Motioner i Andra Kammaren, N:o 45

Motion 1893:45 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 45.

11

N:0 45.

Af herr P. 0. Petersson i Brystorp, om ändrad lydelse af
§14 riksdagsordningen.

Att nu gällande vilkor för valrätt till Riksdagens Andra Kammare
icke kunna anses tillfredsställande torde framgå redan deraf, att från och
med 1869 års riksdag förslag till deras förändring riksdag efter riksdag
framlagts, likasom att Andra Kammaren upprepade gånger för sin de!
beslutat ändring i dessa vilkor, ehuru dess beslut till följd af Första
Kammarens motstånd icke blifvit Riksdagens. Emellertid synes af erfarenheten
från de tvenne senaste riksdagarne framgå att äfven inom Första
Kammaren åsigterna om nödvändigheten att i någon mån tillmötesgå folkets
önskningar vunnit allt flera anhängare.

Den mängd skiljaktiga förslag till ändring af vilkoren för valrätten
till Andra Kammaren, hvilka under senare tid framkommit, hafva af motståndarne
till hvarje förändring framhållits såsom ett bevis för att frågan
ännu icke vore mogen till afgörande, då reformvännerna icke kunnat enas
att omfatta något förslag. För min del har jag i förut framlagda motioner
framhållit, att gränsen för den kommunala rösträtten äfven lämpligen
kunde fastställas som gräns för den politiska, hvilken uppfattning emellertid
af åtskilliga skäl icke vunnit tillslutning; då emellertid vid senaste
lagtima riksdag såväl konstitutionsutskottet som Andra Kammaren godkänt
ett från mitt något afvikande förslag, torde detta ega största utsigt
att vinna framgång, hvarför jag äfven ansett mig böra nu ansluta
mig dertill.

Jag har alltid sökt framhålla den sanningen, att med skyldigheter
äfven böra följa rättigheter, och då genom senaste urtima Riksdags beslut
ökade skyldigheter pålades de obemedlade klasserna af vårt folk, har
äfven deras kraf på utvidgade rättigheter härigenom vunnit ökad befogenhet.

12

Motioner i Andra Kammaren, Ko 45.

Med den utbredda åsigt inom hela vårt land om nödvändigheten
af en utsträckt valrätt, som nu förefinnes, torde, om intet annat, åtminstone
klokheten bjuda att genom något tillmötesgående söka minska det
missnöje, som ett försatt underkännande af flertalet af folkets önskningar
redan alstrat och än mer skall öka.

Till stöd för mitt förslag får jag i öfrig! hänvisa till de skäl, jag
mer fullständigt behandlat i min vid senaste lagtima riksdag framlagda
motion n:o 27. På de i denna motion äfvensom nu här anförda, enligt mitt
förmenande, fullgiltiga skäl, får jag föreslå,

att Riksdagen måtte besluta om följande förändringar
af 14 §- riksdagsordningen:

Valrätt tillkommer, inom den kommun der han bosatt
är, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad man, hvilken antingen eger eller med
stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller
i stad till ett taxeringsvärde af minst 500 kronor, eller
eger på annans mark belägen byggnad till nämnda
taxeringsvärde, eller för lifstid eller för minst fem år
arrenderar eller under minst fem år före valet arrenderat
och fortfarande arrenderar jordbruksfastighet till
taxeringsvärde ej understigande 3,000 kronor, eller ock
till staten erlägger bevillning för en till minst 500
kronor uppskattad inkomst.

fPr .

Stockholm den 24 januari 1893.

jo-*

P. G. Petersson.

Uti motionens syfte instämma:

*. ■ »*’ f» .nr-.V- *» j n rf f-r% ~r. »~

C. J. Hammarström. D. Persson i Tällberg. E. Horman. B. P. Ersson.

f p * ]" ff ; j ^ \ , r , .

N. Nilsson i Vrängebol. J. Andersson i Lysvik. Emil Olsson i Kyrkebol.

V* ilb i ‘Ja b >i. Äj>\ i i»-. t u * - . i i .i > . ;..j , i f . i

O. Anderson i Hasselbol.
( PV% 1 Étjfrnspetz.

J. P. Jansson.

& bi Åui j/i*. .''

P. Norberg.

J. Bromée.

A. Hansson i Solberga.

P. Truedsson.

A. F. Broström.

S. M. Olsson i Sörnäs.

.i‘ IL t '' ‘ii.v< A_.''

Stockholm, John Björkmans boktr. 1892.