Sök

… Maj t begär utredning av möjligheterna att utse nämndemän utan medverkan av de politiska partiorganisationerna;2 I 538 av herrar Axelson och Skagerlund samt II 63b av herrar Eriksson i Arvika och Berndtsson, vari hemställdes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj t måtte hemställa om att 4 kap. 5 tredje stycket rättegångsbalken måtte ändras så, att val av nämndemän skall ske proportionellt på samma

… Maj t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1 lag med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna, 2 lag om ändring i lagen 1969:244 om ändring i rättegångsbalken, 3 lag om ändring i byggningabalken,

… Den frågan, som väcktes av ett par motionärer från folkpartiet, skall enligt utskottets enhälliga förslag överlämnas till den sittande polisutredningen. Den andra frågan avser åtgärder för att, i enlighet med vad som gäller enligt rättegångsbalken, opartiska vittnen skall finnas tillgängliga för att, då det är påkallat, närvara vid polisförhör. Under den tid polisväsendet var kommunalt infördes i Göteborg

… Till följd av ändringarna i domkretsindelningen kommer antalet tingsrätter den 1 januari 1971 att utgöra 108 mot f. n. 135 underrätter 27 rådhusrätter och 108 häradsrätterEnligt 2 första stycket lagen 1969:244 om ändring i rättegångsbalken skall i tingsrätt finnas lagman och en eller flera rådmän. I propositionen 1970:106 har jag anmält s. 53att Kungl. Maj t den 27 februari 1970 förordnat att i var och

… Tf. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lidbom, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i forumreglerna i tryckfrihetsmål och anför. Enligt lagen 1969:244 om ändring i rättegångsbalken ersätts nuvarande häradsrätter och rådhusrätter fr. o. in. den 1 januari 1971 av tingsrätter. Med anledning härav bär i prop. 1970:15 föreslagits vissa ändringar i tryckfrihetsförordningens

… Den föreslagna regeln gäller även om arbetsgivaren gör motfordran gällande genom genkäromål. Bestämmelsen i 17 kap. 4 rättegångsbalken att rätten endast i ett sammanhang får döma över huvudfordran och fordran som åberopas till kvittning får alltså vika för specialregleringen i förslaget. Remissyttrandena. Förslaget att arbetsdomstolen skall pröva tvister om kvittning, ifall arbetstagarens tjänsteavtal

… Tystnadsplikten gäller endast sådant yppande av enskilds personliga förhållanden som är att anse som obehörigt. Detta torde inte utesluta vittnesplikt enligt 36 kap. rättegångsbalken. Såväl i departementspromemorian som i åtskilliga remissyttranden har uppmärksamhet ägnats åt frågan om innebörden av begreppet obehörigen yppa.Därvid har från många håll efterlysts en närmare precisering av innebörden av ordet obehörigen. …

… Departementschefen. Nuvarande bestämmelser i paragrafen är föråldrade. Åtalsrätten och rätt domstol regleras i rättegångsbalken. I fråga om kronans rätt till ådömda böter och förvandling av oguldna böter finns bestämmelser i brottsbalken. De nuvarande bestämmelserna i 9 kan därför utgå. Bestämmelser i enlighet med mitt förslag om utvidgning av straffbarheten till den som bereder arbete åt någon efter anvisning

… Därför avses de nuvarande särskilda blanketterna med uppgifter om ådömda straff m. m. bli ersatta av kopia av domen, kompletterad med vissa uppgifter, som direkt underlag för stansning till båda registren. Den ändring av rättegångsbalken som en sådan ordning förutsätter genomfördes våren 1969 se prop. 1969:26, 1LU 28, rskr 142, SFS 101Genom ett sådant förfarande undgår man de överföringsfel som kan uppstå,

… Gällande ordning Ingrepp i telefonhemligheten får företas endast i mycket begränsad utsträckning. Allmänna bestämmelser om telefonavlyssning finns i 27 kap. 16 rättegångsbalken RBEnligt dessa bestämmelser får avhörande av 4 Kungl. Maj.ts proposition nr 127 år 1970 telefonsamtal medges endast när någon kan skäligen misstänkas för brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. …

… Kommittén har prövat frågan om en ändring av de allmänna reglerna om åtalsunderlåtelse och av regeln om påföljdseftergift 20 kap. 7 rättegångsbalken och 33 kap. 4 tredje stycket BrB skulle kunna undanröja eventuella stötande resultat av bestämmelsen om straff för uppvigling. En sådan lösning är emellertid inte lämplig enligt kommitténs uppfattning. Kommittén har också övervägt att införa särskilda åtalsregler

