Sök

… Kungl. Maj ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 37 och 38 rättegångsbalken given Stockholms slott den 14- december 1934. Under åberopande av bilagda i. statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Majit härmed jämlikt 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 37 och 38 rättegångsbalken. …

… Jag kan i huvudsak godtaga vad administrationsnämnden föreslagit om att för processen i domstolen i tillämpliga delar skall gälla vissa bestämmelser i rättegångsbalken bl. a. om domare och om rättegångsombud, om straff och vite, om omröstning och om bevisning. Hänvisningar i domstolslagen till ifrågavarande bestämmelser i rättegångsbalken utesluter inte att tillbörlig hänsyn tages till speciella förvaltningsrättsliga förhållanden. …

… Maj ts proposition nr 179. 1 Nr 179. Kungl. Maj ts proposition till riksdagen nied förslag till lag om ändrad lydelse av 30 kap. 6 rättegångsbalken given Stockholms slott den 3 mars 1933. Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj t härmed, jämlikt 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 30 kap. 6 rättegångsbalken. …

… En klass af medborgare skulle man ju ändock kunna tänka sig, såsom mindre välvilligt stämda mot detta lagförslag. Jag syftar Lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken m. m. Forts.N o 26. 10 Onsdagen den 24 April. Lag om ändring i. vissa delar af rättegångsbalken m. m. Forts.nemligen på sakförarne. Ty det kan icke bestridas, att detta förslag gör ett visst intrång i deras verksamhet. …

… Att meningarna i detta fall äro delade, beror på att den nya rättegångsbalken innebär en bättre processordning än den, som för närvarande gäller det är muntligheten och omedelbarheten som sätta sin prägel på det rättegångsförfarande, som skall komma i samband med den nya rättegångsbalkens ikraftträdande. …

… Justitierådet Hhärin, med hvilken Justitierådet Glimstedt instämde, yttrade 1734 års lag uppställer i 17 kap. 33 Rättegångsbalken såsom hufvudgrundsats i fråga om bevisningsskyldigketen, att käranden åligger sitt käromål lagligen bevisa eller vare svaranden fri. Vänder svaranden någon omständighet före, att sig dermed värja bör ock han med bevis den styrka11. …

… Skulle det oaktat avgörandet av saken betecknas såsom dom, kunde missförstånd uppkomma angående fullföljdssättet. Oavsett denna avvikelse från nya rättegångsbalken, framstår det såsom önskvärt att i terminologiskt hänseende anknyta till nya rättegångsbalken såtillvida, att benämningen utslag användes för alla avgöranden i sak och att andra avgöranden ginge under beteckningen beslut. …

… Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till lag örn ändring i vissa delar av 27 och 30 kap. rättegångsbalken to. to.given Stockholms slott den 15 december 1933. Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Majit härmed jämlikt 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1 lag örn ändring i vissa delar av 27 och 30 kap. rättegångsbalken 2 lag angående ändrad lydelse av 12 lagen den 14 juni 1901 nr 38 s. 30 örn vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn ändring i vissa delar av rättegångsbalken samt 3 lag angående

… Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 47 Häft. 2 10 KungMaj ts Nåd. Proposition N o 63. Bil. litt. A. Förslag till Lag om ändrad lydelse af 12 kap. 3 och 4 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 12 kap. 3 och 4 rättegångsbalken skola erhålla följande ändrade lydelse 12 KAP. 3 Nu kommer käranden till första ting, eller i staden å föresatt dag till den rätt, dit saken instämd är, men svaranden ej, och

… Nej, eden bör aflägas omedelbart före vittnesmålet samt under högtidligt deltagande från domstolens Om ändring i vissa delar af rättegångsbalken m. m. Ports.N o 26. Om ändring i vissa delar af rättegångsbalken in. in. Forts.44 Onsdagen den 11 Mars. och allmänhetens sida och under intrycket häraf skall så vittnesmålet börja. Jag kan tala om exempel från min erfarenhet. …

