Sök

Inlämnat Beteckning Rubrik med länk till Lemur Kansliets kommentar 2016-11-17 KOM2016 732 MEDDELANDE FRÅN Detta är kommissionens KOMMISSIONEN TILL andra lägesrapport om vägen EUROPAPARLAMENTET, mot en säkerhetsunion. EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Kommissionen lyfter särskilt Andra rapporten om framsteg i riktning

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

121, 319 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-13

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
• Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
• Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
• Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
• När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Behandlade dokument

332

Förslagspunkter

22

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

48, 226 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 34,8 miljarder kronor för 2017. Pengarna går främst till garantipension, efterlevnadspension och bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande av ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som tillsammans med tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

21, 81 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.

Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:

• den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
• hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
• höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.

Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

39, 133 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Votering: betänkande 2016/17:UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan, förslagspunkt 2 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 76 0 8 SD 40 0 0 8 MP 23 0 0

Votering: betänkande 2016/17:SkU10 Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, förslagspunkt 2 Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets

Votering: betänkande 2016/17:SkU9 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen, förslagspunkt 2 Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 76 0 8 SD 0

Votering: betänkande 2016/17:SkU1 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, förslagspunkt 3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 76 0 8 SD 40 0 0 8 MP

Votering: betänkande 2016/17:SkU1 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, förslagspunkt 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 76 0 0 8 SD 0 40 0 8 MP 23 0

Votering: betänkande 2016/17:SfU4 Utgiftsområde 8 Migration, förslagspunkt 2 Utgiftsområde 8 Migration Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 76 0 8 SD 0 0 39 9 MP 23 0 0 2 C 0 0 19 3 V 16 0

Votering: betänkande 2016/17:NU3 Utgiftsområde 21 Energi, förslagspunkt 3 Utgiftsområde 21 Energi Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 76 0 0 8 SD 40 0 0 8 MP 23 0 0 2 C 19 0 0 3 V 0 17 0 4

Votering: betänkande 2016/17:NU3 Utgiftsområde 21 Energi, förslagspunkt 2 Utgiftsområde 21 Energi Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 4 0 72 8 SD 0 40 0 8 MP 23 0 0 2 C 1 0 18 3 V 17 0 0 4

Votering: betänkande 2016/17:NU3 Utgiftsområde 21 Energi, förslagspunkt 1 Utgiftsområde 21 Energi Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 76 0 0 8 SD 40 0 0 8 MP 23 0 0 2 C 0 19 0 3 V 17 0 0 4

Votering: betänkande 2016/17:KrU1 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, förslagspunkt 8 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Datum: 2016-12-07 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 101 0 0 12 M 76 0 0 8