Sök

Under nästa år ska drygt 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2010. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 134 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-26

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till integration och jämställdhet för 2010 på utgiftsområde 13, som även inkluderar åtgärder mot diskriminering. Större delen av utgiftsområdets 4,9 miljarder kronor går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Beslutet innebär bland annat nya anslag för etableringsersättning och andra insatser till vissa nyanlända invandrare. Arbetet med att förebygga diskriminering av olika slag ska fortsätta. En utförlig redovisning av den särskilda jämställdhetpolitiska satsningen mellan 2007-2010 ska lämnas till riksdagen våren 2010 i en särskild regeringsskrivelse.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-26

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka till förfogande för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo, Kfor. Styrkan ska uppgå till högst 540 personer till och med den 31 december 2010, och därefter till 360 personer till och med den 31 december 2011. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd har gett sitt mandat. Antalet väpnade svenska soldater i Kfor beräknas uppgå till högst omkring 250 fram till oktober 2010. I personalramen på 540 personer ingår resurser för oförutsedda behov av förstärkningar och evakueringar. Sverige har deltagit i Kfor sedan 1999. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Jobbskatteavdraget höjs den 1 januari 2010. Höjningen gäller för personer som inte fyllt 65 år och som tjänar över 38 600 kronor per år. Den motsvarar en skattesänkning med upp till 3 020 kronor per år för den som har genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. För den som tjänar 22 000 kronor i månaden och betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen 2 712 kronor per år. Avdraget ska göra det mer lönsamt att arbeta för den som i dag står utanför arbetsmarknaden. Genom sänkta marginalskatter ska det också motivera den som redan har ett arbete att jobba mer. Beslutet innebär att statens skatteinkomster minskar med 10 miljarder kronor.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag ska infogas i det nuvarande systemet för skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utvidgningen av skattefriheten för näringsbetingade andelar innebär samtidigt en motsvarande utvidgning av förbudet mot avdrag för kapitalförluster. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Vidare beslutade riksdagen om övergångsbestämmelser med innebörden att kapitalförluster på andelar i handelsbolag som uppkommer under perioden från den 18 juni 2009 till den 31 december 2009 bara får dras av mot vinster på motsvarande andelar inom samma koncern.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Riksdagen beslutade att den kommunala fastighetsavgiften utvidgas till att även gälla fastigheter med småhus vars värde understiger 50 000 kronor samt arrendetomter där bostadshuset och marken inte är i samma ägares hand. Därmed avskaffas fastighetsskatten för ovanstående fastigheter. Samtidigt sänks takbeloppet för uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 52 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Svenska lagar anpassas till nya EU-direktiv på mervärdesskatteområdet. Syftet är att minska den administrativa bördan, modernisera momssystemet och bekämpa skattefusk. Ändringarna innebär bland annat nya regler när det gäller omsättningsland för tjänster, det vill säga var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Det blir två nya huvudregler: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. För att öka kontrollen av handeln inom EU införs krav på att även den som säljer tjänster till näringsidkare i ett annat EU-land ska ta upp försäljningen i en periodisk sammanställning. Nya regler för återbetalning av moms innebär bland annat att svenska företag ska kunna ansöka om återbetalning av moms från övriga medlemsstater genom ett elektroniskt förfarande. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Avsikten är att det ska ske den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013, det vill säga vid de tidpunkter som anges i EU-direktiven.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Riksdagen beslutade att Premiesparfonden läggs ner och ersätts med ett förvalsalternativ där pensionsspararnas medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Det ska också bli möjligt att själv aktivt välja detta förvalsalternativ. De fonder som ingår i förvalsalternativet ska även kunna väljas öppet på PPM:s fondtorg. De sparare som vill ha statlig förvaltning ska också kunna välja andra riskprofiler än de som erbjuds i förvalsalternativet. Det handlar om färdiga portföljssammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Pensionsmyndigheten ska få ta ut en avgift vid fondbyte. De nya reglerna gäller från maj 2010.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-03

Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Beredning

2009-11-10

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

47, 166 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Enligt riksdagens beslut om budgetramar för 2010 ska drygt 24 miljarder kronor gå till studiestöd. I beslutet återfinns en höjning av studiemedlen. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till cirka 8 500 kronor. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Enligt riksdagsbeslutet ska totalbeloppet nästa år höjas med 431 kronor per studiemånad. Av detta är 40 kronor bidrag och 391 kronor studielån. Riksdagen har dessutom fattat beslut om att det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30 000 kronor. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna cirka 136 000 kronor under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-24

