Kun f/l. Maj:ts proposition Nr 120 (Proposition 1923:120)

Kun f/l. Maj:ts proposition Nr 120.

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken m. m., given
Stockholms slott den 16 mars 1923.

Under åberopande av bilagda i statsrådet hållna protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken; och

2) lag om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 15 oktober
1880, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg
under konkurs.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 97 höft. (Nr 120.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

Förslag till Lag

om ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 8 kap. 3 § rättegångsbalken skall erhålla
följande ändrade lydelse:

Under Svea hovrätt höra: Stockholms stad samt Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Gottlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs och Gävleborgs län; under Göta hovrätt: Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs
och Skaraborgs län; under hovrätten över Skåne och Blekinge:
Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län; under hovrätten över Norrland:
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Mål eller ärende, vari talan fullföljts i Svea hovrätt såsom allmän
överrätt från domstol eller annan myndighet inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län och uti vilket vid lagens
ikraftträdande icke av hovrätten fattats slutligt beslut, skall för vidare
behandling överlämnas till hovrätten över Norrland. De närmare föreskrifter,
som med avseende härå må finnas erforderliga, meddelas av
Konungen.

Förslag till Lag

om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 15 oktober 1880 (nr 36), innefattande
särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning
av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs.

Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning
av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under
konkurs, skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

Årenden angående lagfart av järnväg upptagas och prövas av
Stockholms rådhusrätt, då järnvägen till större delen av sin sträckning
ligger inom domsagor under Svea hovrätt eller hovrätten över Norrland,
av rådhusrätten i Jönköping, då järnvägen till större delen ligger inom
domsagor under Göta hovrätt, och av rådhusrätten i Kristianstad, då
järnvägen till större delen ligger inom domsagor under hovrätten över
Skåne och Blekinge.

Hava, sedan — — — lagfarten skedde.

Denna lag träder i kraft den dag, Konungen bestämmer.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, örne.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anför:

Det är min avsikt att senare i dag hemställa om avlåtande till
riksdagen av proposition angående anslag till beredande av lokaler för
en hovrätt över Norrland.

Jag ber nu att få underställa Kungl. Maj:t frågan om vissa av den
nya hovrättens upprättande betingade lagändringar.

Därvid vill jag erinra att Kungl. Maj:t i proposition nr 108 till
1922 års riksdag i anledning av det i propositionen innefattade förslaget
om upprättande av en hovrätt över Norrland föreslog riksdagen
att antaga förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken; och

2) lag om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 15 oktober
1880, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 120.

utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under
konkurs.

Över lagförslagen hade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 februari
1922 lagrådets yttrande inhämtats, och hade lagrådet vid föredragning
av lagförslagen den 6 mars 1922, under erinran, att lagrådet funnit
remissen icke påkalla något dess yttrande angående lämpligheten av
den ifrågasatta nya hovrättens inrättande, lämnat de remitterade förslagen
utan anmärkning.

Sedan lagförslagen, såsom nämnt, i proposition nr 108 förelagts
1922 års riksdag, förklarade riksdagen i skrivelse den 12 maj 1922
(nr 151), att riksdagen icke kunnat bifalla propositionen.

Då jag saknar anledning att nu ifrågasätta någon ändring av förevarande
två lagförslag, torde lagrådets yttrande ej anyo behöva inhämtas.

Föredraganden uppläser härefter berörda lagförslag och hemställer,
att förslagen måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Steg fried Mata.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1923.