Sök

… om ändrad beslutsordning för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd socialdep. om ny utlänningslag m.m. arbetsmarknadsdep. om ändringar i rättegångsbalken m.m. justitiedep. om legitimation för vissa kiropraktorer, m.m. socialdep. om anslag till riksgäldskontoret finansdep. om ändring i lagen 1957:262 om allmän energiskatt finansdep. om ändring i lagen 1978:144 om skatt på vissa resor finansdep. …

Justering

1990-05-03

Datum

1990-05-03

… arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1987/88:14 om ändring i brottsbalken grov misshandel och grov stöld justitiedepartementet Prop. 1987/88:23 om ändring i rättegångsbalken resning i brottmål vid jäv justitiedepartementet Prop. 1987/88:26 om ändring i rättegångsbalken advokatfrågor justitiedepartementet 7 Riksdagen 1987/88. 4 saml. Nr 40 KU 1987/88:40 Bilaga A 3 Underbilaga 1 97

Datum

1988-05-19

… Vad jag nu har sagt bör tjäna som utgångspunkt när det gäller att lösa frågan om förlikningsorgan i konkurs. Enligt 42 kap. 17 8 rättegångsbalken finns möjlighet för domstolen att i vissa fall förordna en särskild medlare. Stockholms tingsrätt har för det fall rällens ombudsman avskaffas förordat att förlikningssystemet i konkurs byggs upp efter mönsier av denna bestämmelse. …

… Vi måste titta på reglerna om åtalsförhandling, någonting som alla mellan skål och vägg säger förekommer i rättsväsendet i praktiken men som inte finns på papper i vår rättegångsbalk. Detta är någonting som jag efterlyser och som också Förtroendekommissionen lade fram förslag om. Jag tror att det finns en hel del att göra inom ramen för EU-samarbetet. Där tror jag inte att vi har olika åsikter på något sätt. …

Inlämnad

2005-09-22

Besvarare

Thomas Bodström (S)

… Utskottet vill med anledning av det framhålla att det naturligtvis är av stor vikt att även ledamöterna i Jämställdhetsnämnden har goda kunskaper i diskrimineringsfrågor och att vissa utbildningsinsatser väl kan aktualiseras också för nämndens vidkommande. Rättegångskostnader m.m. Några motioner tar upp frågor om rättegångskostnader. Rättegångsbalkens huvudregel om att den som förlorar ett mål ska ersätta

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

28

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

38, 227 minuter

Justering

2006-03-30

Datum

2006-03-30

Debatt

2006-04-20

Beslut

2006-04-20

… På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Bengt Göransson Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogörs för tillämpningen under år 1988 av bestämmelsema i rättegångsbalken om telefonavlyssning vid fömndersökning i brottmål. 1  Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 18 Justitiedepartementet  Skr. 1989/90:18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1989 Närvarande statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. …

Inlämnad

1989-10-20

Datum

1989-10-12

Utskottsberedning

1989/90:JuU13

… Nuvarande lydelse  Föreslagen lydelse  Prop. 1989/90:101 Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall dock tillämpas i frågor om att skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller om att för viss tid förklara någon obehörig att utöva ämbetet. …

Inlämnad

1990-03-27

Förslag

4

Datum

1990-03-15

Utskottsberedning

1989/90:KU35

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , , 2 saknar beslutsinformation

… Del följer nämligen av 2 alt både straff och skadestånd kan komma ifråga vid sådana kvalificerade tystnadspliktsbrott som t. ex. vid brott mol reglerna i 3 5 lagen med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens, reglerna om trolöshet mot huvudman i 10 kap. 5 brottsbalken, de särskilda lystnadspliklsreglerna i 9 kap. 6 rättegångsbalken saml 5 kap. 4 rättegångsbalken och 7 kap. 4 6 tryckfrihetsförordningen

Inlämnad

1990-06-01

Förslag

2

Följdmotioner

10

Datum

1990-05-17

Utskottsberedning

1989/90:AU26

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

… Polismyndigheten i Göteborg anser att förslagen om tillträdesrätt och omhändertagande innebär sidoinstitut till rättegångsbalkens regler om husrannsakan och beslag. En liknande uppfattning framförs av Föreningen Sveriges polischefer och av KLYS. RRV avstyrker utredningsförslaget i denna del. Verket anser inte att utredaren visat i vilken mån biograföyråns  '28 enligt uppgift omfattande informationsverksamhet är otillräcklig. …

Inlämnad

1990-02-14

Förslag

10

Följdmotioner

16

Datum

1990-02-08

Utskottsberedning

1989/90:KrU30

Riksdagsbeslut

(10 förslag): , , 5 saknar beslutsinformation

… Fömtsättningama för att använda husrannsakan, kroppsvisilation, kroppsbesiktning, brevkontroll och hemlig teleavlyssning avviker i dessa fall från vad som enligt rättegångsbalken gäller vid misstanke om brott, eftersom rättegångsbalkens regler inte ger niöjlighet att ingripa uteslutande i förebyggande syfte. Ett flertal garantier mot en alltför vidsträckt tillämpning har byggts in i såväl bestämmelsema

