Sök

Personer som anses utgöra en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang kan förbjudas att gå på fotbollsmatcher och andra sportevenemang. Det kallas tillträdesförbud och i dag gäller förbudet i högst ett år. Det behövs fler åtgärder för att motverka oroligheter och våld vid idrottsarrangemang, anser regeringen. Därför ska den längsta tiden ett tillträdesförbud ska kunna gälla förlängas till tre år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 41 minuter

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-20

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, statistik och barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Regeringen arbetar med en lösning på problemet med dubbelbestraffning när det gäller skattetillägg och brottspåföljd. Men det får inte leda till mildare påföljder än tidigare, menar riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Högsta domstolen uttalade i juni 2013 att den som har lämnat oriktiga skatteuppgifter och därför betalat skattetillägg inte därefter får åtalas och dömas för skattebrott. Det strider nämligen mot Europakonventionens och EU-stadgans regler om rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Regeringen tillsatte en utredning som föreslagit att domstolen, och inte Skatteverket, ska besluta om skattetillägg när det är aktuellt med åtal för skattebrott.

Riksdagen vill också att regeringen ser över om det krävs straffrättsliga och andra åtgärder mot identitetsstölder. Bedrägerier börjar ofta med att någon får en id-handling stulen eller utsätts för en poststöld. Bedrägeriet upptäcks kanske först när det kommer okända räkningar eller återbetalningskrav. Men i dag räknas inte den som utsätts för en identitetsstöld som ett brottsoffer. Det blir personen först genom ett efterföljande bedrägeri eller försök till bedrägeri. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

31

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

21, 97 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-20

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Inlämnad

2014-02-19

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2013/14:JuU27

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter.

Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen. Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte lagen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen bör göras förutsättningslöst och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bland annat frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, det vill säga att sexuellt umgänge utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet bygger på ett utskottsinitiativ i justitieutskottet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2014-02-18

Datum

2014-02-19

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Inlämnad

2014-02-12

Förslag

2

Datum

2014-02-10

Utskottsberedning

2013/14:JuU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2014-02-12

Förslag

1

Datum

2014-02-07

Utskottsberedning

2013/14:JuU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-02-05

Förslag

1

Datum

2014-02-05

Utskottsberedning

2013/14:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om polisfrågor. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp och att arbete redan pågår inom andra områden. Motionerna handlar bland annat om polisens befogenheter och arbetsmetoder, vapenfrågor och gränskontroll.

Behandlade dokument

115

Förslagspunkter

50

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

25, 112 minuter

Justering

2014-02-04

Datum

2014-02-04

Debatt

2014-02-20

Beslut

2014-02-20

Inlämnad

2014-02-03

Förslag

1

Datum

2014-02-03

Utskottsberedning

2013/14:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-02-05

Förslag

4

Datum

2014-01-29

Utskottsberedning

2013/14:JuU21

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag