning ofta konkurrerar
med biobränslen.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär att
avfallsskatt inte skall tas ut på vissa
metoder som från miljösynpunkt är att
föredra eller är avsevärt mycket bättre
hantering än deponering. Avfallsskatt på
hanteringen av t.ex. flytande avfall i
vassbäddar skulle kunna innebära att en
sådan hantering i praktiken omöjliggörs.
Det är enligt utskottet väsentligt att
systemet inte bidrar till att motverka
miljömässigt bra behandlingsmetoder.
Genom att, som föreslås i propositionen,
medge skattebefrielse för vissa metoder
kan negativa effekter undvikas. Med det
anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del.

Avfallsskatten har nyligen införts på
utskottets tillstyrkan och syftar till
att uppnå en från miljö- och
naturresurssynpunkt bättre behandling av
avfall och till att minska
avfallsmängderna på sikt. Utskottet har
inte ändrat sin tidigare inställning och
avstyrker därför motion Sk18 yrkande 3.

Utskottet har vidare i samband med att
avfallsskattelagen infördes ansett att
det i dag inte finns skäl att beskatta
avfall som går till förbrännings
anläggningar, men att frågan kan komma
att behöva analyseras på nytt i
framtiden. Vad som framkommit i motionen
utgör enligt utskottet inte skäl att nu
ta upp frågan om skatt på förbränning av
avfall. Om förbränningen skulle öka på
ett omotiverat sätt förutsätter dock
utskottet att regeringen återkommer till
riksdagen med de förslag som kan visa
sig påkallade. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Sk20.

Skatteregler för veteranfordon

Propositionen

Enligt fordonsskattelagen är
motorcyklar, personbilar, lastbilar och
bussar som är av en årsmodell som är 30
år eller äldre inte skattepliktiga. I
propositionen föreslås att den nu
gällande skattebefrielsen för
veteranlastbilar avskaffas eftersom den
med nuvarande generella utformning inte
är förenlig med Europaparlamentets och
rådets direktiv 1999/62/EG av den 17
juni 1999 om avgifter på tunga
godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer. I stället föreslås att
lastbilar som är av en årsmodell som är
30 år eller äldre skall befrias från
fordonsskatt endast om de inte är
vägavgiftspliktiga. Befrielse från
vägavgift kan enligt förslaget medges
lastbilar som är av en årsmodell som är
30 år eller äldre och inte används i
yrkesmässig trafik.

Motionen

I motion Sk18 yrkande 4 av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att veterantraktorer befrias
från fordonsskatt.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till ändrade regler
för skattebefrielse för veteranlastbilar
föranleds av att nuvarande regler inte
är förenliga med EU:s direktiv på
området. Utskottet har inte funnit något
att erinra mot förslaget om att vete
ranlastbilar skall befrias från
fordonsskatt och vägavgift om de inte
används i yrkesmässig trafik. När det
gäller den utvidgning av
skattebefrielsen som föreslås i motionen
vill utskottet framhålla att avsikten
aldrig varit att införa någon allmän
regel om befrielse från fordonsskatt för
fordon som är äldre än 30 år. Utskottet
har också under senare år konsekvent
avstyrkt yrkanden om en skattebefrielse
för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16,
1997/98:SkU18 och 1999/2000:SkU16).
Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motion Sk18 yrkande 4.

Bilskrotningslagen

Propositionen

I budgetpropositionen för år 2001
föreslås att lagen om försäljningsskatt
på motorfordon skall upphävas.
Bestämmelserna i den lagen tillämpas med
vissa undantag även i fråga om
skrotningsavgift. Avskaffandet av
försäljningsskattelagen är inte avsett
att påverka tillämpningen av
skrotningsavgiften. I propositionen
föreslås därför att de bestämmelser i
försäljningsskattelagen som skall
tillämpas på skrotningsavgiften förs in
i bilskrotningslagen. Nuvarande
möjlighet till kompensation för
skrotningsavgiften i vissa fall skall,
med undantag för diplomatfordon,
emellertid upphöra.

Motionen

I motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd
m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
att tillfälligt höja skrotningspremien
till 8 000 kr under år 2001.
Motionärerna anför bl.a. att en
tillfällig höjning av skrotningspremien
kan vara ett verkningsfullt sätt att få
bort gamla bensinslukande bilar som är
dåliga både för miljön och för
trafiksäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning
att de regler i försäljningsskattelagen
som skall tillämpas på
skrotningsavgiften skall flyttas över
till bilskrotningslagen.

Regeringen har nyligen i en
lagrådsremiss föreslagit ändringar i
reglerna för bilskrotning som bl.a.
skall stärka de ekonomiska incitamenten
att lämna en bil till skrotning.
Regeringen avser att lämna en
proposition i januari 2001. Enligt
utskottets mening bör behandlingen av
regeringens förslag avvaktas innan
ställning tas till skrotningspremiens
storlek.

Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del och avstyrker motion Sk22
yrkande 4.

Kostnader för vård och skötsel av
gravplats

Propositionen

Vid beräkning av arvsskatt får avdrag
göras för kostnader för begravning och
bouppteckning. Till begravningskostnader
hänförs alla kostnader som är
erforderliga för begravningen. Hit
räknas bl.a. utgifter för gravplats och
gravvård, men inte utgifter som är
hänförliga till den framtida vården av
graven.

I ett tillkännagivande 1989 gav
riksdagen regeringen i uppdrag att ta
upp frågan om införande av en
avdragsrätt vid arvsbeskattningen för
kostnader för vård och skötsel av
gravplats. I en promemoria som
upprättats inom Regeringskansliet
föreslogs en avdragsrätt begränsad till
1 000 kr. Förslaget i promemorian har
kritiserats av remissinstanserna.
Kritiken har dels tagit sikte på den
principiella aspekten, dels det belopp
som föreslagits.

I propositionen avstår regeringen från
att lägga fram något förslag om avdrag
vid arvsbeskattningen för kostnader för
vård och skötsel av gravplats.
Regeringen har därvid anfört att det kan
ifrågasättas om en avdragsrätt över
huvud taget skall införas och att flera
remissinstanser har framfört princi
piella invändningar mot en avdragsrätt.

Motionerna

I motion Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v)
yrkas att riksdagen begär att regeringen
återkommer med förslag om avdragsrätt
vid arvsbeskattningen för kostnader för
vård och skötsel av gravplats.
Motionärerna anför bl.a att sambandet
mellan kostnaden och dödsfallet är
tydlig och avdragsrätten kan jämställas
med de begravningskostnader som i dag
får dras av. Genom att kostnaderna blir
avdragsgilla skapas också möjlighet för
fler människor att försäkra sig om att
gravplatsen sköts om. I motion Sk21
yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)
yrkas att riksdagen tillkännager för
regeringen att avdragsrätt vid
arvsbeskattningen för kostnader för vård
och skötsel av gravplats bör övervägas.
Motionärerna anför bl.a. att det är
rimligt med en avdragsrätt när medel
avsätts från den avlidnes tillgångar.

Utskottets ställningstagande

Huvudregel vid arvsbeskattningen är att
den dödes tillgångar och skulder skall
redovisas enligt förhållandena på
dödsdagen. Undantag från denna princip
finns dock bl.a. i form av avdragsrätt
för begravnings- och boupp
teckningskostnader.

Kostnaden för framtida skötsel av
gravplats är en kostnad som inte före
ligger vid dödsfallet. Den sträcker sig
ofta långt fram i tiden, och möjlighet
finns att gravrätten sägs upp och
skötselkostnaden därmed upphör före
avtalstidens slut. Kostnaden kan inte
heller anses ha det omedelbara samband
med dödsfallet som kostnader för
begravning och bouppteckning har. Enligt
utskottets mening finns det inte skäl
att införa ytterligare undantag från
huvudregeln genom en avdragsrätt för
skötsel av gravplats. Mot bakgrund av
det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Sk19 och Sk21 yrkande 4.

Propositionen i övrigt

I övrigt föreslås i propositionen en rad
ändringar på olika områden inom
skattesystemet. Förslagen innebär
sammanfattningsvis följande.

Reglerna om skattskyldighet för import
i lagarna om skatt på tobak, alkohol och
energi föreslås anpassas till vad som
gäller enligt mervärdesskattelagen och
tullagen i fråga om vem som är
skattskyldig och när skattskyldigheten
inträder. Vidare föreslås att
skyldigheten att betala punkt- och
mervärdesskatt vid införsel av varor
från områden utanför EG:s skatteområde
skall vara densamma, oavsett om området
ligger inom eller utanför EG:s tullom
råde.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner
protokollet om ändring i sam
arbetsavtalet om uttag av en avgift för
tunga fordon som använder vissa vägar.
Vägavgiften differentieras efter vilka
krav på utsläpp av föroreningar som ett
fordons motor uppfyller. Någon särskild
differentiering av vägavgift till förmån
för fordon som används i särpräglad
verksamhet föreslås inte.

