Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU.

Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla.

Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås.

Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. På så sätt kan utgifterna prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten. Riksdagen avslutar ärendet och lägger skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Inlämnad

2023-05-30

Förslag

3

Utskottsberedning

2023/24:SkU2

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Sista motionsdag

2023-06-14

Inlämnad

2023-05-30

Förslag

2

Utskottsberedning

2023/24:SkU3

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Sista motionsdag

2023-06-14