Sök

Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse om Botniabanan. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens granskning av Botniabanan och kringliggande järnvägssystem.

Enligt Riksrevisionen behövs följdinvesteringar i det omkringliggande järnvägssystemet för att Botniabanan ska kunna fungera som det var tänkt. Man anser också att beslutsunderlaget angående Botniabanan var bristfälligt. Det har saknats ett systemperspektiv som samordnar Botniabanan med omkringliggande banor, menar Riksrevisionen. Även informationen från regeringen och Trafikverket har varit bristfällig, anser man.

Sedan riksdagen beslutade om Botniabanan 1998 har flera åtgärder vidtagits för att stora infrastrukturprojekt ska kunna planeras, styras och genomföras på ett effektivt sätt, påminner utskottet. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen redovisar med anledning av Riksrevisionens granskning. Regeringen anser bland annat att planeringen av infrastruktur behöver effektiviseras ytterligare så att transportinfrastrukturen snabbare kan utvecklas och möta samhällets behov. Regeringen har för avsikt att under 2012 lämna förslag till riksdagen om detta. Utskottet delar regeringens åsikt att det är för tidigt att dra slutsatser om vilka effekter Botniabanan, som invigdes i augusti 2010, har gett. Man är nöjd med att regeringen har utvecklat resultatredovisningen till riksdagen för väg- och järnvägssatsningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-02-02

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen gav regeringen ett uppdrag som gäller bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsen arbetar sedan tidigare med ett uppdrag som gäller bemanningen på särskilda boenden för demenssjuka. Socialstyrelsen har i ett yttrande till riksdagen sagt att det ofta finns brister i bemanningen i särskilda boenden även för andra grupper. Riksdagen anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning i särskilda boenden även för andra grupper än demenssjuka. Föreskrifterna bör utgå från den enskildes behov. De ska inte innebära något större nytt åtagande för kommunerna utan säkerställa att kommunerna gör det socialtjänstlagen kräver. Uppdraget bör samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom, utan att detta uppdrag försenas. Riksdagen vill att regeringen återkommer med en redovisning och vid behov förslag till åtgärder senast i november 2012.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri. Programmet ska utarbetas i samverkan med näringen och den akademiska världen.

Riksdagen anser att det är hög tid för regeringen att agera för att gruvnäringen ska kunna möta både det ökade intresset för mineraler och metaller i Sverige och moderna miljökrav. Regeringen nämnde i höstens budgetproposition att man kommer att ta fram en mineralstrategi, men riksdagen menar att det behövs en mer ambitiös ansats. Man understryker även att det är viktigt att regeringen skyndsamt hanterar riksdagens begäran. Programmet bör bland annat lyfta frågeställningar som rör infrastruktur, handläggningstiderna för tillståndsprocesser, kommunernas roll och betydelsen av välutbildad arbetskraft.

Riksdagens beslut innebär att man sa ja till en motion från en socialdemokrat. Riksdagen sa nej till övriga mineralpolitiska motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

55, 172 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Regeringens rätt att utfärda föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter förtydligas. Hittills har regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, enbart fått utfärda föreskrifter för elmätare för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det har varit befogat ur konsumentsynpunkt. För elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter finns det dock inte några internationella överenskommelser och denna typ av elmätare finns sällan hos enskilda konsumenter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen sa nej till 61 motioner från allmänna motionstiden 2011 inom polisområdet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna gäller bland annat polisens arbetsmetoder, tull- och gränskontroller samt ordningslagen.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

31, 122 minuter

Justering

2012-02-23

Datum

2012-02-23

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Inom Försvarsmaktens internationella materielsamarbeten förekommer ofta förseningar, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Materiel är vapen och annan utrustning avsedd för militärt bruk. Regeringen behandlar Riksrevisionens granskning i en rapport som försvarsutskottet har granskat. Enligt regeringen har man de senaste åren i allt högre grad gått mot att anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel, i stället för att som tidigare låta utveckla materielen på egen hand. Regeringen menar att flera av de förseningar som uppstått vid internationella samarbeten handlar om utveckling av materiel. Sverige ska i fortsättningen vara restriktivt med att delta i den typen av samarbeten. Om möjligt ska man också uppgradera befintlig materiel i stället för att göra nyanskaffningar. Regeringens redovisning till riksdagen i materielförsörjningsfrågor ska bli bättre.