Inlämnad

1989-12-21

Följdmotioner

4

Datum

1989-12-13

Utskottsberedning

1989/90:JuU21

… Ackrediteringen sker efter internationellt godtagna riktlinjer och har till väsentligt syfte att uppnå förtroende utomlands för här i landet företagen provning och mätning och på gmndval därav utfärdade bevis. Även bestämmelserna rörande advokatväsendet kan nämnas här. Regleringen återfinns i 8 kap. rättegångsbalken, där de gmndläggande bestämmelserna meddelas, samt i stadgama för Sveriges advokatsamfund, vilka skall vara fastställda av regeringen. Rättegångsbalken och samfundets

Inlämnad

1990-03-29

Förslag

2

Datum

1990-03-29

Utskottsberedning

1989/90:NU42

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

… Jag vill i detta sammanhang sludigen nämna att polismyndigheten i Stockholm har tagit upp frägan om att ordningsvakter bör få rätt att ta i beslag egendom som innehas i soid mot knivförbudet. EnUgt rättegångsbalken 24 kap. 7 andra stycket, jfr 27 kap. 4 första stycket har var och en befogenhet att gripa den som begått ett brott på vilket fängelse kan följa och som 12 påttäffas på bar gärning eller

Inlämnad

1990-03-29

Förslag

2

Följdmotioner

6

Datum

1990-03-22

Utskottsberedning

1989/90:JuU35

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

… Ifall som avses i första stycket 2 gäller i tillämpliga delar 9 10 andra stycket samt 11 13 och 15 Påföljden får inte bestämmas till enbart böter. I fråga om anhållande, häktning, reseförbud och anmälningsskyldighet gäller 24 och 25 kap. rättegångsbalken. 26 Fråga om verkställighet i främmande stat av här i landet ådömd eller ålagd påföljd i fall som omfattas av förordnande enligt 1 upptages av kriminalvårdsstyrelsen

… Har en part överklagat beslutet och vill även motparten överklaga det, skall dennes besvär ha kommil in till hovrätten inom två månader från det atl delgivning som avses i 52 kap. 7 rättegångsbalken har skett. Hovrätten skall pröva frågan om motpartens besvärstalan har fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid. Om ett beslul som avses i andra stycket har överklagats på behörigt säll skall hovrätten alltid höra klagandens motpart över besvären. …

… Nr 2 Prop. 1981/82:2  18 undersökningsledare då bli erforderiigl, bl.a. med lanke på all fråga orn anhållande av den misstänkte kan aktualiseras. En nyanserad lillämpning av varusmugglingslagens och rättegångsbalkens regler enligl vad jag här anförl synes kunna få lill följd alt beslut om kroppsbesiklning av mera ytlig nalur kan meddelas av lullmyndighel i flertalet av de fall där misstanke om narkolikasmuggling

… Bestämmelserna om ledamot gäller även suppleant. 29 8Ledamot av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden förordnas av regeringen för högst fyra år i sänder. Innan ledamot börjar tjänstgöra, skall han ha avlagt domared eller försäkran enligt 4 kap. II rättegångsbalken. Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården får icke som ledamot deltaga i handläggningen av ärende rörande patient på det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gälla i övrigt bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.

… I anslutning till det senast anförda och med anledning av några påpekanden under remissbehandlingen vill jag för min del framhålla alt den nu föreslagna förverkandebestämmelsen inle lorde medföra något behov av ändringar i fråga om Ivångsmedelsregleringen i rättegångsbalken. Bestämmelsen i 17 rättegångsbalkens promulgationslag torde nämligen innebära att kvarstad kan tillämpas även mot de näringsidkare

… Förekommer i lag eller annan förfallning ullrycken förpassning eller förvisning, skall därmed avses uivisning enligl 38 respektive 40 8 i denna lag. 2  Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs alt 24 kap. 21 8 rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Dömes den misstänkte för brottet och är han häktad, pröve rätlen enligl

… Om det i en lag eller en annan författning förekommer en hänvisning till den gamla lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya lagen. 2  Förslag till Lag om ändring i lagen 1946:804 om införande av nya rättegångsbalken Härigenom förskrivs att 28 S lagen 1946:804 om införande av nya rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Utan hinder av nya rättegångsbalken eller vad i denna lag förordnats skall lagen 1930:173 om beräkning av lagstadgad lid alltjämt anses som gällande. 28 Utan  hinder  av  nya rättegångsbalken eller vad i denna

… Därvid gäller begränsningarna i 18 kap. 6 och 8 rättegångsbalken. I övrigt gäller 18 kap. rättegångsbalken. Det innebär bl. a. att motparten aldrig behöver betala den exproprierandes kostnader och att han får svara för sina egna kostnader bara när han klagat och förlorat Bouvin m.fl.. …

Datum

1986-10-08