Slutligen föreslås att registrerade
trossamfund när det gäller deklarations
skyldighet och skyldighet att lämna
särskild uppgift skall behandlas på
samma sätt som ideella föreningar som är
undantagna från skattskyldighet för
vissa inkomster.

Utskottet har såvitt avser nu
behandlade delar av propositionen inte
funnit anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker således propositionen i
dessa delar.

Författningstekniska frågor

I proposition 1999/2000:126 En ny tullag
föreslås bl.a. ändringar i 5 kap. 5 §
lagen (1994:1776) om skatt på energi, 1
kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen
(1994:200), 1 § lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter
och avgifter och 26 § lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2001. I utskottets betänkande
2000/01:SkU3, där proposition
1999/2000:126 behandlas, tillstyrks
ändringarna i sak. Av tekniska skäl
samordnas den författningsmässiga
regleringen i detta betänkande där andra
ändringar i samma lagrum och med samma
ikraftträdandedag föreslås.

Vidare har utskottet uppmärksammat att
ändringen i 4 kap. 1 § lagen om skatt på
energi föranleder följdändringar även i
2 kap. 1 § samma lag. Utskottet föreslår
därför en ändring även av denna
bestämmelse.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande
förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen godtar proposition
2000/01:31 i denna del och avslår
motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1 och
2, 2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk21 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk22
yrkandena 1-3 samt 2000/01:Sk23
yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m)

res. 2 (kd)

res. 3 (c)

res. 4 (fp)

2. beträffande avfallsskatt

att riksdagen godtar proposition
2000/01:31 i denna del och avslår
motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 3 och
2000/01:Sk20,

res. 5 (m)

3. beträffande skatteregler för
veteranfordon

att riksdagen godtar proposition
2000/01:31 i denna del och avslår motion
2000/01:Sk18 yrkande 4,

res. 6 (m, kd)

4. beträffande bilskrotningslagen

att riksdagen godtar proposition
2000/01:31 i denna del och avslår motion
2000/01:Sk22 yrkande 4,

res. 7 (c)

5. beträffande kostnader för vård
och skötsel av gravplats

att riksdagen godtar proposition
2000/01:31 i denna del och avslår
motionerna 2000/01:Sk19 och 2000/01:Sk21
yrkande 4.

res. 8 (v, kd)

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen

dels med anledning av proposition
2000/01:31 i denna del och proposition
1999/2000:126 såvitt nu är i fråga samt
till följd av vad utskottet anfört och
hemställt antar de i bilaga 1 till detta
betänkande återgivna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1997:323) om
statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi,

5. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),

6. lag om ändring i tullagen (0000:000),

7. lag om ändring i lagen (1999:673) om
skatt på avfall,

8. lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327),

9. lag om ändring i lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon,

10. lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,

12. lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter
och avgifter,

13. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1999:1240)
om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),

15. lag om ändring i lagen (1976:266) om
skatt på annonser och reklam.

dels antar det i bilaga 2 till detta
betänkande intagna förslaget till lag om
ändring i lagen (2000:000) om ändring i
lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Stockholm den 28 november 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg
(s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström
(s), Per Rosengren (v), Helena Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),
Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),
Catharina Hagen (m), Birger Schlaug
(mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson
(fp), Per-Olof Svensson (s) och Lennart
Axelsson (s).

Reservationer

1. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund
(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten är en extra skatt på
kapitalavkastning och motverkar den
nödvändiga kapitalbildningen.
Regeringens förslag vidmakthåller den
skatt som i många fall uppgår till mer
än 100 % av avkastningen och därmed
konfiskerar vanliga människors
besparingar. Med nuvarande skattesats
och ränteläge är det inte ovanligt att
en del av besparingarna måste användas
för att betala förmögenhetsskatt
eftersom avkastningen inte räcker till
för detta. Förmögenhetsskatten är inte
heller särskilt träffsäker vare sig i
ekonomisk eller moralisk bemärkelse. Det
går inte att motivera att t.ex.
småhusinnehav för eget boende är
skattepliktigt men inte
fastighetsinnehav för andras boende.
Pensionssparande i aktiefonder i PPM:s
regi är skattebefriat men inte
individuellt pensionssparande i
aktiefonder. Det är likaledes
oförsvarbart. Förmögenhetsskatten är
inte bara orättvis för den enskilde, den
är också negativ för Sverige. Den
motverkar sparande och risktagande och
bidrar till att entreprenörer och
företag flyttar från Sverige. Rent
skattemässigt är den dessutom
kontraproduktiv. I flertalet andra
länder har förmögenhetsskatten redan
avskaffats. Förmögenhetsskatten bör
enligt vår mening avskaffas även i
Sverige. Om förmögenhetsskatten inte
slopas bör i vart fall som ett första
steg systemet med sambeskattning av
förmögenhet avskaffas eftersom det är
otidsenligt och orättvist. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna och vi tillstyrker
därför motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena
1 och 2 och 2000/01:Sk18 yrkande 2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande
förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2 och
2000/01:Sk18 yrkande 2 och med anledning
av motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 1 och
2000/01:Sk21 yrkande 2 samt med avslag
på motionerna 2000/01:Sk21 yrkandena 1
och 3, 2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 och
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om avskaffande av
förmögenhetsskatten.

2. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
kd

Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd)
har

dels anfört följande:

Den svenska förmögenhetsbeskattningen är
i en internationell jämförelse extrem.
De senaste årens utveckling har visat på
svårigheterna att behålla den höga
förmögenhetsbeskattningen. Anledningen
står främst att finna i den ökande
internationaliseringen som gör det
omöjligt för Sverige att i det långa
loppet bibehålla ett skattetryck som
avsevärt överstiger omvärldens. För
mögenhetsskatten som tidigare kunnat
motiveras av fördelningspolitiska skäl
får i dag helt andra effekter än de
tilltänkta. Detta har tydliggjorts bl.a.
genom att regeringen befriat 17 av
Sveriges 18 aktiemiljardärer från för
mögenhetsskatt på sitt aktieinnehav.
Motivet för detta är att de annars
sannolikt skulle välja att lämna Sverige
med sina pengar. De som inte har de
stora resurserna får stanna kvar och
finna sig i att betala skatten. Sverige
har i dag den högsta förmögenhetsskatten
av OECD-länderna. Våra grannländer
Danmark och Tyskland har redan avskaffat
förmögenhetsskatten. Detta borde Sverige
också göra. Vi förordar att
förmögenhetsskatten skall fasas ut. Det
innebär att skattesatsen sänks till 1 %
år 2002 och år 2003 till 0,5 %. Från år
2004 bör förmögenhetsskatten avvecklas
helt. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna och vi
tillstyrker därför motion Sk21 yrkande
2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande
förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Sk21 yrkande 2 och med anledning
av motion 2000/01:Sk21 yrkandena 1 och 3
samt med avslag på motionerna
2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk22 yrkandena 1-3 och
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om avskaffande av
förmögenhetsskatten.

3. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten bör successivt fasas
ut ur det svenska skattesystemet. Den
tas i många fall ut i form av en extra
skatt på fastigheter, som har ett högt
taxeringsvärde och låga
inteckningsskulder. Den internationella
rörligheten för kapitalet har ökat och
därför har det varit nödvändigt att
befria huvudägare i aktiebolag från
förmögenhetsskatt med hänvisning till
att deras kapital är låst i deras stora
företag, som fyller en viktig funktion
för svenskt näringsliv och svensk
arbetsmarknad. En situation där verkligt
förmögna människor befrias från
förmögenhetsskatt och mindre förmögna
människor belastas med
förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte
acceptabel ur rättvisesynpunkt. Enligt
vår mening bör förmögenhetsskatten
successivt fasas ut ur det svenska
skattesystemet. Första steget bör vara
att sambeskattningen slopas. Därefter
bör förmögenhetsskattesatsen halveras år
2003. Med det anförda tillstyrker vi
motion Sk22 yrkande 3.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande
förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Sk22 yrkande 3 och med anledning
av motion 2000/01:Sk22 yrkandena 1 och 2
samt med avslag på motionerna
2000/01:Sk17 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk18 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk21 yrkandena 1-3 och
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts om avskaffande av
förmögenhetsskatten.

4. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatt är ett alltmer
omodernt instrument för att försöka
påverka fördelningen. Skatter som
riskerar driva ut kapital ur ett land
kan aldrig bidra till en bättre
fördelning. Ett växande antal länder har
således avskaffat förmögenhetsskatten
helt. I Västeuropa är det bara sju åtta
länder som har kvar denna skatt. För ett
land som Sverige, som är beroende av den
internationella utvecklingen, och som
har ambitioner att hålla en hög
lönenivå, bidrar förmögenhetsskatten
negativt på minst tre sätt. För det
första riskerar den att avskräcka
människor från att starta företag och
låta dem växa. Förmögenhetsskatten
håller därmed tillbaka tillväxt och
skapandet av nya jobb. För det andra
leder den till att människor i högre
grad än vad som annars skulle vara
fallet förlägger sin verksamhet till
andra länder. För det tredje riskerar
den att snedvrida tillgångsstrukturen i
riktning mot icke-
förmögenhetsskattepliktiga tillgångar.
Förmögenhetsskatten bör enligt vår
mening avskaffas successivt. Det
naturliga första steget är att avskaffa
sambeskattningen. Detta är det enda
område där sambeskattningen finns kvar.
I nästa steg bör fribeloppet höjas till
2,1 miljoner kronor.

De kraftigt höjda taxeringsvärden på
småhus som regeringens förslag kommer
att medföra för vissa tätorter och en
del andra attraktiva områden innebär att
många kommer att överskrida den
nuvarande gränsen för förmögenhetsskatt,
trots att deras förmögenhet som kan
konsumeras inte ökat. Folkpartiet
liberalerna anser att det bör ske en
omprövning av hela fastighets
skattesystemet.

Det ovan anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande
förmögenhetsbeskattningen

att riksdagen med anledning av motion
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2 och med
avslag på motionerna 2000/01:Sk17
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk18
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk21
yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk22 yrkandena
1-3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts om
avskaffande av förmögenhetsskatten.

5. Avfallsskatt (mom. 2) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund
(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår nu ett antal
undantag från skatten på avfall. Avfalls
skattens konstruktion medför att det
kommer att bli nödvändigt med ytter
ligare undantag för att förhindra icke
miljömässigt motiverade anpassningar
till skatten. En effekt av skatten är
att förbränningen av avfall ökat. Det
vore enligt vår mening lämpligare om
skatten på avfall togs bort. På så sätt
kan den miljömässigt bästa lösningen av
avfallshanteringen användas i varje
enskilt fall. Med dagens situation
riskerar skattehänsynen att spela större
roll än miljömässiga hänsyn. Vi anser i
likhet med vad som yrkats i motion Sk18
yrkande 3 att regeringen bör återkomma
med förslag till en avveckling av denna
skatt. Eftersom avfallsskatten enligt
vår mening bör avskaffas finns det inte
heller skäl att utvidga skatten till att
även omfatta skatt på förbränning av
avfall. Med det anförda avstyrker vi
motion Sk20.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande avfallsskatt

att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Sk18 yrkande 3 och med avslag på
motion 2000/01:Sk20 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts om avskaffande av
avfallsskatten.

6. Skatteregler för veteranfordon
(mom. 3) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd),
Carl Erik Hedlund (m), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd)
och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Befrielsen från fordonsskatt för
personbilar, lastbilar, bussar och
motorcyklar som är 30 år eller äldre gör
det möjligt att ha hobbyfordon på
rimliga villkor. Motivet till
skattebefrielsen är att dessa äldre
fordon används som hobbyfordon och
därför körs korta sträckor per år och
att de i huvudsak används för
uppvisningsändamål. Någon anledning att
undanta traktorer från denna
skattebefrielse finns inte enligt vår
mening. Gamla traktorer renoveras och
visas upp på samma sätt som andra äldre
fordon. Liksom dessa körs även äldre
traktorer endast korta sträckor och de
används inte heller i företaget. Det är
därför, menar vi, rimligt att
veterantraktorer omfattas av samma
skatteregler som veteranlastbilar.
Riksdagen bör därför uppdra åt
regeringen att snarast återkomma med ett
förslag till ändring av reglerna som
tillgodoser detta önskemål. Det anförda
bör riksdagen med anledning av motion
Sk18 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande skatteregler för
veteranfordon

att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Sk18 yrkande 4 som sin mening
ger riksdagen till känna vad som ovan
anförts.

7. Bilskrotningslagen (mom. 4) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Vi anser att förändringar behöver göras
i fråga om möjligheterna till användning
av de medel som finns i
bilskrotningsfonden och som löpande
betalas in via skrotningsavgiften.
Förändringen är nödvändig mot bakgrund
av att Sverige har en av Europas äldsta
bilparker. De sämsta bilarna drar mycket
bensin eller diesel. En energisnålare
bil skulle betyda mycket för familje
ekonomin, för trafiksäkerheten och
miljön. En tillfällig höjning av skrot
ningspremien till 8 000 kr under år 2001
kan enligt vår mening vara ett verk
ningsfullt sätt att få bort gamla
bensinslukande bilar som är dåliga både
för miljön och trafiksäkerheten.
Riksdagen bör därför uppdra åt
regeringen att snarast återkomma med ett
förslag till ändring av reglerna som
tillgodoser detta önskemål. Det anförda
bör riksdagen med anledning av motion
Sk22 yrkande 4 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande bilskrotningslagen

att riksdagen med bifall till motion
2000/01:Sk22 yrkande 4 som sin mening ge
riksdagen till känna vad som ovan
anförts.