Försvarsutskottet förutsätter att regeringen definierar de nationella säkerhetsintressena och inleder ett utvecklingsarbete. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit betydelsen av att regeringen säkerställer det svenska säkerhetsintresset. Utskottet framhåller att Sverige alltid kommer att ha särskilda nationella säkerhetsintressen, precis som andra länder. Inom Försvarsmakten pågår ett arbete som utgår från en nationell analys av intressen, mål och behov i fråga om svenska militära förmågor och som definierar dessa intressen. Riksdagen och regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för arbetet. Utskottet förutsätter att ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds för att säkerställa Sveriges säkerhetsintressen och understryker regeringens ansvar på denna punkt. Regeringen ska löpande informera och redovisa arbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Beredning

2012-01-24

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-22

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

EU-kommissionen föreslår ett nytt direktiv om offentliga upphandlingar som ska ersätta det nuvarande direktivet på området. Enligt EU-kommissionen behöver lagstiftningen om offentlig upphandling moderniseras för att göra upphandlingen mer flexibel och för att offentliga upphandlingskontrakt ska kunna användas bättre till stöd för politiken på andra områden. EU-kommissionen föreslår bland annat att EU-länderna utser en nationell myndighet som ska ansvara för övervakning, genomförande och kontroll av offentlig upphandling. Myndigheten ska bland annat kunna granska pågående enskilda ärenden. Det ska också finnas stödstrukturer som kan ge företag och myndigheter juridisk och ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd. Stödfunktionerna ska även hjälpa till med att förbereda och utföra upphandlingar.

Finansutskottet anser att den delen av förslagen som rör tillsyn och vägledning strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen och menar att det är en uppgift för varje EU-land att inrätta ett system för tillsyn, stöd och vägledning eftersom det måste utformas utifrån varje lands konstitutionella förutsättningar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-22

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nytt direktiv om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen har i sitt förslag förtydligat inom vilka områden lagen ska tillämpas och sett över flera definitioner. Myndigheter och företag ska få bättre möjlighet att använda sin köpkraft för att upphandla varor och tjänster som främjar innovation och miljöskydd, bekämpa klimatförändringarna samt förbättra sysselsättning, hälsa och sociala villkor. Löptiden för ramavtalen begränsas i de flesta fall till fyra år, vilket förbättrar konkurrensmöjligheterna för små och medelstora företag. EU-länderna ska utse en enda nationell myndighet som ska ansvara för övervakning, genomförande och kontroll av offentlig upphandling. Det ska också finnas stödstrukturer som kan ge företag och myndigheter juridisk och ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd. Det aktuella förslaget och EU-kommissionens förslag till nytt direktiv om offentliga myndigheters upphandling ska tillsammans ersätta de nuvarande direktiven om offentlig upphandling.

Finansutskottet har granskat förslaget och anser att den delen av förslaget som rör tillsyn och vägledning strider mot subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen. Varje EU-land har sina egna konstitutionella förutsättningar, påpekar utskottet. Hur myndigheter ska organiseras är ett nationellt ansvar. Det finns därför ingen anledning att besluta om organisatoriska frågor på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2012-02-21

Datum

2012-02-22

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor från allmänna motionstiden 2011. Den främsta orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om mål och förebyggande arbete inom folkhälsoområdet, antibiotikaresistens, fysisk aktivitet för äldre och förebyggande av självmord. Andra motioner tar upp hbt-personers hälsa, hbt-certifiering av ungdomsmottagningar, ungdomsmottagningarnas öppettider och kompetens samt Umo, Ungdomsmottagningen på nätet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

19, 74 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-21

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om rätt till familjeåterförening för icke-EU-medborgare som är bosatta i EU. EU-kommissionen ställer en rad frågor om rätten till familjeåterförening. Syftet är att inleda en offentlig debatt i frågan. Baserat på resultatet kommer EU-kommissionen att avgöra om det behövs någon ändring av det nuvarande direktivet. Frågorna gäller bland annat kraven på den familjemedlem som redan bor i ett EU-land samt krav på integrationsåtgärder, till exempel språkkurser.

