Sök

Riksrevisionen har sammanställt tidigare gjorda granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport.

Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS och användningen av de så kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s konvention om klimatförändringar, det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt genomförande, CDM- och JI-programmet. I skrivelsen redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående arbete inom dessa områden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

40, 134 minuter

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-28

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Reglerna om preskriptionstiden för försäkringsersättning ändras. I dagsläget kan rätten till ersättning upphöra, preskriberas, efter tre år. Efter ändringarna blir preskriptionstiden som huvudregel tio år. Det ska också bli enklare att bestämma när preskriptionstiden tar sin början.

En annan ändring är att försäkringbolag ska bli skyldiga att kontrollera om det har inträffat dödsfall där de efterlevande kan ha rätt till försäkringsersättning. I dessa fall ska försäkringsbolagen kontakta de efterlevande om möjligheten till ersättning.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-28

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Det ska bli en ny lag om det europeiska miljömärkningssystemet. Lagen är ett komplement till gällande EU-regler.

EU-miljömärket, EU Ecolabel, är EU:s gemensamma miljömärkning. Den nya lagen innebär att regeringen ska få bestämma vilket eller vilka organ i Sverige som ska pröva ansökningar om att få EU-miljömärket, övervaka marknaden samt kontrollera användningen av miljömärket.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-25

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.

Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.

Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-18

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.

Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etisk prövning.

Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar.

Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-16

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny bibliotekslag. Bland annat ska bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning bli tydligare. Biblioteken får också ett tydligare uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper av besökare. En sådan grupp är barn och ungdomar. De kommunala biblioteken får i uppdrag att särskilt prioritera barn och unga för att främja språkutvecklingen och stimulera till läsning.

Det ska även i fortsättningen vara gratis att låna böcker på bibliotek. Detta ska gälla både tryckta böcker och e-böcker. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 116 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-15

Debatt

2013-10-24

Beslut

2013-10-24

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.

Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

48, 143 minuter

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24

Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013. Den svenska inkomstskattelagen ändras nu med anledning av medlemskapet. Lagen kompletteras med uppgifter om kroatiska associationsformer och skatter, och ändringarna gäller de bilagor i lagen som motsvarar ränte- och royaltydirektivet, fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 men tillämpas från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-14

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna inom EU.

Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå. Lagändringen gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-14

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009-2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-14

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Filippinerna. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Filippinerna. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU och Filippinerna är också överens om att främja hållbar utveckling och att samarbeta för att lösa problemen som är kopplade till klimatförändringarna.

Andra exempel på områden som berörs av avtalet är bekämpning av terrorism och motverkande av spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska också lägga grunden för ett samarbete inom området rättvisa och säkerhet som omfattar bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och korruption. Även områdena migration och arbete till sjöss omfattas av avtalet, liksom samarbete i fråga om handel och investeringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Datum

2013-10-10

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. Ändringen börjar gälla den 1 december 2013 men tillämpas från den 1 oktober 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-10

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond för EU:s bankunion. Riksdagen anser att delar av förslaget strider mot de så kallade subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Riksdagen anser också att det är osäkert om förslaget är förenligt med EU-fördraget och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Rekonstruktionsmekanismen ska omfatta alla länder som väljer att delta i bankunionen. En rekonstruktionsnämnd övertar delar av de nationella myndigheternas beslutanderätt, och en gemensam rekonstruktionsfond ersätter de nationella fonderna. Riksdagen anser att förslaget inte innehåller ett tillräckligt starkt skydd mot att nationella budgetmedel kan användas för att finansiera avvecklingsfonden. Det gäller i synnerhet under den period då fonden byggs upp, då den saknar tillräckligt med resurser för att hantera en kris.

Kommissionens förslag innebär en betydande koncentration av makt till EU:s institutioner och myndigheter, anser riksdagen. Målet med förslaget skulle enligt riksdagen även kunna uppnås med en jämnare maktfördelning mellan EU-organen och EU-länderna. Riksdagen ifrågasätter också kommissionens makt och roll. Det finns tydliga risker för sammanblandning av roller vilket kan påverka effektiviteten.

Invecklad och till och med svår att förstå. Det är riksdagens syn på processen för hur beslut om rekonstruktion eller avveckling av en bank ska gå till. Flera olika institutioner och myndigheter är inblandade och riksdagen är tveksam om det kommer att fungera effektivt i ett krisläge.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-08-29

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-08

Debatt

2013-10-16

Beslut

2013-10-16

Riksrevisionen har lämnat sin årliga rapport för 2013 till riksdagen. Rapporten sammanfattar Riksrevisionens revision och effektivitetsrevision av de statliga myndigheterna.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen ger många myndigheter undantag från redovisningsreglerna, vilket oroar finansutskottet. Enligt Riksrevisionen riskerar dessa undantag att påverka möjligheten att uttala sig om myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av verksamheten eller inte. Finansutskottet tycker därför att undantag ska ges i så liten utsträckning som möjligt.

Riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-08

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EU-anpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-07

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23