Sök

… I mål som avses i första stycket skall kommunen svara för å ömse sidor uppkomna kostnader i underrätten, i den mån annat ej föranledes av 18 kap. 6 och 8 rättegångsbalken. Beträffande skyldigheten att svara för kostnad i högre rätt gäller, med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att kommunen, om annat ej föranledes av 18 kap. 6 och 8 samma balk, alltid själv skall bära såväl sina egna

… Åklagarväsendet saknar egna utredningsresurser, bortsett från sex åklagarekonomer. Utredningsresurserna finns hos polisen. Enligt rättegångsbalken har åklagaren rätt att anlita biträde av polismyndighet, men denna rätt motsvaras inte av någon ovillkorlig skyldighet för polisen att ställa resurser till förfogande. Eftersom åklagaren inte självständigt kan avgöra när ett mål skall utredas och vilka resurser

Inlämnad

1995-01-25

Förslag

4

Datum

1995-01-25

Utskottsberedning

1994/95:JuU25

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Motion till riksdagen 1994/95:Ju202 av Jerry Martinger m Hemlig teknisk avlyssning Vid utredning av allvarlig brottslighet har polisen i dag möjlighet att använda sig av hemlig telefonavlyssning. Bestämmelser härom finns i 27 kapitlet 18--24 rättegångsbalken. Verksamheten hanteras i samarbete med Telia AB tidigare Televerket . Privatiseringen av telemarknaden har emellertid inneburit stora förändringar.

Inlämnad

1995-01-25

Förslag

2

Datum

1995-01-25

Utskottsberedning

1995/96:JuU1

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Det vore därför naturligt att utöka tulltjänstemännens åligganden och befogenheter till att även omfatta ingripande mot utförsel av stöldgods. I 24 kap 7 och 27 kap 4 rättegångsbalken finns bestämmelser om rätt för envar att på bar gärning och flyende fot gripa den som kan misstänkas för brott varpå fängelse kan följa samt att därvid ta egendom i beslag. Bestämmelserna, som alltså i princip även ger

Inlämnad

1995-01-25

Förslag

4

Datum

1995-01-25

Utskottsberedning

1994/95:JuU14

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Förslag om ökat delgivningsansvar för käranden Regeringen föreslår att regeln om kärandens delgivningsansvar bör tas in som ett nytt tredje stycke i 33 kap. 6 rättegångsbalken. Den nya regeln tar sikte på vissa svårare delgivningsfall, där det allmänna misslyckats med att delge svaranden ansökan om stämning. Enligt förslaget skall kronofogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning i dessa fall

Inlämnad

1995-04-07

Förslag

4

Datum

1995-04-07

Utskottsberedning

1994/95:JuU22

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Enligt min bedömning bör sådana svenska regler kunna utformas efter förebild från den s k proportionalitetsbestämmelsen i konkurrenslagen. I specialmotiveringen till den bestämmelsen görs en hänvisning till relevanta bestämmelser i rättegångsbalken. Stöd för bedömningen att nationella domstolar i vissa fall kan stoppa tvångsåtgärder vid undersökningar hos företag kan fås av den omfattande lagkommentaren

Inlämnad

1994-11-21

Förslag

2

Datum

1994-11-21

Utskottsberedning

1994/95:NU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… En läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården får icke som ledamot delta i handläggningen av ärenden rörande patienter på det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gäller i övrigt bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare. Lag 1982:782 30 Vid sammanträde med utskrivningsnämnd skola överläkaren och patienten vara närvarande, om icke särskilda skäl föranleda annat. Föres

… I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag 1998:1454 56 d Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om 1. vilket ändamål undersökningen skall ha, 2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrymmen som får genomsökas. …

… Rättegångskostnader Regeringen anser inte att det finns anledning att införa några särskilda bestämmelser om fördelningen av rättegångskostnaderna i diskrimineringsmålen. Därför kommer huvudregeln i rättegångsbalken om att den part som förlorar även får betala motpartens kostnader att gälla. I någon mån modifieras denna princip av en specialregel i arbetstvistlagen. Denna föreslagna princip för fördelningen

Inlämnad

1994-01-17

Förslag

14

Datum

1994-01-17

Utskottsberedning

1993/94:AU9 1993/94:JuU13

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): , , 7 saknar beslutsinformation

misslyckande för staten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målsäganden, brottsoffret, ges en starkare ställning under förundersökningen och i domstolsprocessen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regelsystemet förändras med inriktning på att brottet mera skall ses som en sak mellan förövaren och offret än mellan åklagaren och gärningsmannen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i rättegångsbalken införs en bestämmelse

Inlämnad

1993-01-26

Förslag

40

Datum

1993-01-26

Utskottsberedning

1992/93:JuU21 1992/93:JuU23 1992/93:JuU26 1992/93:JuU27 1992/93:JuU36

Riksdagsbeslut

(40 yrkanden): , , 20 saknar beslutsinformation

… Man höjde maximistraffet från sex månaders till ett års fängelse för att skapa möjlighet att anhålla och häkta enligt allmänna regler i rättegångsbalken. Därigenom blir resultatet otillfredsställande. Frihetsberövande torde nämligen regelmässigt inte kunna komma ifråga, eftersom straffet vid överträdelse vid besöksförbud i normalfallet blir böter. Härigenom kvarstår den rättsliga ineffektivitet som lagändringen skulle bota. …