… Majd angående utredning och förslag i fråga om inskränkning i rätten att plocka skogsbär å annans mark nr 61, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 25 kap. 5 rättegångsbalken nr 62, i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändring i gällande bestämmelser om vågar och nr 63, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1523 och 30 i 8 kap. strafflagen, lag, innefattande vissa bestämmelser till skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar, lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 6 mom. rättegångsbalken, samt lag angående

… I enlighet härmed torde i 1 av 1944 års lag böra föreskrivas, alt enligt 6 Kungi. Maj ts proposition nr 171. vad i lagen stadgas må, utöver vad som följer av 20 kap. 7 rättegångsbalken, allmänt åtal eftergivas, om brottet begåtts av någon som därvid ej fyllt aderton år. En ytterligare jämkning bör vidtagas i paragrafen med anledning av att polisdomstolarna fr. o. m. nya rättegångsbalkens ikraftträdande utgå ur domstolsorganisationen. …

… Maj ts proposition nr 80. 17 En av de varmaste förkämparna för muntligheten var den bekante häradshövdingen i Erlinghundra, Håbo, Sollentuna m. fl. härad i Uppland Peter Abrahamsson. I sitt utlåtande över det sista förslaget till rättegångsbalk anmärkte han sålunda till stadgandet i nuvarande 14 kap. 1 rättegångsbalken följande Här säges, att i den första och andra instansen böra rätte gångstvister

… Maj-ts proposition nr 18. 7 Gällande lag.Kungl. Maj.ts förslag.gande för part att komma tillstädes och om verkan av parts utevaro gälle vad i rättegångsbalken är stadgat angående sak, varom förlikning ej år tillåten. Skall jury ej medverka, varde målet utsatt till huvudförhandling i den för tvistemål i allmänhet gällande ordningen. Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948 därvid gälle i tillämpliga delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Biämne TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM ÅR 1907. NIONDE SAMLINGEN. Protokollsutdrag från Kamrarne. Prot.Utdrag den 17 Januari 1907. 1 Utdrag af protokollet, hållet hos Riksdagens Första Kammare den 17 januari 1907. N:o 1. S. D. Företogs val af tre ledamöter för att deltaga i talmansöfverläggningarna

… Denna lag träder i kraft den 1 juli 1933. 3 Utkast till lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 30 kap. 11 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 16 kap. 10 och 30 kap. 11 rättegångsbalken, vilka lagrum senast ändrats, det förra genom lagen den 6 juni 1924 nr 210 och det senare genom lagen den 8 juni 1917 nr 253skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse 75 Kungl. …

… Dessutom märkes, att den av beredningen föreslagna bestämmelsen avviker från motsvarande före Kungl. Majlis proposition nr 8. 59 skrift i nya rättegångsbalken och i vissa hänseenden är snävare än de i lagstiftningen om villkorlig dom upptagna stadgandena örn förverkande. Lämpligast torde vara att upptaga en föreskrift liknande den i nya rättegångsbalken, enligt vilken eftergift må återkallas om tillräckliga skäl för eftergift ej längre föreligga. …

… Denna lag träder i kraft den 148 Kungl. Maj ts Nåd, Proposition N o 83. Förslag till Lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Ar stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å stiftelse eller annan sådan inrättning, värde stämningen delgifven den, som äger att företräda samfundet

… Nr 37.1 2 Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 37. i Förslag till Lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken skola erhålla följande ändrade lydelse 1 Underrätt, å landet är häradsrätt. Där dömer häradshövding med tolv män, som därtill valda äro. De tolv kallas häradsnämd. …

… Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om en av nya rättegångsbalken föranledd revision av lagen den 22 juni 1928 nr 254 om arbetsdomstol m. m. Föredraganden anför följande. Den 22 september 1944 förordnade Kungl. Maj t dåvarande ordföranden i arbetsdomstolen, numera presidenten Arthur Lindhagen att inom justitiedepartementet biträda vid verkställande av utredning rörande de ändringar i lagen om arbetsdomstol som kunde finnas erforderliga i anledning av nja rättegångsbalken. …