Sök

den 3 juni Svar på frågorna 2008/09:966 Hedersförtryck 2008/09:967 Europarådets konvention om mäns våld mot kvinnor Justitieminister Beatrice Ask Carina Hägg har frågat mig om min avsikt är att regeringen i förhandlingarna inför en Europarådskonvention om mäns våld mot kvinnor framhärdar i den tolkning av begreppet

Svarsdatum

2009-06-03

Frågeställare

Carina Hägg (S)

den 3 juni Svar på fråga 2008/09:961 Pendlingsstöd för unga under 25 år Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att förändra regelverket så att unga under 25 år kan få stöd till pendling. Frågan är ställd mot bakgrund av den ökade ungdomsarbetslösheten.

Svarsdatum

2009-06-03

Frågeställare

Fredrik Olovsson (S)

den 3 juni Svar på fråga 2008/09:960 Långtidsarbetslösheten Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin Britta Rådström har frågat mig vilka insatser jag avser att vidta för orter som Skellefteå och vilka åtgärder som vidtas särskilt mot långtidsarbetslösheten. I syfte att möta den kraftiga ökningen av arbetslösheten

Svarsdatum

2009-06-03

Frågeställare

Britta Rådström (S)

den 3 juni Svar på fråga 2008/09:955 Barns rätt Justitieminister Beatrice Ask Helene Petersson i Stockaryd har frågat äldre- och folkhälsoministern när hon avser att lägga fram ett förslag till riksdagen som innebär att barns rättigheter till stöd och hjälp stärks. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det

Svarsdatum

2009-06-03

Frågeställare

Helene Petersson i Stockaryd (S)

den 3 juni Svar på fråga 2008/09:918 Statliga jobb i Jämtlands län Statsrådet Maria Larsson Berit Andnor har frågat näringsministern om hon avser att vidta några åtgärder för att statliga jobb över huvud taget ska finnas kvar i Jämtlands län. Frågan, som tar sin utgångspunkt i den aviserade nedläggningen av Frösö

Svarsdatum

2009-06-03

Frågeställare

Berit Andnor (S)

den 3 juni Fråga 2008/09:1005 Regelbördan för svenska företag av Luciano Astudillo (s) till näringsminister Maud Olofsson (c) Näringslivets regelnämnd konstaterar i Regelbarometern 2009 att reglerna för svenska företag inte har förenklats. Regelbarometern visar att tre fjärdedelar av företagarna inte upplever

Inlämnad

2009-06-03

Besvarare

Maud Olofsson (C)

den 3 juni Fråga 2008/09:1004 Sekretesslagstiftningen och bekämpningen av skattebrott av Raimo Pärssinen (s) till justitieminister Beatrice Ask (m) Sekretesslagstiftningen behöver ändras för att underlätta informationsutbyte och kommunikation mellan myndigheter vid grov brottslighet. Skatteverkets skattebrottsenhet

Inlämnad

2009-06-03

Besvarare

Beatrice Ask (M)

den 3 juni Fråga 2008/09:1003 A-kassereglerna och möjligheterna till arbete i annat land av Luciano Astudillo (s) till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) De nuvarande a-kassereglerna är alltför strikta och krångliga, vilket drabbar personer som fått tillfällig anställning i annat land. Ett exempel

Inlämnad

2009-06-03

Besvarare

Sven Otto Littorin (M)

FPM200809126 Regeringskansliet Faktapromemoria 2008/09:FPM126 Meddelande om god förvaltning i skattefrågor Finansdepartementet 2009-06-03 Dokumentbeteckning KOM(2009)201 Kommissionens meddelande till rådet, parlamentet samt europeiska ekonomiska och sociala kommittén: God förvaltning i skattefrågor Sammanfattning

Datum

2009-06-03

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-05-19

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

88

Reservationer

63 

Anföranden och repliker

70, 258 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

den 2 juni Svar på fråga 2008/09:983 Landstingen och icke-medicinsk omskärelse av pojkar Socialminister Göran Hägglund Lennart Sacrédeus har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att pojkar som omskärs på icke-medicinska grunder får omskärelse utförd på ett för dem betryggande sätt. Lag(2001:499)om

Svarsdatum

2009-06-02

Frågeställare

Lennart Sacrédeus (KD)

den 2 juni Svar på fråga 2008/09:976 Kvinnor i krig Utrikesminister Carl Bildt Carina Hägg har frågat mig hur jag avser att verka för ett tydliggörande av det legala ansvaret för den situation då flickor och kvinnor med våld och tvång tvingats till militära uppgifter. Den internationella humanitära rätten eller

Svarsdatum

2009-06-02

Frågeställare

Carina Hägg (S)

den 2 juni Svar på fråga 2008/09:959 Politiska fångar i Tibet Utrikesminister Carl Bildt Désirée Pethrus Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att uppmärksamma situationen för de politiska fångarna i Tibet. Hon hänvisar speciellt till dödsdomarna för Gylatse och Loyak. Jag delar den oro

Svarsdatum

2009-06-02

Frågeställare

Désirée Pethrus Engström (KD)

den 2 juni Svar på fråga 2008/09:952 Attacker och mord på afghanska kvinnor och flickor Utrikesminister Carl Bildt Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige som enskilt land och inom EU ska kunna sätta stopp för förtrycket och massattackerna mot kvinnor och flickor i Afghanistan.

Svarsdatum

2009-06-02

Frågeställare

Amineh Kakabaveh (V)

den 2 juni Fråga 2008/09:1002 EU och grisarna av Christin Hagberg (s) till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) Beroende på vilken sida av Sundet de föds på har grisar mycket olika livsvillkor enligt uppgifter från Jordbruksverket. En dansk gris som väger upp till 110 kilo ska ha minst 0,65 kvadratmeters egen

Inlämnad

2009-06-02

Besvarare

Eskil Erlandsson (C)

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

40

Reservationer

33 

Beredning

2009-04-21

Justering

2009-05-07

Datum

2009-06-02

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-02

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16