Sök

… Onsdagen den 7 Mars, e. m. 17 Utskottet lmde i föreliggande utlåtande på angifria grunder hemställt, att Riksdagen måtte, i anledning af förevarande motioner, för sin del antaga följande Lag om ändrad lydelse af 11 kap. 38 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 11 kap. 38 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Intyg af två stämningsmålemot hvilka ej förekommer jäf, som om

… Föredrogs å nyo lagutskottets don 18 och 21 innevarande maj bordlagda utlåtande n o 70, i anledning af dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken, dels ock eu med föranledande af denna proposition afgifven motion. Genom en den 8 mars 1907 dagtecknad proposition, n o 93, hvilken af båda kamrarne till lagutskottet öfverlämnats, hade Kungl. Maj t, under åberopande af propositionen b ilagda, i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll samt med bifogande af utlåtanden i ärendet, afgifna af rikets hofrätter, föreslagit Riksdagen antaga vid propositionen fogadt förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken. …

… Vid utlåtandet var emellertid fogad reservation av herr Ber sson i Norrköping, med vilken herr Borg instämt och som hemställt, att riksdagen måtte antaga följande förslag till Onsdagen den 8 juli, e. in. 11 Nr 34. Lag, innefattande ändring i 15 kap.3 rättegångsbalken. Med ändring av vad i 15 kap. 3 rättegångsbalken är stadgat därom, att den ej må vara fullmäktig, som själv under målsman står, förordnas,

… I fråga om förfarandet vid valet upptager nya rättegångsbalken icke några bestämmelser utan hänvisar allenast till särskild lagstiftning. Beträffande borgmästarval meddelas för närvarande sådana föreskrifter i lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat m. m. …

… Som kammaren behagade finna, afser mitt förslag hufvudsakligen att vinna en sådan förändring i 2 kap. 8 rättegångsbalken beträffande utjemning af saköreslängd, att i domsagor, der 1872 års förordning vunnit tillämpning, saköreslängden skulle af domarne utlemnas efter hvarje allmänt sammanträde och icke som nu först vid hela tingets slut. …

… Maj ts proposition Nr 107. Åro svarandena flera än tio, skall i avseende å stämningens delgivning vad i 11 kap. 12 och 25 rättegångsbalken stadgas om stämning å helt byalag äga motsvarande tillämpning. 32 Klandras ej förrättning såsom i 31 sägs, gånge därvid meddelat utlåtande, i vad det avser annan fråga än i 49 eller 62 omförmäles, i verkställighet såsom laga kraft ägande dom. …

… Uti skrivelse den 13 februari nr 23 hava vi, med förklarande att det av Kungl. Majit genom proposition nr 15 framlagda förslag till lag örn upphävande av 27 kap. 16 rättegångsbalken samt 229 utsökningslagen icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas, anmält, att vi antagit det lagförslag, som framlagts av första lagutskottet i dess utlåtande nr 6. 129. Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 179 med förslag till lag örn ändrad lydelse av 30 kap. 6 rättegångsbalken vilket vi i skrivelse

… Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 7 3 34 Kungl. Maj ts proposition nr 7. Förslag till Lag om ändrad lydelse av 11 kap. 11 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 11 kap. 11 rättegångsbalken skall hava följande ändrade lydelse Stämning å dödsbo varde delgiven den, som äger företräda boet. Äro flera gemensamt därtill behöriga, må stämningen delgivas någon av dem, delägare dock endast örn han i boet sitter. …

… Proposition N o 154. 12 Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg yttrade För den händelse talan enligt den föreslagna lagen skall i något fall tillkomma allmän åklagare, torde det vara af nöden, att i lagen angifves, huruvida det i 30 kap. 7 rättegångsbalken meddelade förbud för allmän åklagare att fullfölja talan hos Konungen skall äga tillämpning. Justitieråden Carlson, Billing och Westring ansågo i iagen böra stadgas, att beträffande jordbrukskommissionens rätt att i mål som i denna lag afsåges, fullfölja talan mot hofrätts utslag skulle gälla hvad i 30 kap. 7 rättegångsbalken funnes rörande

… Maj ts ifrågavarande lagförslag. Godkändes. Kungl. Maj ts förslag till lag innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken. Godkändes. Utskottets hcmställanden i punkterna 1 och 2. Biföllos i vad de ej kunde anses besvarade genom kammarens föregående beslut. första kammarens protokoll 1923. Nr 35. 5 Nr 35. 66 Onsdagen den 16 maj f. m. …