8. Kostnader för vård och skötsel av
gravplats (mom. 5) - v, kd, fp

Per Rosengren (v), Helena Höij (kd),
Marie Engström (v) och Kenneth Lantz
(kd) har

dels anfört följande:

Vi anser att kostnader för vård och
skötsel av gravplats bör vara
avdragsgilla vid arvsbeskattningen.
Sambandet mellan kostnaden och
dödsfallet är tydliga och avdragsrätten
för skötseln kan jämställas med de
begravningskostnader som i dag får dras
av. Ett annat skäl till att kostnaderna
bör vara avdragsgilla är anhöriga som
bor långt ifrån den avlidnes gravplats.
För dessa anhöriga är det en trygghet
att veta att gravplatsen får en normal
skötsel av kyrkogårdsförvaltningen.
Genom att kostnaden blir avdragsgill
skapas möjlighet för fler människor att
försäkra sig om att gravplatsen hålls i
ordnat och värdigt skick. Då behöver de
inte heller vara oroliga för att
gravrätten förklaras förverkad på grund
av vanskötsel. Avdragsrätten bör
utformas så att dödsbo som ingått ett
avtal om gravskötsel medges avdrag med
ett belopp motsvarande verklig utgift i
enlighet med ingånget avtal, dock högst
7 500 kr. Vad som ovan anförts bör
regeringen snarast återkomma med förslag
till riksdagen om. Det anförda bör
riksdagen med anledning av motionerna
Sk19 och Sk 21 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande kostnader för vård och
skötsel av gravplats

att riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Sk19 och 2000/01:
Sk21 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts.

Särskilda yttranden

1. Förmögenhetsbeskattningen - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund
(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Catharina Hagen (m) anför:

Den höjning av fribeloppet som föreslås
är så liten att förmögenhetsskatten i
många fall skärps om man samtidigt är
fastighetsägare. Tillsammans med
fastighetsskatten kommer
förmögenhetsskatten att tvinga människor
från sina hem. I vår reservation ovan
under moment 1 har vi anfört att
förmögenhetsskatten bör avskaffas helt
från år 2002. I ett första steg borde
emellertid fribeloppet i enlighet med
vad vi föreslagit i vårt
budgetalternativ för år 2001 höjas till
1,5 miljoner kronor år 2001. Vi vill
också fortsätta frysningen av
taxeringsvärdena. Skatterna bör beräknas
utifrån 1997 års taxeringsvärden. I de
områden där prisutvecklingen leder till
sänkta taxeringsvärden skall de lägre
värdena gälla. Emellertid har riksdagen
genom ett beslut den 22 november i år
fastställt de ekonomiska ramarna för
utgiftsområdena i statsbudgeten och en
beräkning av statens inkomster för 2001.
Denna beräkning lämnar inte utrymme för
sådana åtgärder. Med hänsyn härtill har
vi i detta ärende avstått från att
fullfölja yrkandena i denna del, men vi
återkommer till dessa frågor i annat
sammanhang.

2. Förmögenhetsbeskattningen - kd

Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd)
anför:

Genom de kraftiga höjningarna av
taxeringsvärdena på småhus kommer många
fler än hittills att drabbas av
förmögenhetsskatt. Många som bor i
attraktiva områden kommer att få stora
problem eftersom den ökande fastig
hetsskatten baseras på fiktiva
inkomster. Ovanpå detta kommer förmögen
hetsskatten. I vårt budgetalternativ för
år 2001 har vi föreslagit att förmögen
hetsskatten skall fasas ut. Enligt
förslaget skall sambeskattningen som ett
första steg avskaffas år 2001.
Kristdemokraterna har också lagt förslag
om att fastighetstaxeringsvärdena skall
frysas. Detta får också stor effekt på
underlaget för förmögenhetsskatten, som
därigenom sänks kraftigt jämfört med
regeringens förslag. Emellertid har
riksdagen genom ett beslut den
22 november i år fastställt de
ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i
statsbudgeten och en beräkning av
statens inkomster för 2001. Denna beräk
ning lämnar inte utrymme för de ovan
angivna åtgärderna. Med hänsyn härtill
har vi i detta ärende avstått från att
fullfölja yrkandena i denna del, men
kommer så snart som möjligt återkomma
till dessa frågor.