… Barnet betraktas ändock som part i målet och kan, om barnet förlorar målet, enligt de allmänna bestämmelserna om rättegångskostnader i 18 kap. rättegångsbalken bli förpliktat att ersätta motpartens rättegångskostnader eller återbetala statsverkets kostnader för dennes rättshjälp. Lagutskottet har vid flera tillfällen, senast år 1983 se LU 1982/83:24 framhållit att reglerna om barns ansvar för rättegångskostnader

1984-12-31

… Slutligen tas i fullmäktiges skrivelse upp frågan huruvida gällande praxis för väckande av åtal för valutabrott står i överensstämmelse med rättegångsbalkens bestämmelser samt behovet av stickprovsmässig kontroll av att meddelade utförsel- och införselförbud av sedlar m. m. iakttas. Föredragande statsrådet finner det motiverat att göra de förtydliganden och redaktionella ändringar varom fullmäktige i riksbanken hemställt. …

Datum

1977-04-28

… Vid införandet i Göteborg av organisationen med valda förhörsvittnen hade det ännu inte förflutit så lång tid från rättegångsbalkens ikraftträdande alt det förelåg tillräcklig erfarenhet av det faktiska behovet av förhörsvittne vid förhör under förundersökning. Det fanns därför 1954 i och för sig skäl att pröva en sådan organisation som den i Göteborg införda. …

… I övrigt bör vanliga regler gälla. Målen bör alltså kunna föras vidare även till högsta domstolen enligt rättegångsbalkens bestämmelser. De sakkunniga har föreslagit en rättegångslcostnadsregel beträffande besittningsskydds- och hyressättningstvister, som innebär att vardera parten skall svara för sina kostnader i första instans. Regeln har blivit kritiserad under remissbehandlingen. …

… När de blir utnämnda till häradshövdingar har de en lång domarerfarenhet bakom sig. I städerna är det på ett annat sätt. På den gamla rättegångsbalkens tid dömde tre jurister i alla mål, och denna ordning har sedan bibehållits i den nya rättegångsbalken. Men i grövre brottmål, där straffarbete i två år eller därutöver kan följa, är det nu en domare och nämnd. …

… Om ändring av reglerna för nämndemäns fördelning mellan kommunerna Föredrogs ånyo första lagutskottets utlåtande nr 18, i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 4 kap. 5 andra stycket rättegångsbalken. Första lagutskottet hade till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, nr 22 i första kammaren av herr Sveningsson och herr Ohlsson, Ebbe, samt nr 21 i andra kammaren av herr Fröding m. fl. I motionerna, vilka voro likalydande, hade hemställts, att riksdagen måtte antaga i motionerna infört förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 5 andra stycket rättegångsbalken. …

… Svea hovrätt anför sålunda i denna fråga bl. a. följande. Hovrätten vill erinra om att häktning enligt 24 kap. 1 rättegångsbalken tillgripes, då det anses erforderligt att förhindra en misstänkt från att avvika eller undanröja bevis eller fortsätta sin brottsliga verksamhet. I de fall, då intagning på mottagningsavdelningarna skall ersätta häktning, blir det därför ett oeftergivligt krav att dessa avdelningar få helt sluten karaktär, så att den intagne förhindras att rvmma. …

… Det är då ett grundläggande rättssäkerhetskrav att dessa personer kan anses ojäviga, dvs. inte stå i sådant förhållande till saken eller till någondera parten att tillförlitligheten kan anses förringad. 1 gällande rätt Rättegångsbalken 40 kap 2 stadgas också förbud för domstol att utse sådan jävig sakkunnig. Däremot saknas motsvarande regel för undersökningsledaren. Åklagaren kan jämlikt Rättegångsbalken

Inlämnad

1990-01-25

Förslag

2

Datum

1990-01-17

Utskottsberedning

1989/90:JuU32

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… I fråga om jäv mot ledamot av fakultet eller annan, som deltager i handläggningen av ärende inom fakulteten, gäller enligt 46 jämförd med 29 universitetsstatutema vad i rättegångsbalken stadgas om jäv mot domare. Om domarjäv stadgas i 4 kap. 13 rättegångsbalken. Bland de förhållanden som grunda jäv nämnas, såvitt nu kommer i fråga, under 9. att särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till domarens opartiskhet i målet. …