EU och grisarna

Skriftlig fråga 2008/09:1002 av Hagberg, Christin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-06-02
Anmäld
2009-06-05
Besvarad
2009-06-10
Svar anmält
2009-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 juni

Fråga

2008/09:1002 EU och grisarna

av Christin Hagberg (s)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Beroende på vilken sida av Sundet de föds på har grisar mycket olika livsvillkor enligt uppgifter från Jordbruksverket. En dansk gris som väger upp till 110 kilo ska ha minst 0,65 kvadratmeters egen golvyta att röra sig på. En skånsk gris i samma viktklass ska ha 1,02 kvadratmeter. Var fjärde dansk sugga står hela livet i en så trång box att den inte kan vända sig. Den danska lagen har ändrats, men under en övergångsperiod fram till 2013 tillåts fixering av suggor i äldre svinstallar. I Skåne måste suggan ha möjlighet att gå lös i grupp med andra grisar under perioden mellan insemination och grisning.

Nästan alla danska grisar får svansen kapad (kuperad) när de bara är några dagar gamla, trots att EU:s regelverk inte medger rutinmässig kupering. 99 procent av de danska grisarna är kuperade enligt EU:s livsmedelsmyndighet. I Skåne görs kupering endast i undantagsfall. Samtidigt rapporterar Sveriges Radio att uppemot 90 procent av de danska grisarna har skador på magsäcken, något som skulle motverkas om de hade tillgång till halm i sina boxar.

I Danmark föds över 25 miljoner grisar upp varje år. Sedan mitten av 90-talet har exporten till Sverige fyrfaldigats, och i fjol hamnade nära 40 000 ton danskt fläskkött på de svenska borden. Den danska djurhanteringen gör att fläskköttet kan produceras billigare än det svenska. Därmed slås svensk djurproduktion ut. Danska svinuppfödare expanderar också sin verksamhet till andra stater runt Östersjön som har lägre miljökrav vad gäller utsläpp. På sikt kan detta få förödande konsekvenser för Östersjön.

Vilka initiativ avser jordbruksministern att ta gentemot Danmark och inom EU för att gemensamma, konkurrensneutrala men ändå etiskt hållbara regler för fläskköttsproduktionen kommer till stånd?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1002 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 10 juni

Svar på fråga

2008/09:1002 EU och grisarna

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Christin Hagberg har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta gentemot Danmark och inom EU för att gemensamma, konkurrensneutrala men ändå etiskt hållbara regler för fläskköttsproduktionen kommer till stånd.

Höga krav på djurskydd är motiverade såväl av etiska skäl som av konsumentintresset. Kraven kan resultera i högre kostnader men medför inte sällan fördelar som bättre djurhälsa, högre tillväxt, minskad medicinering och lägre dödlighet inte minst när det gäller grisproduktionen. Inget hindrar heller enskilda företag att profilera sig genom att producera varor med hög etisk kvalitet.

Redan när vi blev medlemmar i EU 2005 visste vi att den generella nivån på djurskyddet var betydligt högre i vårt land jämfört med många andra medlemsländer. Nu ser vi att vårt medlemskap har haft effekt och att övriga EU börjar närma sig vår nivå. Även om det går, i mitt tycke, alltför långsamt, är det ändå en positiv utveckling.

Mitt mål är att höja djurskyddet i EU. Därför arbetar jag ständigt och med alla de medel som står mig till buds, för att vi ska få gemensamma och därmed konkurrensneutrala bestämmelser som också är etiskt hållbara. Detta ska inte gälla enbart för fläskköttsproduktionen utan för alla lantbrukets husdjur.

När det gäller djurskydd för grisar har EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, på uppmaning av kommissionen, låtit utarbeta en rad rapporter. Dessa bygger på de senaste vetenskapliga rönen och handlar bland annat om kastrering, svansbitning, beläggningsgrader och golvtyper för växande svin samt hälsa och välfärd i olika inhysningssystem för suggor, smågrisar och galtar. Jag förväntar mig att kommissionen med dessa som underlag nu utarbetar nya och vassare djurskyddsbestämmelser så att EU-nivån närmar sig vår nivå ännu mer.

Slutligen vill jag påminna om konsumentmakten som har visat sig vara mycket effektiv. Det är vi själva som har den makten när vi står framför köttdisken.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.