3. Förmögenhetsbeskattningen - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Vid beräkning av den skattepliktiga
förmögenheten skall fastighet i Sverige
tas upp till taxeringsvärdet. Nära 40 %
av basen för förmögenhetsskatten består
i dag av värdet av människors egna hem.
Centerpartiet anser att redan detta
förhållande är orimligt. Om frysningen
av taxeringsvärdena på fastigheter
tillåts att upphöra kommer förhållandet
att bli än mer orimligt. Det årliga
omräkningsförfarandet kommer att medföra
höjda taxeringsvärden för de flesta
fastigheter. Genom att höja fribeloppet
för förmögenhetsskatten för att motverka
effekterna av att frysningen av
fastighetstaxeringsvärdena upphör
angriper regeringen symptomen snarare än
de underliggande problemen med
trendmässigt stigande taxeringsvärden
och en orimlig förmögenhetsbeskattning.
Centerpartiet anser att det enda rimliga
beslutet är att förlänga nuvarande
frysning av taxeringsvärdena till nästa
allmänna fastighetstaxering, som skall
ske 2003. Med ett sådant förfaringssätt
kan de dramatiska förändringar av
fastighetsskatt och förmögenhetsskatt
som följer av höjda taxeringsvärden
undvikas. Vi anser att i stället för att
höja fribeloppet för uttag av
förmögenhetsskatt borde nuvarande
frysning av taxeringsvärdena för
fastigheter förlängas. Vidare har vi i
vår reservation under moment 1 anfört
att förmögenhetsskatten successivt bör
avskaffas. Ett första steg borde vara
att redan nästa år slopa
sambeskattningen. Emellertid har
riksdagen genom ett beslut den 22
november i år fastställt de ekonomiska
ramarna för utgiftsområdena i
statsbudgeten och en beräkning av
statens inkomster för 2001. Denna
beräkning lämnar inte utrymme för de
ovan angivna åtgärder som föreslagits i
motionen. Med hänsyn härtill har vi i
detta ärende avstått från att fullfölja
yrkandena i dessa delar, men återkommer
så snart som möjligt till dessa frågor.

4. Förmögenhetsbeskattningen - fp

Johan Pehrson (fp) anför:

I vår reservation ovan under moment 1
har vi anfört att förmögenhetsskatten
bör avskaffas successivt samt att ett
slopande av sambeskattningen bör vara
det första steg som tas i riktning mot
att på sikt avskaffa förmögenhetsskatten
helt. Detta första steg borde enligt vår
mening tas redan under år 2001. Vidare
anser vi att taxeringsvärdena bör frysas
i avvaktan på en omprövning av hela
fastighetsskattesystemet. Emellertid har
riksdagen genom ett beslut den 22
november i år fastställt de ekonomiska
ramarna för utgiftsområdena i
statsbudgeten och en beräkning av
statens inkomster för 2001. Denna beräk
ning lämnar inte utrymme för de åtgärder
som föreslagits i motionen. Med hänsyn
härtill har vi i detta ärende avstått
från att fullfölja yrkandena i denna
del, men kommer så snart som möjligt
återkomma till dessa frågor.

5. Avfallsskatten - v, fp, mp

Per Rosengren (v), Marie Engström (v),
Birger Schlaug (mp) och Johan Pehrson
(fp) anför:

Genom en skatt på deponier skapas ett
mycket starkt incitament till att styra
om brännbara restprodukter till
förbränning. Detta medför klara problem
ur ett både brett och djupt
miljöperspektiv. Det skapar också nya
ekonomiska problem för dem som arbetar
med miljöbättre biobränslen, eftersom
förbränning av avfall ofta konkurrerar
med biobränslen. En ur miljöns synvinkel
negativ konkurrenssituation uppstår. När
förbudet mot att lägga organiskt avfall
på deponi börjar gälla år 2005 är det
ännu viktigare att ha skatt på
avfallsförbränning. Mot denna bakgrund
anser vi i likhet med motionären bakom
Sk20 att skatt skall tas ut också på
restprodukter till energiutvinning.
Flera andra länder har infört skatt på
förbränning. Detta har lett till att
importen av avfall till Sverige har
ökat. Sverige har blivit en avstjälp
ningsplats. De ämnen som släpps ut från
en förbränningsanläggning kan vara både
hälso- och miljöfarliga. Det borde vara
självklart att inte uppmuntra denna typ
av verksamhet genom osund konkurrens på
grund av politiskt beslutade skatter. Vi
har inte möjlighet att nu lägga fram
förslag till skatt på förbränning av
avfall men återkommer så snart som
möjligt i denna fråga.

