Sök

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 socialavgifter. Motionerna handlar om minskade socialavgifter, regional nedsättning av socialavgifter, socialavgifter för företag med säsongsanställd personal och avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om nya företagsformer, kapitalförsörjning, social ekonomi samt kvinnors, invandrares och ungas företagande. I andra motioner lämnas förslag som handlar om industriella utvecklingscentrum, oseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt auktorisation och certifiering. Ytterligare andra motioner innehåller förslag med kopplingar till olika industrisektorer, till exempel skogsindustri, betong- och cementindustri, fordonsindustri, försvarsindustri och audiovisuell industri.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

16

Reservationer

14 

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om tryck- och yttrandefrihet och andra massmediefrågor. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till. Utskottet har därför behandlat motionerna i förenklad ordning.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

1

Reservationer

6 

Beredning

2005-02-01

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om tryck- och yttrandefrihet och andra massmediefrågor. Motionerna handlar om EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv, meddelarfrihet, innehållet i närradiosändningar, konsumentekonomiska konsekvenser av TV-digitaliseringen, reklamfrågor m.m. och kartläggning av den svenska pornografiska marknaden.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

27, 26 minuter

Beredning

2005-02-01

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Regeringens rapportering till riksdagen av hur statsbidraget till idrotts- och folkrörelsen fördelats räcker inte. Det anser riksdagen och instämmer i Riksrevisionens kritik av regeringen. Riksdagen får ingen klar bild av hur stödet till idrotten och folkrörelserna används. Därför uppmanar riksdagen regeringen att bättre redovisa hur statsbidraget till organisationerna har fördelats. Regeringen skulle kunna presentera hur stödet använts i budgetpropositionerna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-04-07

Beslut

2005-04-07

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av fängelsestraff till den dömdes hemland.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-10

Beslut

2005-03-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om byggfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och säkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen och forskningen inom bygg- och bostadssektorn.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 1 minuter

Justering

2005-02-17

Datum

2005-02-17

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Minerallagen ändras den 1 maj 2005 efter flera års utredningar. Ändringarna går markägarna till mötes när det gäller inflytande på mineralverksamheten och i ekonomiska termer. En av de större ändringarna är att markägarna och andra sakägare som exempelvis arrendatorer får rätt att framföra sina synpunkter i samband med att gruvföretaget redovisar en arbetsplan för undersökningsarbete. Om gruvföretaget och sakägaren inte kommer överens om undersökningsarbetet blir det bergmästaren som beslutar. De områden där undersökningsarbete inte får genomföras, till exempel i närheten av bostäder, utökas. Bergmästaren får möjlighet att ställa villkor, till exempel för att skydda natur- eller kulturmiljöer, i alla typer av undersökningstillstånd. En generell skyldighet införs att utföra undersökningsarbeten så att minsta skada vållas på natur- och kulturmiljön. En principiell förändring är att gruvföretaget vid nya bearbetningskoncessioner ska betala en särskild ersättning (mineralersättning) till ägare av de fastigheter som ligger inom koncessionsområdet och till staten. Ett syfte är att stimulera markägarnas intresse för mineralverksamheten. Vidare innebär ändringarna bättre möjligheter till inlösen av fastigheter när bearbetningskoncession meddelats menkoncessionen blivit outnyttjad.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

26, 100 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om jakt och viltvård. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om skyddsjakt på initiativ av enskild med och utan tillstånd, beslutsnivån, ersättning för rovdjursangrepp, illegal jakt, fångstredskap samt eftersök av vilt. Andra motioner tar upp frågor om jakt på säl, björn och lo samt åtgärder mot vildsvinsstammen. Även frågor om djurskyddsaspekter på jakt, älgjakt, viltvårdsområden samt småviltsjakt ovanför odlingsgränsen behandlas.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

30

Reservationer

31 

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Fler gärningar kommer att bedömas som våldtäkt. Det är ett av förslagen i regeringens proposition om ny sexualbrottslagstiftning som riksdagen sade ja till. Den nya lagen ska ännu mer än tidigare förstärka varje människas rätt till absolut personlig och sexuell integritet. Den tydliggör också ännu mer kvinnor och mäns rätt till sexuellt självbestämmande. Bestämmelserna om våldtäkt ändras vilket innebär att fler gärningar kommer att bli klassade som våldtäkt. Kravet på att våld eller hot ska ha förekommit i samband med övergreppet sätts lägre i den nya lagen. Tillämpningen ska även gälla om en person befinner sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd till exempel vid sjukdom, berusning eller sömn. De allvarligaste fallen av de som i dag räknas som sexuellt utnyttjande kommer i fortsättningen att bedömas som våldtäkt. Straffen skärps på flera områden genom den nya lagstiftningen. Det införs särskilda straffbestämmelser för våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. Kravet på att tvång ska ha förekommit vid övergreppet mot barnet tas bort i den nya lagtexten. Den nya sexualbrottslagstiftningen träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

