Sök

Votering: betänkande 2010/11:KU2 Uppföljning av riksrevisionsreformen, förslagspunkt 3 Fråga om inrättande av ett revisionsutskott Riksdagen avslår motion 2010/11:K265. Datum: 2010-11-24 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 7 M 103 0 0

Votering: betänkande 2010/11:KU2 Uppföljning av riksrevisionsreformen, förslagspunkt 2 Följdlagstiftning m.m. Riksdagen antar förslaget i bilaga 2 till a lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna, med den ändringen att i tilläggsbestämmelsen 7.13.1 läggs orden riksdagens ombudsmän och till

Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 9 minuter

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-24

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:9 DATUM 2010-11-23 TID 11.0212.42 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse KU1 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2010/11:1 utgiftsområde 1 och redogörelse 2009/10:RS2 och motioner. Ärendet bordlades. 2 Uppföljning

ANDERS KARLSSON Riksdagsledamot S Stockholm 2010-11-17 Begäran om granskning av regeringens undanhållande av information om Nordic Battle Group för riksdagen Sverige har aktivt deltagit i att bygga upp den nordiska stridsgruppen, Nordic battle group, NBG, som en del av EU:s snabbinsatsförmåga på det militära området.

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:8 DATUM 2010-11-18 TID 09.0009.04 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Närvarobeslut Utskottet beslutade att praoeleverna Joakim Heuman och Alexander Bengtsson får närvara vid dagens sammnträde. 2 Uppföljning av riksrevisionsreformen KU2 Utskottet

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:6 DATUM 2010-11-18 TID 09:04-09:05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Protokoll från sammanträdet den 16 november 2010 justerades. 2 Granskningsärende 8 Statsministerns uttalanden kring riksdagsbeslutet om folkmordet

Framställning till riksdagen 2010/11:RS1 Jämkning av inkomstgaranti Sammanfattning I framställningen lämnas förslag till vissa ändringar av reglerna om jämkning av inkomstgaranti för riksdagens ledamöter. De nuvarande reglerna om jämkning av inkomstgaranti tar sikte på fall då garantitagaren förvärvsarbetar i väsentlig

Inlämnad

2010-11-18

Förslag

1

Datum

2010-11-18

Utskottsberedning

2010/11:KU15

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen fattade ett första beslut våren 2010. Riksdagen sa nu slutligt ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

3, 30 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 4 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

2010/11:KU1y Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Konstitutionsutskottets yttrande 2010/11:KU1y Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet har den 14 oktober 2010 beslutat bereda övriga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 om

2010-11-16

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:7 DATUM 2010-11-16 TID 11.0012.25 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Närvarobeslut Utskottet beslutade att praoeleverna Joakim Heuman och Alexander Bengtsson får närvara vid dagens sammnträde. 2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse KU1 Riksdagsdirektören

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:5 DATUM 2010-11-16 TID 12:25-12:32 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Protokoll från sammanträdena den 9 och 11 november 2010 justerades. 2 Anmälning Biträdande kanslichefen meddelade att det kommit in en gransknings-anmälan

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 168 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

PETER PERSSON Riksdagsledamot S Stockholm 2010-11-09 Begäran om granskning av försök från utbildningsdepartementet att påverka programinnehållet i Sveriges television Den 15 september sändes programmet Uppdrag granskning i SvT. Programmet handlade om skolfrågor och utbildningsminister Jan Björklund skulle delta i

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2010/11:6 DATUM 2010-11-11 TID 09.0009.10 10.0411.52 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Hänvisning av ärende Till utskottet har hänvisats redogörelse 2010/11:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse. 2 Avsägelse Helén Pettersson i Umeå S har avsagt