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring lagen
(2000:000) om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §
lagen (1994: 1776) om skatt på energi i
stället för dess lydelse enligt lagen
(2000:000) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall,
om inte annat följer av andra stycket,
betalas för följande bränslen med
angivna belopp:

KN-nr Slag av Skattebelopp
bränsle
Energi Koldio Summa
skatt xid skatt
skatt
1 2710 00 Bensin
. 26, som
uppfylle
2710 00 r krav
27, för

2710 00
29

eller

2710 00
32
a) 3 kr 1 kr 4 kr
miljökla 26 öre 24 öre 50 öre
ss 1 per per per
liter liter liter
b) 3 kr 1 kr 4 kr
miljökla 29 öre 24 öre 53 öre
ss 2 per per per
liter liter liter

2 2710 00 Annan 3 kr 1 kr 5 kr
. 26, bensin 92 öre 24 öre 16 öre
per per per
2710 00 än som liter liter liter
34 avses

eller under 1

2710 00
36
3 2710 00 Eldnings
. 51, olja,
dieselbr
2710 00 ännolja,
55, fotogen,
m.m. som
2710 00
69

eller

2710 00
74 -

2710 00
78
a) har 688 kr 1 527 2 215
försetts per m3 kr per kr per
med m3 m3
märkämne
n eller
ger
mindre
än 85
volym
procent
destilla
t vid
350oC,
b) inte
har för
setts
med märk
ämnen
och ger
minst 85
volym
procent
destilla
t vid
350o C,

tillhöri
g
miljökla 1 512 1 527 3 039
ss 1 kr per kr per kr per
m3 m3 m3
miljökla 1 739 1 527 3 266
ss 2 kr per kr per kr per
m3 m3 m3
miljökla 2 039 1 527 3 566
ss 3 kr per kr per kr per
eller m3 m3 m3
inte
tillhör
någon
miljö
klass
4 ur Gasol
. 2711 12 som
11-271 används
1 19 00 för
a) drift 0 kr 1 264 1 264
av per kr per kr per
motordri 1 000 1 000 1 000
vet kg kg kg
fordon,
fartyg
eller
luftfart
yg
b) annat 134 kr 1 606 1 740
ändamål per kr per kr per
än som 1 000 1 000 1 000
avses kg kg kg
under a
5 ur Metan
. 2711 29 som
00 används
för
a) drift 0 kr 1 039 1 039
av motor per kr per kr per
drivet 1 000 1 000 1 000
fordon, m3 m3 m3
fartyg
eller
luftfart
yg
b) annat 223 kr 1 144 1 367
ändamål per kr per kr per
än som 1 000 1 000 1 000
avses m3 m3 m3
under a
6 2711 11 Naturgas
. 00, som
2711 21 används
00 för
a) drift 0 kr 1 039 1 039
av motor per kr per kr per
drivet 1 000 1 000 1 000
fordon, m3 m3 m3
fartyg
eller
luftfart
yg
b) annat 223 kr 1 144 1 367
ändamål per kr per kr per
än som 1 000 1 000 1 000
avses m3 m3 m3
under a
7 2701, Kolbräns 293 kr 1 329 1 622
. 2702 len per kr per kr per
eller 1 000 1 000 1 000
2704 kg kg kg
8 2713 11 Petroleu 293 kr 1 329 1 622
. 00-271 mkoks per kr per kr per
3 12 00 1 000 1 000 1 000
kg kg kg

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

I fall som avses i I fall som avses i
4 kap. 1 § första 4 kap. 1 § första
stycket 7 och andra stycket 6 och andra
stycket samt 12 § stycket samt 12 §
första stycket 4 första stycket 4
och andra stycket och andra stycket
tas skatt ut med tas skatt ut med
ett belopp som ett belopp som
motsvarar motsvarar
skillnaden mellan skillnaden mellan
de skattebelopp som de skattebelopp som
gäller för gäller för
bränslets olika bränslets olika
användningssätt. användningssätt.

För kalenderåret 2002 och efterföljande
kalenderår skall de i första stycket
angivna skattebeloppen räknas om enligt
10 §.