25

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 1 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om statens arbetsgivarpolitik. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen, jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken samt arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten. Motionerna tar också upp etiska regler för statstjänstemän verksamma utomlands, statliga pensionsförmåner respektive myndighetschefernas bosättningsort.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om statliga fastighetsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Ändamålsfastighetskommittén lämnade sitt betänkande Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader (SOU 2004:28) till regeringen i april 2004. Regeringen arbetar just nu med dessa frågor och räknar med att lämna förslag till riksdagen under hösten 2005.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 10 minuter

Justering

2005-02-15

Datum

2005-02-15

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Den svenska väpnade styrkan stannar i Liberia. Riksdagen beslutade att ställa högst 300 personer till förfogande i ytterligare 12 månader. Sedan mitten av mars 2004 deltar Sverige med ett skyttekompani om cirka 230 personer i Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) inom ramen för den irländska bataljonen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Lagändringar ska effektivisera handläggningen, debiteringen och uppbörden av stämpelskatt. Stämpelskatt ska betalas till staten vid förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2005.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Bättre chanser att se biopremiärer även på mindre orter i landet. Det vill riksdagen och uppmanar regeringen att lämna förslag på hur den så kallade e-bion ska kunna få stöd att byggas ut i Sverige. Elektronisk filmvisning är ett nytt sätt att visa film. Den digitala tekniken har många fördelar och gör det möjligt även för mindre orter att visa aktuella filmer. I dag premiärvisas filmerna i de större städerna. De mindre orterna får vänta på sin tur. Distributionen av filmerna med den digitala tekniken blir både billigare och enklare. Bildkvaliteten blir bättre än med den analoga tekniken. Däremot är investeringskostnaderna högre för den digitala tekniken. Ett av de kulturpolitiska målen handlar om att kulturen ska vara tillgänglig i hela landet. Riksdagen anser att e-bio är ett bra sätt att göra filmen tillgängligare för flera. Riksdagen vill att regeringen lägger fram ett förslag om att stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av e-bio i Sverige.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

34, 1 minuter

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-03-10

Beslut

2005-03-10

Bestämmelsen i plan- och bygglagen om miljökonsekvensbeskrivning av detaljplan ändras. Ändringarna behövs för att genomföra ett EU-direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Det innebär att vissa bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas om detaljplanen innebär att planområdet får tas i anspråk för vissa verksamheter eller åtgärder och dessa kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kan handla om industriändamål eller att bygga ett köpcentrum. De bestämmelser i miljöbalken som då ska tillämpas gäller bland annat krav dels på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla, dels på samråd med och information till andra länder som berörs. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2005.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Justering

2005-02-10

Datum

2005-02-10

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Kraven skärps på kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det ska i LSS anges att verksamheten ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt LSS ska dokumenteras. Det införs bestämmelser om den enskildes insynsrätt i dokumentationen och om förvaring och gallring av dokumenten. Bestämmelserna om dokumentation ska i tillämpliga delar också gälla i enskild verksamhet. En personakt i enskild verksamhet ska också i vissa fall få tas om hand. Det införs vidare en anmälningsskyldighet när det gäller allvarliga missförhållanden som rör enskilda som får insats enligt LSS. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 81 minuter

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Det behövs ett sekretesskydd hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien. Privatpersoner ska kunna tala om sina personliga erfarenheter utan att dessa blir offentliga. Det är angeläget att privatpersoner i förtroende ska kunna vända sig till rådet och kommissionen med sina upplevelser. För att privatpersoner ska känna sig trygga i kontakterna med myndigheterna har riksdagen beslutat att införa ett sekretesskydd för uppgifter om personliga förhållanden och upplevelser. Regeringen har tillsatt ett nationellt råd för samordning och stöd för människor som drabbats av naturkatastrofen i Asien. En viktig uppgift för rådet är att underlätta kontakterna mellan myndigheter, drabbade och anhöriga. Dessutom har regeringen inrättat en kommission som ska granska hur regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna agerat i samband med katastrofen. Känsliga personliga uppgifter hos rådet får en starkare sekretess än sådana uppgifter hos kommissionen. Så blir det eftersom intresset av insyn är större hos kommissionen som ska granska myndigheterna

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-02-10

Beslut

2005-02-10

Kontrollen av hur mycket rättsliga biträden begär i ersättning ska bli bättre. Därför ska rätten att överklaga beslut om bland annat rättshjälp flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. Rättsliga biträden kan till exempel vara advokater. Den som inte har tillräckliga ekonomiska resurser kan få hjälp betala sin advokat. I dag har Domstolsverket rätt att överklaga domstolars och andra myndigheters beslut om sådan rättshjälp. Domstolsverket använder sig sällan av den rätten eftersom det skulle kunna försämra verkets relationer till domstolarna. Därför föreslås att rätten att överklaga flyttas till Justitiekanslern. Justitiekansler ska också kunna överklaga beslut om bland annat ersättning i större utsträckning än Domstolsverket kan i dag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Beredning

2004-12-09

Justering

2005-02-08

Datum

2005-02-08

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16