Inlämnad

1993-01-26

Förslag

2

Datum

1993-01-26

Utskottsberedning

1992/93:JuU36

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i rättshjälpslagen att asylsökande eller annan utlänning beviljas rättshjälp i form av offentligt biträde endast om det föreligger synnerliga skäl för det, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att timkostnadsnormen måste sänkas, 4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 31 kap. 1 rättegångsbalken att vad den

Inlämnad

1992-11-17

Förslag

8

Datum

1992-11-17

Utskottsberedning

1992/93:JuU12

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

… Motion till riksdagen 1992/93:Ju7 av Karl Gustav Sjödin nyd med anledning av prop. 1992/93:64 EES-avtalet och advokaterna, m.m. I propositionen föreslås bl.a. ett tillägg till 21 kap. 3 tredje stycket rättegångsbalken som innebär att utländsk medborgare eller den som har hemvist utom riket inte får vara försvarare om det med hänsyn till rikets säkerhet är olämpligt. Enligt propositionen tar bestämmelsen främst sikte på mål enligt 19 kap. och 22 kap. brottsbalken. …

Inlämnad

1992-11-09

Förslag

2

Datum

1992-11-09

Utskottsberedning

1992/93:JuU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Rent tekniskt görs det genom att fängelse i högst sex månader införs i straffskalan. Ett formellt fängelsestraff måste enligt rättegångsbalken finnas för att urinprov, husrannsakan m.m. skall få användas som tvångsmedel. Fängelsestraff behöver dock inte utdömas. Nära till hands ligger en jämförelse med snatteri. För detta brott döms ingen till fängelse, men fängelsebestämmelsen är nödvändig för att butikskontrollanter skall få avvisitera misstänkta snattare. …

Inlämnad

1993-01-26

Förslag

6

Datum

1993-01-26

Utskottsberedning

1992/93:SoU20

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): , , 3 saknar beslutsinformation

… En strikt och korrekt behandling av domstolsärenden kan endast komma till stånd genom en bevisprövning som är legal och som också använts, med gott resultat, innan den nya rättegångsbalken infördes den 18 juli 1942. En utredning får givetvis söka finna lösningar för att komplettera den tidigare använda formen av den legala bevisprövningen, om man anser sig finna möjligheter att nå ett ännu bättre resultat. …

Inlämnad

1994-01-25

Förslag

2

Datum

1994-01-25

Utskottsberedning

1993/94:JuU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… En översyn av sexualbrottens straffvärde bör göras i ett bredare sammanhang. Reglerna för häktning i 24 kap 1 rättegångsbalken gäller endast den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver. Då ett lägsta straff för sexuellt utnyttjande av underårig saknas idag försvårar den gällande straffsatsen åklagarens möjlighet att häkta en misstänkt person. …

Inlämnad

1994-01-25

Förslag

4

Datum

1994-01-25

Utskottsberedning

1993/94:JuU25

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Telefax vid rättegångar I regeringens proposition 1993/94:190 föreslås ett enhetligt system för överklaganden till domstol, därvid bl.a. föreslås ändrade regler i Rättegångsbalken när det gäller användning av telefax i rättegång. Förslaget innebär att frågan om telefax vid rättegångar ska lagregleras för att underlätta en ökad användning av telefaxdokument. Detta förslag har föranlett omfattande och stark remisskritik på främst fyra grunder. …

Inlämnad

1994-04-18

Förslag

4

Datum

1994-04-18

Utskottsberedning

1993/94:JuU30

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Det vore därför naturligt att utöka tulltjänstemännens åligganden och befogenheter till att även omfatta ingripande mot utförsel av stöldgods. I 24 kap 7 och 27 kap 4 rättegångsbalken finns bestämmelser om rätt för envar att på bar gärning och flyende fot gripa den som kan misstänkas för brott varpå fängelse kan följa samt att därvid ta egendom i beslag. Bestämmelserna, som alltså i princip även ger

Inlämnad

1994-01-25

Förslag

4

Datum

1994-01-25

Utskottsberedning

1993/94:JuU19

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

… Om sekretesslagen också måste ändras för att möjliggöra ett skydd av ett vittnes identitet anser vi att sådan ändring skall ske. Rättegångsbalken Vi föreslår att vittne erhåller ett ovillkorligt identitetsskydd om detta särskilt begärs av vittnet. Inledningen av 36 kap, 10 föreslås lyda på följande sätt ''Innan vittnesmål avläggs skall rätten höra vittnet om hans fullständiga namn, ålder, yrke och hemvist. …

Inlämnad

1994-03-17

Förslag

2

Datum

1994-03-17

Utskottsberedning

1993/94:JuU25

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

… Förvaltningsprocesslagen uttrycker en starkare skyldighet. Där har bör ersatts med skall när någon ska höras i rätten. Rättegångsbalken 5:6 har ett liknande stadgande. I Hälso- och sjukvårdslagen 2 stadgas att invandrare vid behov har rätt till tolkservice i sina kontakter med sjukvården och ansvaret för detta har vårdgivaren. Den nordiska språkkonventionen ger nordiska medborgare rätt att använda sitt nationalspråk vid kontakt med myndighet. …

Inlämnad

1994-01-25

Förslag

2

Datum

1994-01-25

Utskottsberedning

1993/94:KrU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation