Sök

… Lagen, som utfärdades den 21 mars 1952, ger vidgade möjligheter att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående spioneri, sabotage och vissa andra brott mot rikets säkerhet. Den är utformad såsom tilläggs- och undantagsbestämmelser till rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga i den mån särbestämmelser ej meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak, att möjligheter givits till en viss förlängning av anhållningstiden samt att på vissa punkter en komplettering gjorts av bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken om beslag och

… Gentemot detta vill jag framhålla, att det föreligger statistik från de senaste åren, då alltså den nya rättegångsbalken varit i kraft, om arbetsbördan i de olika hovrätterna mätt efter antalet mål per ledamot, och i den statistiken visar det sig, att hovrätten för Nedre Norrland, som det här är fråga om, permanent bär den minsta arbetsbördan av alla bovrätterna. …

… Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj ts proposition nr 231, med förslag till lag om ändrad lydelse av 43 kap. 11 och 46 kap. It rättegångsbalken. Lördagen den 9 mai 1953. Nr 17. 5 Ang. statsbidraget till Västerbottens läns arbetsstugor. Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet Kungl. Maj ts skrivelse nr 232, angående val av ombud jämte suppleanter i Nordiska rådet. …

Riksdagsbeslutet 1953. 1 Sveriges Riksdags Beslut under Riksdagens yar- och höstsessioner år 1953. Vi, efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt:att, på grund av 49 regeringsformen och 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna januari under Hans Maj:t Konung Gustaf VI Adolfs tredje regeringsår oss här

… Däremot föreslås, att det undantag som avser den särskilda lagen angående patent vid krig eller krigsfara m. in. uteslutes i avbidan på en utredning, huruvida och i vilken form denna lag skall förnyas. Beträffande 12 sista stycket föreslås, i syfte att få överensstämmelse med 33 kap. 8 rättegångsbalken, att ett av de där anförda exemplen på delgivning som ej sker med den sökte personligen nämligen handlings

… Emellertid förhåller det sig så att Sundsvallshovrätten, oavsett målantalet, har ett ständigt behov av den extra ledamoten. Utan honom skulle inte hovrätten som det är föreskrivet i rättegångsbalken kunna arbeta på två avdelningar. Presidenten är nämligen ledig från två tredjedelar av normal tjänstgöring, varjämte vice ordföranden och lagmannen har viss ledighet. Det är för dessa ledigheters utfyllande som den extra ledamoten rycker in. …

för att uppdaga spioneri.Jag tänker på att vi har återfått den avskydda och komprometterade politiska polisen, att denna skall få nära sex miljoner kronor för sin okontrollerade verksamhet och att den därtill erhållit en rad lagliga tvångsmedel som gör den till en stat i staten, som lika lätt kan trakassera en polis m. minister även om han är ett föredöme i fråga om självdeklaration som vilken enkel fackföreningsmän som helst. Jag tänker på de möjligheter till godtycke och av klassfördomar påverkat dömande som den nya rättegångsbalken med dess fria

… Maj ts propositioner och skrivelse tillställts kammaren, nämligen nr 227, angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1953/54, m. m.nr 231, med förslag till lag om ändrad lydelse av 43 kap. 11 och 46 kap. 11 rättegångsbalken och nr 232, angående val av ombud jämte suppleanter i Nordiska rådet. Nämnda propositioner och skrivelse bordlädes. 7. Justerades protokollsutdrag. Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.08 em. In fidem Gunnar Britth. …

… Uttrycket i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller faren har förekommit i värnpliktsförfattningar alltsedan år 1860 och tillkom då, därför att man ville ha överensstämmelse med rättegångsbalkens bestämmelser om laga förfall. Uttrycket är svårtolkat och till sitt innehåll obestämt. I den nya rättegångsbalken förekommer det inte. Då det torde sakna väsentlig betydelse såsom exempel på laga förfall,

… Sedan magistraten i framställningen inledningsvis något berört de uppgifter av administrativ natur som alltjämt åvilar magistraten, fortsatte magistraten I anledning av den nya rättegångsbalkens tillkomst hava de svenska stadsdomstolarna gjorts till föremål för en omdaning, vilken för Stockholms rådhusrätts vidkommande varit synnerligen genomgripande. De organistoriska förändringarna hava haft till syftemål att giva rådhusrätten en sådan uppbyggnad, att domstolen skall kunna på ett tillfredsställande sätt lösa de maktpåliggande processuella uppgifter, som enligt den nya rättegångsbalken åvila densamma.

