Sök

Motioner i Andra Kammaren, No 130. 17 N:o 130. Af herr J. Anderson i Tenhult, angående ändring i vilkoren för försäljning af bränvin. Under de senare årens riksdagar hafva flera motioner i nykterhets vänlig rigtning blifvit väckta. Bland de längst gående må nämnas den motion, som under n:o 30 vid 1890 års riksdag framkom

Motioner i Andra Kammaren N:o 66. 1 N:o 60. Af herr O. F. Östberg1, om skrifvelse till KongMaj.t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till förändrade bestämmelser rörande bevillning staxeringen, kritande på den s. k. deklarationsprincipen. Det är både kändt och erkändt, att bevillningstaxeringarna,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 45. 11 N:0 45. Af herr P. 0. Petersson i Brystorp, om ändrad lydelse af 14 riksdagsordningen. Att nu gällande vilkor för valrätt till Riksdagens Andra Kammare icke kunna anses tillfredsställande torde framgå redan deraf, att från och med 1869 års riksdag förslag till deras förändring riksdag

Motioner i Andra Kammaren, N:o 43. 3 34. 1.r-T 2. Den som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid universitet eller annan statens kögskola, äfvensom den, som vid någon af rikets navigationsskolor, efter i sådan skola genomgången kurs, aflagt examen, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin

Motioner i Andra Kammaren, N:o 42. 1 N:0 42. Af herr E. Svensson från Karlskrona, med förslag till ändrad lydelse af 34 mom. 2 värnpligtslagen. Då flottan, såsom värnpligtslagen s bestämmelser i förevarande fall lyda, icke vid mobilisering genom uppbåd af beväring skulle kunna erhålla det nödiga antalet värnpligtiga

16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. N:o 38. i.jfi:1 f'iltr r.iliifh ii jiibf u:j;i u.in i i 7 i i 7 Af herr 0. A. Brodin, om befrielse från konsulatafgiften för svenska fartyg och beviljande af ett förslagsanslag till ersättning härför. Ug. b uu i b.btlvb j.iV Under 1888 års riksdag tog jag mig friheten att i denna

Motioner i Andra Kammaren, N:o 35. 11 ur. T 1 a JO T-a i 1 1V:o 35. Af herr D. G. RestadillS, om ändrad lydelse af 11 kap. 2 jordabalken. Stadgandet i 11 kap. 2 jordabalken, sådant detta lagrum lyder enligt kongl. förordningen den 16 juni 1875, att säljare af en fastighet å landet eger söka inteckning med rätt såsom

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34. 7 r Ko 34. i- j11 j av- i.i.j- i Af herr 0. Anderson i Hasselbol, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i syfte af införande i vissa fall af vilkorliga straffdomar. Det vilkorliga domfällandet för mindre förbrytelser vinner allt mera erkännande uti

Motioner i Andra Kammaren, N:o 33. 3 N:o 33. Af herr C. Palm, om ändring i gällande bestämmelse rörande förvandling af böter, ådömda enligt värnpligtslagen. Allmänt erkändt torde väl vara, att de korta frihetsstraffen utgöra ett synnerligen otillfredsställande straffmedel någon egentlig fångvård medgifva de icke, och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 24. 13 af en del af räntan på fonden Lätt. B af de Längmanska testamentsmedlen måtte få ega rum, och att, om detta anses kunna ske, Kongl. Maj:t måtte enligt testators föreskrift snarast möjligt utse en komité för förvaltning af den Längmanska testamentsfonden och för användande af de

14 Motioner i Andra Kammarm, N:o 21. N:o 21. Af herr E. A. Zottemian, om utbytande af folkskolelärares rätt till kofoder mot viss ersättning i penningar. Vid 1891 års riksdag tog jag mig friheten att jemte herr C. J. Jakobson i Karlshult- anhålla, det Riksdagen ville besluta sådan ändring uti. 1 mom. 2 af kongl. kungörelsen

11 Motioner i Andra Kammaren, N:o 20. koll och handlingar rörande ärenden, hvilka böra hemliga hållas. 2. Med församlingsfrihet förstås svenske mäns rättighet att sammankomma för öfverläggning om allmänt eller enskildt ärende samt att med öfverläggningen fortfara, så länge intet mot lag stridande förekommer. Närmare

Motioner i Andra Kammaren, N:o 17. 5 N:o 17. Af herr 0. A. Ericsson i Ofvanmyra, om beviljande af ett anslag å 5,000 kronor för åstadkommande af utredning i syfte af nedsättning i statens embets- och tjenstemäns löner m. m. Vid 1888 års riksdag väckte undertecknad jemte N. Nilsson i Skärhus en motion n:o 75 och L. Börjesson

Motioner i Andra Kammaren, N:o 16. 3 att allmän åklagare skall åtala de brott, som i 11 och 14 af 22 kap. strafflagen omförmälas, och att således, af de i samma kap. 21 stadgade undantag, 11 och 14 måtte utgå. i V Ki CM1 i i 1 i:Om remiss till lagutskottet anhålles. Stockholm den 24 januari. Jan Eliasson, från Upsala

16 Motioner i Första Kammaren, N:o 6. N:o 6. Af herr VOn Hedenberg, med förslag till ändrad lydelse af 25, 27 och 34 i värnpligtslagen. Alltifrån införandet af beväringsinstitutionen här i landet och äfven sedan denna institution genom1885 års värupligtslag erhållit större stadga, samt än vidare genom derefter tillkomua

Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 1 a N:o 4. r.ji j4 iV■j/jJ.r fci tf 11jo t i-rno sou I- inoiuv. xi Ar-h Af herr Benedicks m. fl.om ökadt anslag till svenska niosskulturför eningen. ij i r i i Ull i. 1 r tf ii.Jii1 i Kii O 2 f f i Y tf i i t f r r: På grund af de skal, som finnas anförda i bilagda Svenska

Motioner i Första Kammaren, N:o 3. 11 tf:o 3. Af herr SjÖcrona, angående ändrade bestämmelser i fråga om den kommunala rösträtten på landet. Sistlidet års lagtima riksdag väckte jag förslag till ändrade bestämmelser i fråga om den kommunala rösträtten på landet. Denna motion vann understöd af fyra bland Första Kammarens

RIKSDAGENS PROTOKOLL. 1893. Andra Kammaren. N:o 2 Torsdagen den 19 januari. Kl. 11 f. m. l Jemlikt kammarens den 16 i denna månad fattade beslut företogs nu val af tre ledamöter att deltaga i talmansöfverläggningarna och blefvo dertill utsedde: herr A. Persson i Mörarp med 193 röster, I. Lytt hans.191 och A. A.

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 142. N:o 142. Af herr J. 0. Domeij, om skrifvelse till Kongl. Magi med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till straffbestämmelse för ocker vid vissa penningejörsträckningar. Uti 6 af 9 kap. handelsbalken stadgas förhud och straff att taga eller låta förskrifva sig större

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 36. Då det lärer vara obestridligt, att säljaren icke behöfver så lång tid för att tillgodogöra sig den rätt, honom uti förevarande lagbud tillförsäkrats, synes den anmärkta olägenheten lättast kunna undanrödjas genom antagande af en lagbestämmelse, att i de tingslag eller härad, der