Sök

… B Rättegångsbalken angående vittnesersättnmg Första Kammarens Tillfälliga Utskott N o 7, i anledning af väckt motion om revision af konsulsstadgan. Kammaren åtskiljdes kl. 3 e. m. In lidem O. Brakel. Den 28 April, e. m. 195 Thorsdagen deri 28 April 1870. …

… Maj ts denna dag aflemnade nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken jemte dermed sammanhängande lagförslag. Vid föredragning af Kongl. Maj ts under sammanträdet aflemnade nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till lag om inteckning i fartyg jemte dermed sammanhängande lagförslag, blef denna proposition på begäran bordlagd. …

… Föredrogos och biföllos nedannämnda, af Lag-Utskottet afgifna utlåtanden N o 39, i anledning af väckt motion om ändring af 14 kapitlet 6 8 Rättegångsbalken Den 4 Maj, e. m. 227 N o 40, i anledning af väckt motion om ändring af föreskrifterna i 21 kapitlet Rättegångsbalken angående gäldande af rättegångskostnad N o 41, i anledning af väckt förslag om rätt att meddela inteckningssäkerhet i åbyggnader å landet och N o 42, i anledning af väckt motion om tillägg till stadgandet i 17 kapitlet 5 Rättegångsbalken angående vittnesersättning.

… Slutligen ha vi under utredningsarbetet haft att taga ställning till den sista lag som berör skyddsarbetet, nämligen rättegångsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1948. Under förarbetena till rättegångsbalken uttalade första lagutskottet, att man betraktade det som en nödvändig förutsättning för att man skulle komma till rätta med de tilltalade på ett riktigt sätt, att man fick ordentliga förundersökningar, utförda av kompetenta människor. …

… Ports.häktning gifves två skäl, det ena att hindra den brottslige att genom att. fly undandraga sig sitt straff och i detta afseende får jag fästa uppmärksamheten vid stadgandet i 11 Kap. 10 Rättegångsbalken som säger, att i brottmål bör den som käres till genast å Rättens bud till svars komma Gör han det ej då må han hemtas på egen bekostnad, en åtgärd som kan blifva ganska dyr för honom, men mindre dyr för staten, än om han häktas. …

… Sådana sammanträden ha visserligen hittills förekommit i tämligen ringa antal. I anslutning till bestämmelserna i 2 kap. 5 rättegångsbalken äro emellertid föreskrifter avsedda att utfärdas enligt vilka vissa hovrätter regelmässigt skola sammanträda på annan ort än stationeringsorten, varigenom en icke oväsentlig kostnadsbesparing kan väntas uppkomma för den rättssökande allmänheten. …

… Vid förnyad föredragning av första lagutskottets utlåtande nr 30, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 33 kap. 4 rättegångsbalken, m. m.bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt. Om översyn av aktiebolagslagen. Om översyn av aktiebolagslagen. Föredrogs ånyo första lagutskottets utlåtande nr 31, i anledning av väckt motion om översyn av aktiebolagslagen m. m. …

… I departementsförslaget ha de i 33 första, andra och tredje styckena i utredningens förslag upptagna bestämmelserna om förvaring av beslagtagen egendom, underrättelse om och protokollföring över beslag uteslutits. I dessa hänseenden böra nämligen de allmänna reglerna om beslag i 27 kap. rättegångsbalken gälla. Ej heller har upptagits någon motsvarighet till föreskrifterna i 23 gällande vapenkungörelse om förfarandet i fall, då ägare till beslagtagen egendom ej är känd eller ej kan anträffas. Därvid böra de generella reglerna i 17 lagen den 20 december 1946 om införande av nya rättegångsbalken tillämpas. …

… I rättegångsbalkens stadgande ligger tydligen, att saken för kärandeparten vid målets utgångspunkt tett sig så mörk och tvivelaktig, att det funnits skäl till rättegång. Men sedan domen fallit, föreligger icke längre något sådant fäll, ty då är saken ur rättslig synpunkt klar och tydlig. …

av reglerna för taxeringsförfarandet nr 291, av fru Sandström, angående en översyn av lagen om förmynderskap i vissa avseenden nr 292, av herr Hedlund i Östersund, angående viss ändring av 21 kap. 5 rättegångsbalken nr 293, av herr Hjalmarson m. fl.om utredning av förutsättningarna för ett system med efter pensioneringsålder differentierade folkpensionsförmåner nr 294, av herr Andersson i Dunker, om ändring av gällande expropriationslagstiftning i syfte att bättre tillgodose landsbygdsbefolkningens intressen nr 295, av herr Lundberg, om viss ändring av 15 kungörelsen den 22 januari 1937 angående vägmärken nr 296, av herr Hoppc m. fl.angående viss ändring av 5 kap. 9 rättegångsbalken nr 297, av herrar

