Sök

… Vidare hafva bort uppmärksammas de flera i Rättegångsbalken och dermed i samband stående författningar stadgade, till allmänna rättegångsordningen hänförliga eder, för hvilka särskildt formulär icke är faststäldt, såsom den bjudna eden Rättegångsbalken kap. 17 34värjemålseden Rättegångsbalken kap. 17 29, 30urtjufva ederna Förordningen om nya strafflagens införande 16 mom. 4 och 5eden rörande myckenheten och värdet af gods, som någon genom stöld eller brand förlorat Rättegångsbalken kap. 17 35eden

… Prot.TJtdrcig den 8 April 1902. 131 Punkten a Hvad utskottet hemstält bifölls med dels de ändringar, att kammaren med afseende på lydelsen af 17 kap. 6 och 19 rättegångsbalken godkände de i fråga om dessa båda paragrafer afgifna, vid utlåtandet fogade tre särskilda reservationerna, dels ock de undantag, att kammaren till utskottet återremitterade förslaget, i hvad detsamma afsåge 17 kap. 13, 14, 25 och 48 rättegångsbalken. …

… Jag vill nämna att vissa dylika undantagsbestämmelser meddelats i 1923 års lag om straff för olovlig varuinförsel. Då beslag ägt rum enligt den lagen, skall sålunda vad i rättegångsbalken är stadgat om viss tid för åtal icke äga tillämpning. I detta hänseende föreskrives blott att åtal skall väckas så snart ske kan. Vidare gäller, att tulltjänstemän, polismän och lotstjänstemän äga självständig beslagsrätt även i andra fall än då sådan skulle förelegat redan enligt nyssnämnda föreskrifter i 27 kap. 4 rättegångsbalken. …

… Jag vill nämna, att förslaget använder beteckningen anhållen som användes i nya rättegångsbalken i stället för beteckningen kvarhållen som brukas i gällande lag. I en övergångsbestämmelse har angivits, att förslaget intill dess nya rättegångsbalken trätt i kraft är avsett att tillämpas i fråga om den som kvarhållits jämlikt nu gällande bestämmelser. …

… Maj ts proposition nr 125. 23 mell anslutning till vad lagberedningens år 1849 avgivna förslag till ny rättegångsbalk på denna punkt innehåller har jag därför ansett i 1 kap. 4 rättegångsbalken böra upptagas en hänvisning till bestämmelser i detta ämne, vilka meddelas i annan ordning. På detta sätt kommer frågans principiella avgörande till stånd genom ändringen i rättegångsbalken, under

… Ej må befattningen innehavas av den, som icke råder över sig och sitt gods. 3 mom. Mot ledamot av arbetsrådet gälla samma jäv, som i rättegångsbalken stadgas i fråga om domare. 4 mom. Har ledamot eller suppleant, som representerar arbetsgivare eller arbetare, åtagit sig uppdraget, äge han ej att varda därifrån entledigad, med mindre särskilda omstän Föreslagen lydelse rikssammanslutningar av arbetsgivare och av arbetare. …

… Lagen, som utfärdades den 21 mars 1952, ger vidgade möjligheter att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående spioneri, sabotage och vissa andra brott mot rikets säkerhet. Den är utformad såsom tilläggs- och undantagsbestämmelser till rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga i den mån särbestämmelser ej meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak, att möjligheter givits till en viss förlängning av anhållningstiden samt att på vissa punkter en komplettering gjorts av bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken om beslag och telefonavlyssning.

… Även å sakkunnig, som utses jämlikt denna bestämmelse, är 40 kap. rättegångsbalken tillämplig. Vidare må nämnas följande föreskrifter rörande utredning om vattenbyggnadsföretags inverkan på fiske utom ramen för anhängiga vattenmål. Enligt 14 kap. 5 2 mom. vattenlagen kan vattenrättsdomaren efter framställning av någon, som vill utföra företag enligt vattenlagen men ännu ej ingivit ansökan härom förordna

… Maj ts propositioner nr 7, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952 nr 98 med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och nr 9, med förslag till lag om ändrad lydelse av 23 kap. 3 och 20 rättegångsbalken. Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj ds proposition nr 14, angående ersättning till Matilda Elisabet Andersson m. fl. Föredrogs och hänvisades