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-10

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ungas mobilitet i utbildningssystemet. I grönboken identifieras ett behov av att fastställa strategier för att uppnå de uppsatta målen. Grönboken koncentrerar sig på följande fem aspekter på rörlighet: att främja organiserad rörlighet i utbildningssyfte att främst diskutera rörlighet mellan länder som för närvarande deltar i EU-program, samtidigt som man vill utveckla utbyten med världen i övrigt att förespråka rörlighet inte bara över gränserna "från lika till lika", det vill säga inom sektorer (till exempel skolor, universitet och företag), utan också mellan olika sektorer, till exempel från utbildningsmiljöer till näringslivet och i motsatt riktning att koncentrera sig på fysisk rörlighet medan man erkänner värdet av virtuell rörlighet att koncentrera sig på rörlighet för ungdomar, vilket inte betyder att rörlighet i utbildningssyfte inte är viktigt för alla åldersgrupper. Huvudgruppen som avses är personer mellan 16 och 35 år. Utbildningsutskottet vill starkt betona vikten av internationalisering. Utskottet anser att det är mycket viktigt att möjligheter för elever och studenter att förlägga delar av sin utbildning eller sin praktik utomlands tas till vara och utökas. Utskottet pekar också på den satsning på ökad lärarrörlighet om 20 miljoner kronor för åren 2010-2011 som regeringen initierat. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-23

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-03

Flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvara för drift, utveckling och finansiering av sina flygplatser. Bolaget eller bolagen kommer, inom ramen för affärsmässighet, att aktivt medverka till en utveckling av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 april 2010. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet bör på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 79 minuter

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-23

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om att biståndsramen för 2010 ska uppgå till 31,4 miljarder kronor. Det motsvarar 1 % av beräknad bruttonationalinkomst, BNI. Därmed kommer det så kallade enprocentsmålet att uppfyllas hela mandatperioden. Medlen för biståndsinsatser beräknas uppgå till 127 miljarder kronor under åren 2007-2010. Riksdagen stödjer regeringens förslag om anslag 2010 respektive prioriteringar för utvecklingssamarbetet under mandatperioden. Prioriteringarna är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. När det gäller Sveriges kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken föreslår utskottet en ändring som innebär att inbetalningen ska uppges i kronor i riksdagsbeslutet. Enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort av Swedfund International AB finns det brister i bolagets styrning. Regeringen och Swedfund rekommenderas därför att genomföra ett antal förbättringsåtgärder. Riksrevisionens styrelse anser att det behövs en samlad bedömning av Swedfunds framtida inriktning, storlek och roll i utvecklingssamarbetet. Riksdagen konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i Regeringskansliet och förutsätter att regeringen snarast redovisar för riksdagen vilka åtgärder som kommer att sättas in till följd av Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Beredning

2009-10-22

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-26

Utgiftsområdet Internationell samverkan får närmare 2 miljarder kronor i budgetanslag 2010. Den största posten är Bidrag till vissa internationella organisationer, som får 1,4 miljarder kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 50 minuter

Justering

2009-11-12

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Systemet med handel med utsläppsrätter gäller i dag bara för utsläpp av koldioxid. Men inom EU-samarbetet har man bland annat bestämt att det från och med 2013 kommer att gälla även lustgas och perfluorväten. Riksdagen har beslutat om vissa lagändringar för att Sverige ska leva upp till EU-direktiven. Detta innebär bland annat att regeringen får bestämma om reglerna kring de verksamheter som behöver tillstånd för att släppa ut växthusgaser. Lagändringarna ska huvudsakligen börja gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Sverige har åtagit sig att straffbelägga gärningar och att kunna döma över brott mot den Internationella brottsmålsdomstolen. Den 1 januari ändras därför brottsbalken så att följande brott också omfattar den Internationella brottsmålsdomstolens rättskipning: osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, störande av förrättning eller av allmän sammankomst, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd ska också utvidgas till att gälla gärningar riktade mot tjänstemän vid den Internationella brottsmålsdomstolen. Till följd av Lissabonfördraget görs dessutom några ändringar i brottsbalken som bland annat gäller bestämmelser om osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Även dessa ändringar börjar gälla den 1 januari.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25