… Så torde däremot bli fallet med fiskevårdsområdet enligt promemorians förslag. Organisationsformen bleve väl med rättegångsbalkens terminologi att hänföra till sådant annat samfund än förening varom talades i 33 kap. 9 och 17 rättegångsbalken. Med tanke härpå hade det måhända varit önskvärt med en benämning som tydligare framhävde denna sida hos den nya organisationsformen. …

… Statistik torde böra föras över fall, då åtal eftergivits enligt lagen om eftergift av åtal mot vissa underåriga, barnavårdslagen, ungdomsfängelselagen och nykterhelsvårdslagen samt enligt 20 kap. 7 p. 2 rättegångsbalken vissa fall av brottskonkurrensStatistik bör även föras beträffande sådana fall, då åtal enligt åklagarens beslut ej skall anställas på grund av att den misstänkte är sinnessjuk eller eljest psykiskt abnorm. Åtalseftergifter enligt 20 kap. 7 p. 1 rättegångsbalken bagatellförseelser

… Såsom jäv mot ledamot av boställsnämnd gälle om han är med part i skyldskap eller svågerlag, som i 13 kap. 1 rättegångsbalken om jäv mot domare sägs, eller om han är parts vederdeloman eller uppenbare ovän, eller om ledamot eller den, som står till honom i skyldskap eller svågerlag, som nämnt är. äger del i målet eller eljest kan av förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada eller är medlem av pastoratets kyrkoråd eller boställsstyrelse. …

… Har på grund af 17 ansökan om nämnds tillsättande gjorts af någon, som äskar ersättning, och varder nämnd ej tillsatt eller finner nämnd, som för skadeersättnings bestämmande tillsatts, att skada ej ägt rum, skall kostnaden gäldas efter ty i 21 kap. rättegångsbalken är stadgadt. I fall, som afses i 12 skall kostnaden gäldas af den, som sökt nämnds tillsättande. Om anstånd med genomförande af stadsplan och

… Häremot vill jag endast erinra, att jag i min egenskap af jurist känner noga till innehållet af 17 kap. 33 Rättegångsbalken, som stadgar, bland annat, att käranden åligger sitt käromål Lördagen den 17 Februari. 13 lagligen bevisa, eller vare svaranden fri.1 Och då den ärade talaren ju sjelf är jurist, trodde jag att han genast skulle inse, det anledningen till, att jag icke ingick i bemötande af hans påstående, vore att söka just deruti att käromålet vore obestyrkt. …

… Denna regel gällde alltså rena processfatalier och hade praktiserats länge. År 1901 blevo vissa lagrum i rättegångsbalken ändrade och däribland just det, vari den nämnda söndagsregeln ingick. Då tyckte man det var lämpligare att införa denna i en särskild lag, den s. k. 1901 års lag, som antagligen under den kommande diskussionen flera gånger blir åberopad och som det därför kan vara skäl att hålla i minnet. …

… Frågan örn beräkning av fatalietid togs sedermera upp till behandling av lagkommittén i dess förslag till rättegångsbalk av år 1826Kommittén frångick den i 1807 års förklaring stadgade beräkning av varje månad till trettio dagar. Enligt kommitténs mening kunde man snarare förvilla sig på en sådan månadsräkning, än örn man helt enkelt finge räkna efter almanackan. …

vida det kan ske utan men för utredningens fullständighet och det eljest med hänsyn till kostnader och andra omständigheter finnes lämpligt dock må ej på nämnda sätt upptagas mål, för vilka i fråga örn rätt domstol gälla särskilda, fran stadgandena i 10 kap. 21 rättegångsbalken avvikande föreskrifter. Från de sålunda gällande allmänna reglerna förefinnas vissa undantag. Sålunda äger jämlikt 10 kap. 26 rättegångsbalken

… Maj ts skön att utfärda ett sådant förordnande som nu är i fråga. Jag förutser, att man härvid skall invända, att förslaget afser förklaring af 13 Kap. 1 Rättegångsbalken, men så är likväl icke förhållandet, ty nämnda lagrum handlar endast om jäf mot domare i mål, hvilka han har att såsom domare handlägga. Om han deremot har en särskild befattning med dessa hushållningsmål, är denna lagparagraf icke derpå

… Sålunda föreskrives i 25 kap. 22 strafflagen, att vad om statens ämbetsmän i sagda kapitel stadgas också skall gälla om, bland andra, dem, som äro satta att förvalta allmänna av Kungl. Maj t stadfästade stiftelsers angelägenheter. I 11 kap. 15 rättegångsbalken givas regler om, bland annat, delgivning av stämning med stiftelse, och i 10 av kungl. förordningen den 31 oktober 1873 angående främmande trosbekännare