… G Talan som enligt artikel 31 första stycket kan upptagas i Sverige får väckas, utom vid domstol som är behörig enligt rättegångsbalken, vid domstolen Första lagutskottets utlåtande nr 47 år 1968 3 i den ort där godset mottogs för befordran eller vid domstolen i bestämmelseorten. Finnes ej behörig domstol enligt första stycket, väckes talan vid Stockholms rådhusrätt. 7 Ansökan om verkställighet av utländsk

… Enligt vår mening är de av oss väckta spörsmålen emellertid så angelägna att deras lösning ej bör fördröjas av den ifrågavarande utredningen. Gällande bestämmelser m. m. Då rätten beslutar häktning skall rätten enligt 24 kap. 18 rättegångsbalken samtidigt utsätta den tid inom vilken åtal skall väckas. Tiden får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen erforderligt. Om den överstiger två veckor

… Främst har det varit fråga om att belysa tillämpningen vid butikssnatterier av bestämmelserna i 20 kap. 7 1 rättegångsbalken och lagen den 20 mars 1964 med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare vid butikssnatterier. Det har därvid framkommit att de nämnda bestämmelserna tillämpas enligt i huvudsak enhetliga principer av landets åklagare. 15- och 16-åringar som befunnits skyldiga till engångstillgrepp första gången åtalas regelmässigt inte. …

Tredje lagutskottets register vid 1968 års riksdag vårsessionen 1 Register till tredje lagutskottets utlåtanden och memorial vid 1968 års riksdag vårsessionen A Affärstidslagen om upphävande av affärstidslagen.9 A llmänningsskog se Uppskjutna ärenden 51 i Anläggningsarrende se Ngttjanderättslagen 38 Arrende se

… Lagen-den. 21 mars 1952 nr 98 med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål ger vidgade möjligheter att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående vissa brott mot rikets säkerhet m. m. Bestämmelserna i lagen är utformade som tilläggs- och undantagsbestämmelser till rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga i clcn mån särbestämmelser ej har meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak att möjligheter ges till förlängning av anhållningstiden samt att bestämmelserna i rättegångsbalken om beslag och

… Endast den som uppfyller villkoren för utövande av domarämbete och har avlagt domared får tjänstgöra som auditör. Rättegångsbalkens regler om jäv mot domare gälla i tillämpliga delar i fråga om auditör. Första lagutskottets utlåtande nr 32 år 1968 a Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Närmare bestämmelser om auditör meddelas av Konungen. 66 Rätt att-sådan rätt. …

… Motionen har varit föremål för remissbehandling. Gällande rätt Den som är misstänkt för brott har enligt rättegångsbalken en ovillkorlig rätt att anlita biträde av försvarare både under förundersökningen och inför rätta. I första hand har den misstänkte möjlighet att skaffa sig en privat försvarare. För en sådan gäller samma behörighetsvillkor som för rättegångsombud. …

… Jäv att deltaga vid val av revisorer Enligt 63 andra stycket jämförd med 16 allmänna kommunallagen må den, vilken såsom ledamot eller suppleant i kommunens styrelse eller eljest är redovisningsskyldigtill kommunen, eller sådan den redovisningsskyldige närstående, som sägs i 4 kap. 13 2. rättegångsbalken om jäv emot domare, icke deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning,

… Avser klagomål befattningshavare som är advokat och är den fråga som väckts genom klagomålet sådan, att den enligt 8 kap. 7 fjärde stycket rättegångsbalken kan prövas av organ inom Sveriges advokatsam- 14 Nu gällande lag Motionärernas förslag Mot. 1985/86:173 fund, får ombudsman överlämna klagomålet till samfundet för handläggning. 19 22 Ombudsman bör skyndsamt upptages till utredning. 20 Ombudsman

… I motionerna, vilka voro likalydande, hemställdes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj t begära utredning och förslag angående de ändringar av rättegångsbalken och därtill hörande författningar, som erfordras för åstadkommande av 1. att lekmannanämnder inrättas i hovrätterna vid behandling av brottmål samt 2. att ledamöterna i domstolarnas lekmannanämnder tillförsäkras individuell

… Herr ELIASSON i Stockholm fpHerr talman Herr justitieminister, det var inget rykte om något departementsuppdrag i detta fall. Det var en ansedd advokat, som hade deltagit bl. a. i förarbetena till den nya rättegångsbalken, som hade påstått, att han hade ett regeringsuppdrag som rörde Lundquistärendet. Detta hade han förklarat för mig, och han har förklarat detsamma för två personer från skattemyndigheten,