Sök

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finnas representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt.

Politisk information i skolan är en del i skolans demokratiuppdrag. Den nuvarande lagstiftningen uppfattas dock av många skolföreträdare som otydlig. Otydligheten har gjort att skolor har gjort olika tolkningar om hur politiska partier får bjudas in och i vissa fall har osäkerheten gjort att skolor inte vågat bjuda in politiska partier alls.

Rektorn får bjuda in de partier hon eller han anser lämpligt, även om inte alla partier är representerade. Rektorn kan dock besluta att eleverna på något sätt ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som kom till skolan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.

I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.

Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

De svenska lagar som gäller Sveriges sjöterritorium och gränser i havet ska moderniseras. Ett antal regler samlas i en lag som anger Sveriges gränser till havs med geografiska koordinater som har beräknats enligt internationella överenskommelser och med den senaste tekniken. Sveriges officiella gränser i havet ska kunna redovisas digitalt och på ett enhetligt sätt. Det ska underlätta arbetet för bland annat Kustbevakningen och Försvarsmakten.

Det införs även en angränsande zon runt Sveriges kust i anslutning till Sveriges territorium. I zonen får Sverige utöva den kontroll som behövs för att förhindra och bestraffa överträdelser som skett på svenskt territorium och som gäller tullar, skatter, inresor eller hälsofrågor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med mindre ändringar. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från den allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

Reglerna som gäller närståendepenning, överföring av premiepensionsrätt och hustrutillägg ändras.

I dag har den som vårdar en närstående och avstår från att arbeta rätt till närståendepenning för hel, halv eller fjärdedels dag om man uppfyller vissa krav. Nu införs även möjligheten att få tre fjärdedels närståendepenning. Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make ändras så att det räcker om den make som överför premiepensionsrätt anmäler överföringen. Tiden för att anmäla en överföring förlängs. Förmånen hustrutillägg avskaffades 2003, men de som redan hade denna förmån då fick fortsätta att få den. Men eftersom det sedan slutet av 2014 inte längre finns någon som får hustrutillägg så ska hänvisningar till förmånen tas bort helt ur lagarna.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion och motioner om socialförsäkringen från den allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kommer att kunna få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det kommer underhållsstödet för växelvis boende att tas bort. Det är ett stöd som föräldrar kan få om de har låga inkomster och barnet bor växelvis hos båda. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

I dagsläget är det bara den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan få bostadsbidrag i form av ett särskilt bidrag för barn som bor hemma. Genom regeringens förslag spelar det inte någon roll var barnet är folkbokfört utan båda föräldrarna kan få rätt till det nya bidraget.

Riksdagen håller med regeringen om att det kan leda till att fördelningen av bostadsbidraget blir mer jämställt. För en del kan det innebära att de får ett lägre stöd än i dag och regeringen föreslår därför att underhållsstödet vid växelvis boende fasas ut successivt. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Uppgifter om personliga förhållanden ska kunna skyddas med sekretess inom kriminalvården även om uppgifterna förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. Detta gäller om det finns anledning att tro att den person som beslutet gäller eller en närstående kan utsättas för våld eller annan allvarlig skada om uppgiften röjs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

• Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
• Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
• Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
• Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska det även gå att lägga in:

• Uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
• Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
• Uppgifter från andra centralbanker.
• Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 34 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

Riksdagen la utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagen har behandlat ett utlåtande från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s finanser.

Riksdagen anser att Sverige ska fortsätta att arbeta för en återhållsam och effektiv budgetpolitik inom EU. Budgeten ska inte finansieras genom att EU får rätt att beskatta medlemsländernas invånare. Diskussionerna och förhandlingarna om nästa fleråriga ram för EU:s budget ger en möjlighet att modernisera budgeten. Budgeten bör enligt riksdagen användas för att underlätta ekonomisk förnyelse och ge ett tydligt mervärde för Europa.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ska modernisera och förtydliga sina stadgar. Ändringarna innebär bland annat att styrelseledamöter kommer att kunna sitta i styrelsen i högst åtta år.

Det är stiftelsens styrelse som beslutar om ändringar i stadgan. Men ändringarna måste fastställas av riksdagen innan de börjar gälla. Riksdagen hade inga invändningar och godkände ändringarna och lade redogörelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

EU-samarbetet har en viktig roll i att värna vår gemensamma säkerhet. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Syftet med underlaget är att starta diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas på området.

Enligt EU-kommissionen är många av de hot vi står inför i dag gränsöverskridande och hanteras bäst genom ökat samarbete. Kommissionen presenterar i diskussionsunderlaget tre olika scenarier på vägen mot en säkerhets- och försvarsunion.

Riksdagen stöder ambitionen att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det understryker dock samtidigt att detta område framförallt är medlemsstaternas kompetensområde. Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-11-02

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Understödsföreningar kommer att få fortsätta sin nuvarande verksamhet enligt den gamla lagen om understödsföreningar under en förlängd övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En understödsförening är en förening som driver en försäkringsverksamhet utan vinstdrivande syfte. Det kan till exempel vara tjänstepensionskassor och begravningskassor kopplade till en yrkesgrupp.

Den gamla lagen om understödsföreningar slutade att gälla när försäkringsrörelselagen infördes. De understödsföreningar som fanns fick ändå fortsätta bedriva sin verksamhet enligt den gamla lagen under en övergångsperiod till och med den 31 december 2017. Förlängningen av övergångsperioden gäller till och med juni 2019 under tiden som en ny reglering tas fram.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-30

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Om antalet asylsökande har varit eller förväntas bli stort, måste det vara möjligt att snabbt kunna ordna boenden för de asylsökande. Om det är nödvändigt ska regeringen i dessa fall kunna ta beslut om undantag från vissa krav och bestämmelser i plan- och bygglagen. Undantagen gäller till exempel kraven på att ta hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, kraven på bygglov och kraven på marklov.

Undantagen ska stå i proportion till de intressen som kraven avser att skydda och främja.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2017-10-17

Datum

2017-10-30

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det anser regeringen i en skrivelse om fondens årliga redovisning som riksdagen har behandlat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem.

Under 2016 kom det in cirka 630 miljoner till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015. Cirka 734 miljoner kronor fördelades under 2016, varav 71 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att pengarna fördelats på ett väl genomfört sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08