Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar inom utgiftsområdet migration ska fördelas för 2017. Sammanlagt går cirka 33 miljarder till det här området.

Den största delen av pengarna, drygt 23,7 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande. För detta avsätts 2,8 miljarder mer jämfört med förra året. Migrationsverket får 5,9 miljarder kronor, vilket är drygt 1,6 miljarder mer än förra året. Drygt 1 miljard går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om bland annat obligatoriska hälsoundersökningar, undervisning i svenska och samhällsorientering under asyltiden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen sa även nej till motioner som rör uttagning av så kallade kvotflyktingar.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

57, 154 minuter

Justering

2016-11-29

Datum

2016-12-02

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

77, 166 minuter

Justering

2016-11-29

Datum

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.

Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-29

Datum

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.

Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.

Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-28

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av cirka 2,9 miljarder kronor inom utgiftsområdet energi. Nästan hälften av pengarna, 1,42 miljarder kronor, går till energiforskning. 440 miljoner kronor går till att utveckla och stimulera spridningen av energitekniska lösningar. Resten av pengarna går bland annat till Statens energimyndighet och till insatser för energieffektivisering.

Riksdagen godkände även det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2017-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2017.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

60, 144 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-28

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

52, 154 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-28

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Under 2017 ska mest pengar gå till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet när det gäller utgiftsområde 5, internationell samverkan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Totalt handlar det om runt 1,9 miljarder kronor.

Regeringens förslag innehåller bland annat en satsning på fredsdiplomati. Riksdagen anser att det är viktigt med konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder och ställer sig därför bakom satsningen.

När det gäller samarbetet inom Östersjöregionen föreslår regeringen också att den ska ha rätt att besluta om bidrag till insatser som sträcker sig över flera år, upp till ett visst belopp och inom en viss tidsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-25

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

EU-kommissionen har lämnat ett förslag som ska möjliggöra ekonomiskt stöd till installation av trådlöst internet på platser med central betydelse för lokala samhällen, som till exempel myndighetsbyggnader, skolor och sjukhus.

Riksdagen tycker att det finns oklarheter med förslaget, som beror på att det inte har gjorts en utförlig konsekvensanalys som tar hänsyn till långsiktiga effekter och EU-ländernas olika marknadssituationer när det gäller trådlöst internet. Enligt riksdagen borde kommissionen närmare ha utrett förslagets påverkan på framtida finansieringsbehov, konkurrens och marknadsaktörers investeringsvilja.

Eftersom en utförlig konsekvensanalys inte är gjord anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen och lämnar därför ett motiverat yttrande till EU.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärderna som föreslås inte ska vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2016-11-22

Datum

2016-11-25

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vissa regler som gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler och börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2016-11-22

Datum

2016-11-25

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2017.

Cirka 6 765 miljoner kronor går till det här utgiftsområdet, uppdelat på 6 520 miljoner kronor för området Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och lantmäteriverksamhet och 244 miljoner kronor för området Konsumentpolitik. Pengarna fördelas bland annat på investeringsstöd för att göra fler hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. På det konsumentpolitiska området blir det bland annat ett ökat anslag till Konsumentverket för att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil. Fastighetsmäklarinspektionen får ökat anslag för en mer aktiv och omfattande tillsyn av fastighetsmäklare.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör omgående besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från våren 2015. Ändringen rör bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder för att underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

104, 251 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-24

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01

Sverige ändrar i utlänningslagen för att genomföra omarbetade EU-regler, det så kallade asylprocedurdirektivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en asylansökan ska kunna anses uppenbart ogrundad om de uppgifter som den asylsökande lämnar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna inte är tillförlitliga.

Om en person som fått ett beslut om omedelbar avvisning överklagar beslutet ska en migrationsdomstol pröva om genomförandet av avvisningen ska avbrytas i väntan på att domstolen prövar överklagandet. Under den prövningen ska avvisningen inte få genomföras. När det gäller ensamkommande barn ska ett beslut om omedelbar avvisning inte få genomföras förrän tidigast en vecka efter det att barnet fick ta del av beslutet.

Ensamkommande barn ska alltid ha rätt till ett offentligt biträde i asylärenden. Ensamkommande barn ska också omedelbart efter att ha blivit tilldelad en god man informeras om vem det är. Den informationen ska även lämnas till barnets boende och till barnets offentliga biträde om barnet har ett sådant.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2016-11-15

Datum

2016-11-23

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 56 minuter

Justering

2016-11-22

Datum

2016-11-23

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01

Datum

2016-11-23

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling.

De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2017.

Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas men riksdagen anser att det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser.

Riksdagen sa också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.

Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med de här uppmaningarna till regeringen.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

77, 254 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-23

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-11-30

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Riksdagen godkände också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019.

Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Riksdagen står bakom regeringens investeringar i välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnas. Riksdagen välkomnar också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

124, 345 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2016-11-15

Datum

2016-11-18

Bordläggning

2016-11-23

Debatt

2016-11-24

Beslut

2016-11-24