Sök

… Hvad sakägare har att för talans fullföljd iakttaga skall i utlåtandet gifvas tillkänna. Denna lag skall träda i kraft den 143 Förslag till Lag om ändrad lydelse af 25 kap. I rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 25 kap. 1 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Talan mot underrätts slutliga utslag i tvistemål af beskaffenhet att böra genom stämning anhängiggöras skall, där ej här nedan i 3 eller 5 annorlunda stadgas, fullföljas efter vad. …

… Förundersökningen är enligt nya rättegångsbalken att betrakta som en del av rättegången i vidsträckt mening och brottmålsförfarandet anses inlett redan genom förundersökningen. Med hänsyn härtill har det, såvitt angår allmänt åtal, icke ansetts vara följdriktigt att efter nya rättegångsbalkens ikraftträdande låta preskriptionen brytas först genom åtalet. …

… Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 ja1939. nuari 1940. Genom lagen upphävas 17 kap. 32 25 kap. 10 30 kap. 38 och 31 kap. rättegångsbalken. Har före lagens ikraftträdande fråga, som avses i 17 kap. 32 rättegångsbalken, väckts i hovrätt, skall med avseende därå äldre lag fortfarande gälla. Vad i 25 kap. 10 och 30 kap. 38 rättegångsbalken är stadgat om tid,

… Maj ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga följande Kungl. Maj ts förslag. Utskottets förslug. i o Lagom ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 30 kap. rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse 30 KAP. Om fullföljd av talan mot hovrätts beslut, så ock om underställning av mål, som blivit

… Majd angående utredning och förslag i fråga om inskränkning i rätten att plocka skogsbär å annans mark nr 61, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 25 kap. 5 rättegångsbalken nr 62, i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändring i gällande bestämmelser om vågar och nr 63, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1523 och 30 i 8 kap. strafflagen, lag, innefattande vissa bestämmelser till skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar, lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 6 mom. rättegångsbalken, samt lag angående

… Av 18 kap. 8 rättegångsbalken framgår, att part är berättigad till ersättning endast för sådan kostnad, som varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Någon meningsskiljaktighet synes ej råda om att expropriaten bör, med de inskränkningar som föranledas av ovannämnda hänvisningar till rättegångsbalken, vara berättigad till ersättning för kostnader å målet i första instans. …

… På 24 kapitlet 7 rättegångsbalken och nämnda bref grundade sig, såvidt hofrätts dom eller utslag rörde, omförmälda stadgande i andra stycket af 10 i förordningen angående expeditionslösen den 7 december 1883. Detta stadgande saknade förebild i äldre författningar om expeditionslösen. …

… Enligt Åderlund intoge sådana ombud i verkligheten en ställning av budbärare. Örn han med detta uttalande ville påstå, att bestämmelserna i 15 kap. 2 rättegångsbalken överhuvudtaget icke vore tillämpliga på ombud av sistnämnda slag, måste styrelsen för sin del förklara, att den funne uttalandet uppenbart strida mot lagens mening och uttryckssätt. En part i rättegång inför underrätt kunde icke genom budbärare inlämna skrifter eller framställa yrkanden utan härför fordrades, att han inställde sig själv eller genom ett ombud, som vore berett att taga ställning till under rättegången uppkommande processuella frågor och som måste fylla de i 15 kap. 2 rättegångsbalken angivna förutsättningarna.

… På sålunda anförda skäl hemställer utskottet, a att Riksdagen, i anledning af herrar Redelius och Lindhagens förevarande motioner, måtte för sin del antaga följande l o Lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 9 och 10 i 14 kap. rättegångsbalken skola upphöra att gälla, samt att 17 och 31 kapitlen äfvensom nedannämnda delar af 16, 23, 25 och 30 kapitlen samma

… Utskottets förslag. Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken och skall hvad i sådant afseende gäller ega tillämpning jemväl då annat offentlig myndighets bud skall bolaget kungöras. Angående styrelseledamots befogenhet att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken och skall hvad i sådant afseende gäller ega tillämpning jemväl då annat offentlig myndighets bud skall bolaget delgifvas. …

… Anmäldes och godkändes lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 100, till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken, dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken in. m.dels och en med anledning av förstnämnda proposition väckt motion. Nr 433. S.

… Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919. 13 Förslag till Lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 25 kap. 5 rättegångsbalken. Härigenom förordnas som följer 1. I 1G kap. 10 rättegångsbalken skola orden som av rätten eller Konungens befallningshavande förordnats att i rättegången biträda häktad eller som av rätten förordnats att i visst mål eller ärende biträda såsom tolk utbytas mot orden

… Uppenbarligen skulle det framstå som otillfredsställande, om vid krigsdomstol i dessa hänseenden skulle gälla andra regler än som tilllämpas vid de allmänna domstolarna. Enligt 12 lagen om införande av nya rättegångsbalken skall mål vari rättegång inletts före nya rättegångsbalkens ikraftträdande behandlas enligt äldre lag. Om målet vid tiden för ikraftträdandet är anhängigt vid underrätt, skola dock de nya bevisreglerna iakttagas såväl vid den fortsatta handläggningen i underrätten som senare i överrätt, där för övrigt nya rättegångsbalken i sin helhet skall

… Denna lag träder i kiaft den 1 januari 191 År dessförinnan god man förordnad för hustru enligt förutvarande lydelsen av 19 kap. 4 ärvdabalken, vare så ansett, som vore han hennes förmyndare. Förslag till Lag om ändrad lydelse av 10 kap. 8 och 13 kap. 1 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 10 kap. 8 och 13 kap. 1 rättegångsbalken skola erhålla följande ändrade lydelse 10 KAP. 8 År trolovning

… Enligt 12 samma kapitel skola i nämnd sitta minst sju och högst nio. Historik m. m. Under förarbetena till nya rättegångsbalken diskuterades livligt frågan om lekmäns deltagande i den allmänna processen i rådhusrätterna. Före nya rättegångsbalkens ikraftträdande deltogo icke några andra lekmän i rådhusrätternas rättsskipning än de illitterata rådmännen och detta endast i de mindre städerna. …

… Om flera dömda solidariskt förpliktats att svara för rättegångskostnad, kan domstolen enligt 31 kap. 7 rättegångsbalken på yrkande av någon av dem pröva hur kostnaden slutligen skall fördelas mellan dem eller om någon skall vidkännas hela kostnaden. I den av Gärde in. fl. utgivna kommentaren till Nya rättegångsbalken s. 424 uttalas att, därest samma person förordnats till offentlig försvarare

… Mål om ansvar för brott torde numera av högsta domstolen återförvisas till den lägre rätten, utan att för målets upptagande föreskrives anmälan av sökanden, och föreskriften om edgång kommer då ej heller i fråga att tillämpas. Enligt 17 kap. 32 rättegångsbalken kan vidare hovrätt i vissa fall återupptaga brottmål till nackdel för den tilltalade. Möjlighet finnes enligt 25 kap. 10 och 30 kap. 38 rättegångsbalken

… Riksdagens skrivelse 1. den 7 februari 1934, i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag till lag om upphävande av 17 kap. 32 första punkten rättegångsbalken m. m. 20.Lagar i ämnet utfärdade den 16 februari 1934 sv. f. nr 16 och 172. samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av 27 och 30 kap. rättegångsbalken m. m. 21.Lagar i ämnet

… Det vore icke riktigt, att man vid tillkomsten av 1942 års lag avsett att senare giva särskilda bestämmelser om delgivning av stämning jämlikt 11 kap. 12 rättegångsbalken. De bestämmelser, som meddelats i 1942 års lag, vore visserligen att anse såsom provisoriska, men de avsåge alldeles tydligt allt uppläsande av världsliga meddelanden från predikstol. Att den nya rättegångsbalken innehölle bestämmelser örn stämnings delgivning genom dess uppläsande från predikstol kunde sannolikt förklaras därav, att rättegångsbalken fått sin formulering

… Maj ts förslag får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen. Utskottet. De ändringar i nya rättegångsbalken, som föreslås i förevarande proposition, äro huvudsakligen föranledda av lagstiftning som tillkommit efter det balken antogs vid 1942 års riksdag. I viss mån ha de också sin grund i organisatoriska förändringar som ansetts böra genomföras i samband med rättegångsbalkens ikraftträdande. …