Sök

… Rättegångsbalken Kongi. May.ts Nåd. Proposition No 11. 9 ej vidare skulle kunna tillämpas, hvarom antydan hör göras i förslagets ingress. Af förslagets ställning till Rättegångsbalken torde förklaras anledningen, hvarföre man föredragit att låta den framträda under form af en särskild författning, hellre än att införlifva den med Rättegångsbalkens 12 kap. …

… Anmäldes och godkändes lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 100, till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken, dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 rättegångsbalken in. m.dels och en med anledning av förstnämnda proposition väckt motion. Nr 433. S.

… Utskottets hemställan bifölls. N o 71, i anledning af väckta motioner ej mindre om ändring af dels vissa paragrafer i 17 kap. rättegångsbalken, dels 2 i 23 kap. rättegångsbalken, dels 2 i 1 kap. rättegångsbalken och dels 9 i förordningen angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17 maj 1872, än äfven om antagande af lag om sakkunnige biträden vid domstolarne. …

… Till afgörande förekom Lag-Utskottets Utlåtande N o 16, i anledning af väckta motioner om ändring dels af 30 kap. 1 Rättegångsbalken, dels ock af 25 kap. 9 och 15 samma balk. Punkten 1. I fråga om ändring af 30 kap. 1 Rättegångsbalken var före- Om ändring slaget i Herr E. P. Jonssons inom Andra Kammaren afgifna motion af 30 kap. 1 N o 57, att Riksdagen ville besluta följande förändrade lydelse af Rättcgångsnämnda paragraf Valkeri. …

… Med hänsyn till vissa i nya rättegångsbalken upptagna regler om skyldigheten att sörja för bevisningen i målet syntes bestämmelserna dock icke helt betydelselösa, varför beredningen ansett övervägande skäl tala för att de bibehölles. Då förhöret vore att anse som bevisupptagning utom rätta, syntes med hänsyn till nya rättegångsbalkens domförhetsregler bestämmelserna att förhör kunde begäras hos domaren på landet kunna utgå. …

… Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens skrivelser till Konungen N o 2, med förslag till lag angående upphäfvande af 8 kap. 2 5 mom. rättegångsbalken N o 6, i anledning af Kongl. Maj ts proposition med förslag till ag angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 rättegångsbalken N o 7, med förslag till lag angående upphäfvande af 5, 6 och 8 samt ändrad lydelse af 7 i 12 kap. ärfdabalken

… Det har emellertid påpekats i framställningen att bevakningspersonalens åtgärder av här ifrågavarande slag icke borde betraktas såsom processuella tvångsmedel underkastade rättegångsbalkens regler och att på grund härav en annan terminologi än rättegångsbalkens vore motiverad. Det synes riktigt att bevakningskungörelsens bestämmelser om tillfälligt omhändertagande icke i första hand ha processuell karaktär utan ha ett mera utpräglat skyddssyfte. …

… På grund av frågornas ömtåliga och ofta svårbedömbara karaktär fick enligt 1939 års krigshandelslag åtal för brott mot lagen icke anhängiggöras med mindre justitiekanslern lämnat tillstånd därtill. Med hänsyn till den omläggning av åklagarväsendet, som skedde vid nya rättegångsbalkens ikraftträdande, synes justitiekanslern icke numera böra inkopplas på hithörande åtalsfrågor. I stället torde dessa frågor

… Maj ts bemyndigande den 29 december 1961 har tillsatts den s. k. domstolskommittén, som har till uppgift att företa en allmän översyn av domstolsorganisationen med ledning av erfarenheterna av den nya rättegångsbalkens tillämpning. Kommitténs verksamhet har till en början varit inriktad främst på frågan om rådhusrätternas förstatligande. Resultatet av kommitténs överväganden i denna fråga har redovisats

brott, övriga genom propositionen framlagda lagförslag syftade till ändringar i gällande författningar. Viktigast torde vara det förslag som gällde rättegångsbalken. Beslut att ej åtala brott hade föreslagits kunna meddelas i något större utsträckning än som för närvarande vore medgivet. Det hade vidare eftersträvats att åt vissa komplicerade processuella regler giva större fullständighet och klarhet. …

… Det må slutligen erinras om att 6 kap. 8 SL upphäves från och med den 1 januari 1965 genom lagen den 20 mars 1964 nr 163 om införande av brottsbalken och att i dess ställe skall gälla ett motsvarande stadgande i 20 kap. 8 rättegångsbalken. Då förslaget ej innebär några sakliga ändringar i förhållande till gällande rätt lärer några övergångsbestämmelser icke vara erforderliga. Hemställan Föredraganden hemställer

… Ledamot må ej deltaga i behandling av ärende som personligen rör honom eller någon honom närstående som sägs i 4 kap. 13 2 rättegångsbalken. 9 Länsstyrelses beslut i ärende som hänskjutits från trafiknämnd skall omedelbart delges nämnden. Handlingarna i ärendet skola tillställas nämnden, sedan beslutet vunnit laga kraft. 10 Polismyndigheten tillhandahåller lokal och kansli för trafiknämndens verksamhet. …

… Herr WEDÉN fp kort genmäle Herr talman Jag ber bara att helt kort få påpeka att utrikesministern för ett egendomligt resonemang i fråga om telefonkontrollen. I 27 kapitlet 16 rättegångsbalken står Kan någon skäligen misstänkas för brott, varå icke kan följa lindrigare straff än straffarbete i två år, och finnes det vara av synnerlig vikt för utredningen, att undersökningsledaren eller åklagaren erhåller

… Maj it föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1 lag med vissa bestämmel ser angående statens övertagande av huvudmannaskapet för rådhusrätterna, 2 lag om ändring i rättegångsbalken, 3 lag med vissa bestämmelser angående stads förenande med domsaga, 4 lag angående upphävande av lagen den 5 april 1949 nr 114 om val av borgmästare och rådman, 5 lag om ändrad lydelse

… v med anledning av prop. 1996/97:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning 1952 års tvångsmedelslag innehåller bestämmelser om straffprocessuella tvångsmedel som innebär att den enskildes rättsliga skydd är väsentligt svagare än vad som gäller enligt rättegångsbalkens regler. Lagen är av denna anledning tidsbegränsad. I propositionen redovisas på några

Inlämnad

1996-10-04

Förslag

4

Datum

1996-10-04

Utskottsberedning

1996/97:JuU5

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Det är också olyckligt att denna reform genomförs just nu när det pågår ett omfattande utredningsarbete avseende såväl rättegångsbalkens regler om främst tingsrättsförfarandet som den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet. Vänsterpartiet avvisar därför förslaget om att ett generellt prövningstill- stånd införs mellan tingsrätterna och Arbetsdomstolen. …

Inlämnad

1997-03-20

Förslag

6

Datum

1997-03-20

Utskottsberedning

1997/98:AU3

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): , , 3 saknar beslutsinformation

… Lagen, som den är skriven idag, innebär att rättssäkerheten lätt kan åsidosättas. Rätten har alltid möjlighet att anlita tolk. Rättegångsbalkens 5 kapitel 6 stadgar att tolk må anlitas att biträda rätten om part, vittne eller annan som ska höras inför rätten ej behärskar det svenska språket. Om det vid rätten finns allmän tolk för det språk som är aktuellt ska den personen anlitas. …

Inlämnad

1996-10-07

Förslag

2

Datum

1996-10-07

Utskottsberedning

1996/97:JuU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Herr Jansson i Djursätra Herr talman, mina herrar Jag skall be att få på det lifligaste yrka bifall till det af herr Olsson framställda förslaget, och jag för min del tycker i synnerhet det vara af den yttersta vikt för denna kammare, om den skall bibehålla sin gamla uppfattning i denna sak, att vid ett antagande af Om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Forts.N o 33. 28 Om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Forts.Onsdagen

… Om jag dervid till en början håller mig vid den förstadelen af det kongl. förslaget, så syntes det den förste talaren, att ett stadgande om högre böter för svarandeparts uteblifvande vid första rättegångstillfället icke vore erforderligt, då domaren enligt 12 kap. 3 Rättegångsbalken har rätt att, utan afseende å svarandens frånvaro, afdöma ett mål på de skäl, som förefinnas, och den siste talaren framhöll detta ännu skarpare, då han, om jag rätt uppfattade hans ord, yttrade att domstolarnes praxis att, med anledning af svarandens utevaro, uppskjuta mål skulle stå i tydlig strid med 12 kap. 2 och 3 Rättegångsbalken. …

… N o 51, i anledning af kamrarnes återremiss af utskottets utlåtande n o 44 öfver väckt motion om ändrad lydelse af 11 kap. 10 rättegångsbalken. Hvadutskottet hemstält bifölls. N o 52, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 10 kap. 1 rättegångsbalken. Utskottets hemställan bifölls. Från Andra Kammaren. N o 221. S. D. Hänvisades till lagutskottet Kongl. …