… Ett av huvudsyftena med den föreslagna huvudmannaskapsförändringen beträffande rådhusrätterna har varit att, utan att föregripa resultatet av den pågående allmänna översynen av domstolsväsendet, utjämna olikheterna mellan rådhusrätter och häradsrätter. I detta syfte har bl. a. föreslagits sådan ändring i rättegångsbalken, som innebär att rådhusrätternas assessorstjänster avskaffas och att ordinarie domare

… Enligt 67 expropriationslagen är den exproprierande pliktig att, i den mån ej annat föranledes av vad i 18 kap. 6 och 8 rättegångsbalken stadgas, ersätta motparten hans kostnader i expropriationsmålet, vid expropriationsersättningens fördelning och eljest i anledning av expropriationen. I expropriationsutredningens betänkande II SOU 1964:32 föreslås vissa ändringar i 67 expropriationslagen. …

… I denna motion vill vi aktualisera en av de rekommendationer som man inom BRÅ är helt enig om och som vi finner så väsentlig att den så snart som möjligt bör komma till genomförande. Både i rättegångsbalken och i advokatsamfundets stadgar föreskrivs att advokat vid utövandet av sin verksamhet redbart och nitiskt skall utföra de uppdrag som anförtrotts honom och i allt iakttaga god advokatsedVad Mot. 1980/81:1178

… Majrts regeringsrätt.B 12 Religionsfrihetslagen lag om ändrad lydelse av 11 religionsfrihetslagen.B 2 Rättegång se Rättegångsbalken B 10 och Bil se Fri rättegång B 14 se Målsägande Bil se Rättsvården B 13 Rättegångsbalken lag om ändring i rättegångsbalken.BIO lag om ändring i rättegångsbalken.B14 se Målsägande B 11 se Rättsvården B 13 Rättsvården angående utredning om en bättre

… Maj t ingiva arbetsredogörelse för nästföregående kalenderår, varvid särskilt bör anmärkas i vilken omfattning justitiekanslerns tillsynsverksamhet föranlett någon åtgärd 4 Såsom framgår av 1 instruktionen har justitiekanslern ålagts vissa uppgifter enligt stadganden i rättegångsbalken och tryckfrihetsförordningen. Jämlikt 8 kap. 6 andra stycket rättegångsbalken äger justitiekanslern hos advokatsamfundets

… I sin utredning i ämnet konstaterar rättegångskommittén att det i praxis visat sig i det närmaste omöjligt att vid handläggning av mycket vidlyftiga mål tillämpa rättegångsbalkens uppskovsregler på det sätt som ursprungligen avsetts. En jämkning av dessa regler bör enligt kommitténs mening ske. Jämkningen får dock icke innebära att man åsidosätter rättegångsbalkens grundläggande principer om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. …

… I visst hänseende har frågan om nämndens ställning upptagits av 1951 års rättegångskommitté, som har att verkställa en översyn av rättegångsbalken med därtill anslutande lagstiftning. I sitt år 1953 avgivna betänkande med förslag till vissa ändringar i rättegångsbalken m. m. SOU 1953:26 upptog kommittén sålunda till granskning ett tidigare i pressdiskussionen framfört förslag, att nämndeman, som

… Första lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957 3 Nr 6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 23 kap. 3 och 20 rättegångsbalken. Genom en den 14 december 1956 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition, nr 9, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj t under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag till Lag om ändrad lydelse av 23 kap. 3 och 20 rättegångsbalken Härigenom förordnas,

… Varken enligt den nuvarande eller den tidigare gällande rättegångsbalken har domstolen att taga befattning med prövning av åtalsfrågor, och såvitt ämbetet har sig bekant har ej heller under förarbetena till den nuvarande rättegångsbalken varit på tal att införa någon beslutanderätt för domstolen i detta hänseende. …

… Från dessa har formuleringen upptagits i 1734 års lag. Vid antagandet av nya rättegångsbalken år 1942 gjordes några mindre, språkliga moderniseringar i domareden, men i allt väsentligt fick den behålla sin äldre lydelse. Det har inom rättsvetenskapen framförts olika meningar om vad uttrycket Guds lag betyder i detta sammanhang. …