Utskottet befarar att en ändring av direktivet skulle kunna leda till att vissa bestämmelser skärps. Utskottet ser därför ingen anledning till att direktivet nu ska omförhandlas. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Reglerna för spårning av vilda djur som varit inblandade i trafikolyckor utvidgas till att gälla även olyckor på järnväg. Varje år inträffar närmare 4 500 krockar mellan tåg och vilda djur, i huvudsak älg och rådjur. Polisen ska kunna vidta de åtgärder som behövs för att skadade djur ska kunna spåras upp och avlivas. Polisen ska också kunna ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Kustbevakningens behandling av personuppgifter regleras i en ny, teknikneutral lag. De nya reglerna ska göra det lättare för Kustbevakningen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda it i sin verksamhet, vilket i sin tur ska leda till en effektivare brottsbekämpning, kontroll och tillsyn. Samtidigt ska skyddet för människors personliga integritet upprätthållas, inte minst vid informationsutbyte mellan olika myndigheter. Vissa av kraven i den nya lagen gäller all behandling av de uppgifter som omfattas av lagen. Dessutom ställs särskilda villkor för sådan verksamhet som är särskilt känslig ur integritetssynpunkt, som behandlingen av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-20

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Målen och motiven för Sveriges bidrag till internationella militärinsatser ska lyftas fram på ett mer konkret sätt i regeringens propositioner. Det framgår i en skrivelse från regeringen som utrikesutskottet har granskat. Bakgrunden till skrivelsen är Riksrevisionens granskning av de svenska bidragen till internationella insatser för fred och säkerhet i världen.

Utskottet välkomnar att regeringen, i samband med budgetpropositionen för 2012, har vidareutvecklat informationen till riksdagen om de svenska bidragen till internationella insatser. Syftet är att bättre kunna ge en samlad bild av omfattning, lokalisering och kostnader. Utskottet ser positivt på att regeringen vill skärpa kraven på resultatredovisning för de internationella krishanteringsinsatser där Sverige bidrar med civil personal. Utskottet anser att redovisningen av utgifterna för militära insatser är ändamålsenlig. Man delar regeringens bedömning att en allt större efterfrågan på personal till internationella insatser kräver att formerna för deltagandet utvecklas. Utskottet lyfter bland annat fram att utlandstjänstgöring i en internationell insats på ett tydligare sätt bör ses som meriterande för personal på myndigheterna. Såväl regering som utskottet anser att civila och militära insatser ska samverka och förstärka varandra. Samtidigt är det viktigt att biståndsinsatser inte blandas samman med militära insatser. Både regeringen och utskottet poängterar att freds- och säkerhetsfrämjande insatser är omfattande och komplexa. Detta ställer höga krav på flexibiliteten hos de involverade myndigheterna, samtidigt som de flesta myndigheterna har andra huvudsakliga uppgifter än att delta i krishanteringsinsatser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Beredning

2011-12-15

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.

Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2012-02-16

Datum

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2012. De initiativen som kommissionen aviserar är till stor del inriktade på hanteringen av den ekonomiska krisen och ekonomisk återhämtning genom Europa 2020-strategin och den inre marknaden.

Utskottet framhåller att det är viktigt att respekten återställs för stabilitets- och tillväxtpakten men betonar att vissa åtgärder inte lämpar sig för harmonisering på EU-nivå. Utskottet hänvisar bland annat till kommissionens förslag om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen har också gått emot kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner och en ny form av mervärdesbaserad avgift.

Utskottet understryker också vikten av att de akuta insatser som måste göras till följd av den ekonomiska krisen kompletteras med långsiktiga insatser för att öka EU:s konkurrenskraft. En öppnare arbetsmarknad bör bejakas, både inom EU och i förhållande till övriga världen. Samtidigt understryker utskottet att sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken är och ska förbli ett nationellt ansvar.

När det gäller EU:s långtidsbudget menar utskottet att budgeten bör reformeras och moderniseras. Det är särskilt viktigt att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU. Storleken på budgeten bör frysas i reala termer.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 116 minuter

Beredning

2011-11-22

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om äldrefrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

48, 147 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om framtidens belysning. Syftet med grönboken är att starta en debatt om vilka åtgärder som krävs på unionsnivå för att skynda på spridningen av energieffektiv belysning och på så sätt minska EU:s energiförbrukning. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ till diskussion men saknar en marknadsöversyn över befintliga och kommande belysningstekniker. Vidare anser utskottet att detaljreglering på unionsnivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till lokala och regionala förhållanden bör undvikas. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-15

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om barnfattigdom. Riksdagen anser att det är viktigt att alla får ta del av tillväxt och välfärd. Sverige ska vara ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna, och därför bör barnfattigdom bekämpas, menar utskottet. Riksdagen välkomnar regeringens åtgärder inom bland annat socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, den ekonomiska familjepolitiken och utbildningspolitiken. Åtgärderna bidrar enligt riksdagen till att minska ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 138 minuter

Justering

2012-02-14

Datum

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Datum

2012-02-13

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29