… I Nr 120. Kungl. Maj ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 kap. 3 rättegångsbalken m. m.given Stockholms slott den 16 mars 1923. Under åberopande av bilagda i statsrådet hållna protokoll vill Kungl. Maj t härmed, jämlikt 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1 lag om ändrad lydelse av 8 kap. 3 rättegångsbalken och 2 lag

… I sådana vigtiga frågor, som t. ex. om domstols behörighet, eger man icke gå längre än till hofrätten. I 16 kap. rättegångsbalken stadgas icke må i ty fall Konungen sökas. Ett annat lagrum, 30 kap. 19 rättegångsbalken, som dess värre har råkat, ej i glömska, men ur bruk, säger, att brottmål, gröfre eller mindre, har icke någon lof att under Konungen draga, utan han gitter visa, antingen att han

… Föredrogos lagutskottets nedannämnda utlåtanden N o 10, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 26 kap. 1 rättegångsbalken. Återförvisades. N o 11, i anledning af Riksdagens justitieombudsmans hemställan om upphäfvande af 23 kap. 7 strafflagen. N o 12, i anledning af väckt motion om ändring af 7 kap. 3 strafflagen. Bifölls. Deri 22 Februari. …

… Denna lag skall träda i kraft Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1923. den dag, Konungen med riksdagen bestämmer. 2:o LAG innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att vad i 1 kap. 6 rättegångsbalken stadgas angående hinder för män att hava säte i domstol skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kvinnor samt om män och kvinnor, vilka äro i skyldskap eller svågerlag som där sägs, så ock att samma hinder skall gälla för äkta makar att vad i 13 kap. 4 rättegångsbalken sista punkten stadgas

… Maj.ts proposition Nr 177. 69 14 Justitieråden Berguf, Molin och Åppelberg Att klagan över rättens beslut i de ärenden, som omförmälas i o, 10 och 13 föres genom besvär i hovrätten, framgår av 25 kap. 2 rättegångsbalken. Det i förevarande paragraf upptagna stadgandet därom torde därför böra utgå. Beträffande beslut, som av domaren meddelas enligt 10 eller 13 erfordras med hänsyn till stadgandet i 5 i promulgationslagen till lagen den 14 juni 1901 om ändring i vissa delar av rättegångsbalken endast föreskrift

… Det är väl icke att hoppas, att förslaget till ny rättegångsbalk kan blifva upphöjdt till lag, förrän om tio år härefter och då skulle man under hela denna tid nödgas bibehålla denna barbariska qvarlefva från den tid, då man satte in folk i bysättningshäkte, derföre att de icke kunde betala sina skulder. …

… En sammanslagning av tingslag behöver emellertid ej i och för sig medföra en motsvarande minskning av antalet tingsställen eller någon förflyttning av dessa från de nuvarande tingsorterna. I nya rättegångsbalken förutsättes att i tingslag kunna vara två eller flera tingsställen. Är så förhållandet, skall enligt 1 kap. 7 de allmänna tingen i de tingsordningar, som Konungen avses skola fastställa för domsagorna, fördelas mellan tingsställena. …

… Ang. förenkling av delgivningsförfarandet. Forts.Lag om ändrad lydelse av 11 kap. 38 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 11 kap. 38 rättegångsbalken i dess lydelse enligt lagen den 29 juni 1912 nr 125 skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse Intyg av två stämningsmän, emot vilka ej förekommer jäv, som om vittnen är stadgat, galle såsom fullt bevis att delgivning blivit så verkställd, som intyget innehåller. …

… Man har äfven velat lägga nya lagberedningen till last, att densamma under åtskilliga, man skulle kunna säga ett tiotal, år sysslat med rättegångsbalkens omarbetande utan att ärendet ännu blifvit bragt till slut. Men om man undersöker hvad första och förnämsta anledningen till detta förhållande varit, torde man finna derest man rättvist bedömer saken att anledningen icke är att söka i nya lagberedningens organisation, utan i helt andra omständigheter. …

… I detta sammanhang torde höra erinras, att stadgandet i 6 af förordningen den 17 maj 1872, enligt hvilket, der uppskof i mål lagligen bort meddelas till nästa ting, uppskofvet i stället skall ske till nästa allmänna sammanträde, eller, om längre rådrum erfordras, till annat sammantiäde under samma eller följande ting, synes omfatta ej mindre 2 af 12 kap. rättegångsbalken såvidt detta lagrum innehåller, att der a första ting, sedan stämdt är, käranden uteblifvit, men svaranden kommit tillstädes, den förstnämnde vid stadgad påföljd har att, å landet vid nästa ting, vidtaga föreskrifna åtgärder, än äfven 17 kap. 31 rättegångsbalken, som bestämmer,