Sök

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 189. skal att låta den qvarstå hos oss. Fast mera borde då exemplet från grannländerna, Norge och Danmark, med hvilka vi i fråga om öfriga portosatser och i flera andra hänseenden hafva så mycket gemensamt, mana till att med dem gå i spetsen med hänsyn till genomförande af en konseqvent

Motionär i Andra Kammaren, N:o 188. 1 Ko 188. Af herr E. Themiaöllius, om nedsättning i portot för lokalbrefkort. Då jag nu går att å nyo för Riksdagen framlägga min under n:o 150 i Andra Kammaren förlidet år väckta motion om nedsättning i portot för lokalbrefkort, sker detta hufvudsakligen af det skäl, att Riksdagen

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 183. N:o 183. Af herr C. T. Lind i Gemm, om godigörelse till åboen Carl Nilsson i Berg för utgift, som han i egenskap af förmyndare för aflidne arrendator af militiebostället Berg i Qville socken omyndiga barn fått vidkännas såsom arrendeskilnad för nämnda boställe. Genom kontrakt med

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182. 4 N:o 182. Af herr J. A. Johansson i Bastholmen, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om ändring i lotsför ordningen, afseende lotsning en längs bohuslänska kasten. I följd af de lifliga affärsförhållanden, hvilka under senare 1015 åren efter hand uppstått och nu mera förefinnas

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171. 15 N:0 171. Af herr L. Jönsson i Sandby, angående kyrkovärdars tillsättande för viss tid. Vid de tillfällen under senare årtionden något stadgats om kommunala eller allmänna förtroendeuppdrag, har bestämts en viss gräns af tid för dessa uppdrags bibehållande. Äfven i sådana institutioner,

Motioner i Andra Kammaren, N:o löd. 19 som i ofvanstående motivering äro framhållna, till nästa riksdag framlägga förslag till omorganisation af vårt bankväsende med afseende på riksbanken och de enskilda sedelutgifvande bankerna. Stockholm den 27 januari 1893. M. Dahn. I motionens syfte instämma: Lasse Jönsson. J Bengtsson.

16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 158. I förestående motions syfte instämma: Emil Hammarlund. Anton Halm. J. Bromée. J. P. Jansson. N. Nilsson i Vrängebol. Adolf Aulin. J. Nordin. J. Persson. S. J. Kardell. J. A. Fjällbäck. Fridtjuv Berg. Olof Olsson. J. Mankell. Magnus Höjer. V. Vahlin. E. Norman. D. Persson. John Olsson.

4 Motioner i Andra Kammaren, K:o 141. N:o 141. Af hen L. Dalllstedt, om ökadt anslag till juridiskt biträde åt de svenske lapparne i Norge m. m. På Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen för hvartdera af åren 1891, 1892 och 1893 anvisat ett extra anslag af 10,000 kronor till ersättning för juridiskt biträde åt de

Motioner i Andra Kammaren, N:o Ilo. 1 f N:o 140. Af herr J. P. JailSSOIl i Saxhyttan, om ändrad lydelse af 26 mom. 1 i layen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober 1883. Ehuru genom lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober 1883 en förbättring inträdt uti förut varande

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 135. det åter välbetänkt att ej begära för mycket på en gång, utan rycka fram steg för steg, och tillåter jag mig derför härmed föreslå, att Riksdagen beslutar, det allmän bevillning enligt andra artikeln för fast egendom samt inkomst af kapital eller arbete skall utgå med dubbla beloppet

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 133. Hto 133. Af herr vice talmannen A. P. Danielson, om ändrad lydelse i vissa delar af lallande bevillningsförordning. Enär man oupphörligt, både offentligt och enskild hör upprepas påståendet att jordbruksfastighet ej erlägger någon bevillning för inkomst, kan jag ej underlåta att

Motioner i Andra Kammaren, N:o 131. 19 af nya eller bibehållande af redan befintliga försäljningsställen, finge utöfva en sådan rösträtt, utan äfven angränsande kommuner och sådana, som äro belägna på visst afstånd, t. ex. på mindre än en mil, borde af lätt insedda skäl ega att deltaga i omröstningen, hvarvid deras

Motioner i Andra Kammaren, N:o 125. 5 egendomen förut är lagfaret och fånget blifvit i fastighetsbok inskrifvet. K-till.ri-II in I Anhållande jag, att lagutskottet måtte vidtaga de redaktions förändringar häri, som detsamma anser nödiga. bi/ Hl. i f x ei i i b ilo i:liv äi f. Stockholm den 28 januari 1893. b 1 viI

Motioner i Andra Kammaren, N:o 124. att treklassiga läroverket i Alingsås utvidgas till femklassigt med det antal lärare och den attöningsstat som är gällande för andra i landsorten befintliga femklassiga läroverk. Jag anhåller slutligen, att denna min motion måtte remitteras till vederbörande utskott. Stockholm den

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123. IM i f i i f i i v 1 n 7 I i 1 T. 7 i I It 5 f N:o 123. Af herr D. G. Restadius, om särskilda bestämmelser rörande Alingsås läroverk i sammanhang med antagande af Kong1. Maj.ts förslag till de treklassiga läroverkens ombildning till samskolor m. m. i t j o.7 Då lärjungeantalet vid

Motioner i Andra Kammaren, N:o 121. 15 På grund af det anförda beder jag vördsamt få hemställa, att riksdagen behagade besluta, att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kong Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i kongl. förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt

20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 111. V 8. Läroverk af detta slag må kunna upprättas på alla sådana orter, der behofvet, af eu dylik bildningsanstalt gör sig så känbart, att vederbörande kommun vill åtaga sig de på dess del belöpande utgifterna. Stockholm den 28 januari 1893. Fridtjuv Berg. Emil Hammarlund. N:o 112.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 110. 23 N:o 110. Af herr A. M. Lundberg, om höjande af anslaget till högre folkskolor m. m. Sedan Riksdagen och Kongl. Maj:t beslutat indragning af mindre läroverk och pedagogier i åtskilliga af rikets städer, får jag härmed hemställa, att Riksdagen måtte dels förklara, att hvad som är

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 108. N:o 108. Af herr C. PerSSOn i Stallerhult m. fl.om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i syfte af befrielse för egare af afsöndrad jord från skyldighet alt erlägga sådan afgäld, som beräknats utgöra andel i grundskatt m. m. Förslag om de skattebördors

Motioner i Andra Kammaren, N:o 107. 15 N:o 107. Af herr J, Nydahl, om ändring af 37 regeringsformen. Med fästadt afseende på vigten af att rikets grundlagar alltid utgöra ett fullt uttryck för tidsmedvetandet, vill det synas magtpåliggande, ej blott att i dem införas de nya stadganden, som ett i utveckling stadt samhällslif