Sök

Interpellation 2021/22:323 Den hårt drabbade gränshandeln av Alexander Christiansson (SD) till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) År 2019 spenderade norska besökare 27,9 miljarder kronor i den svenska detaljhandeln och bidrog till att skapa 7 200 arbetstillfällen i Sverige. Pandemin medförde att dessa siffror

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fråga 2021/22:1015 Turkiets koppling till IS av Markus Wiechel (SD) till Utrikesminister Ann Linde (S) Natten till torsdagen den 20 januari gick terrorsekten Islamiska staten till en hård attack mot gränsstaden Al-Hasaka som kontrollerats av den autonoma kurdiska regionen (Rojava). Målet med attacken var delvis att

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2021/22:1014 En utökad möjlighet till förhör av Ann-Sofie Lifvenhage (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Polismyndigheten har sedan ett par år tillbaka gjort en omorganisation där man också valt att vidta en del förändringar. Bland annat har andelen civilanställd personal utökats och blivit

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1013 Säkra tågavgångar av Ann-Sofie Lifvenhage (M) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Vi har nu under ett par månaders tid sett hur tågtrafiken ställs in med mer regel än undantag, speciellt i rusningstrafik. Runt Mälardalen har tåg ställts in i rusningstrafik så att pendlare inte längre kan

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fråga 2021/22:1012 Tillbakadragande av de svenska insatserna i Mali av Aron Emilsson (SD) till Utrikesminister Ann Linde (S) Sverige deltar i Mali med väpnade styrkor i främst två militära insatser, nämligen Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali (Minusma) och insatsen Task Force Takuba. Utvecklingen i Mali

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2021/22:1011 Ett samnordiskt agerande gentemot Ryssland av Aron Emilsson (SD) till Utrikesminister Ann Linde (S) Den säkerhetspolitiska utvecklingen har sedan den ryska invasionen av Georgien 2008 varit negativ i Sveriges närområde. Påsken 2013 övade Ryssland kärnvapenangrepp mot Sverige över Östersjön. 2014 annekterade

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2021/22:1010 En Nato-option av Aron Emilsson (SD) till Utrikesminister Ann Linde (S) I december 2020 beslutade en majoritet i Sveriges riksdag att Sverige ska införa en så kallad Nato-option enligt finsk modell. Finland införde redan 1995 en Nato-option i sin utrikespolitiska linje, vilket innebär att de tydligt

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2021/22:1009 Avvecklingen av kopparnätet på Sveriges landsbygder av Eric Palmqvist (SD) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Runt om i Sverige avvecklar Telia det gamla kopparnätet för telefoni. Ett nät som trots sin ålder och sina tekniska begränsningar på många håll utgör den enda möjligheten till internetåtkomst

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1008 Ryssland och Vattenfall av Helena Storckenfeldt (M) till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) Vattenfall har valt att ingå i avtal med Tvel, ett dotterbolag till ryska helstatliga Rosatom. Genom detta samarbete delar man med sig av unik och känslig svensk kärnkraftsinformation till det ryska

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)

Fråga 2021/22:1007 Återcentraliseringen av statliga myndigheter av Arman Teimouri (L) till Statsrådet Ida Karkiainen (S) I december 2020 rapporterade Sveriges Radio P4 Värmland att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med huvudbas i Karlstad, trots prioriteringar från myndighetsledningen växer mest i Stockholm.

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Statsrådet Ida Karkiainen (S)

Fråga 2021/22:1006 Sveriges svar på Rysslands brev av Björn Söder (SD) till Utrikesminister Ann Linde (S) Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har enligt uppgifter i medier skickat ett brev till bland andra Sveriges utrikesminister Ann Linde där han kräver svar på vilka säkerhetspolitiska åtgärder Sverige tänker

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2021/22:1005 EU och yttrandefriheten av Björn Söder (SD) till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) EU är på väg att besluta om ett förslag som ska kontrollera innehållet på internet. Förslaget kallas DSA (digital services act), och det innehåller bland annat bestraffningar för de plattformar och webbsidor

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1004 Förändrad strejkrätt och gula fackföreningar av Ciczie Weidby (V) till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) I januari 2020 tecknade företaget Tema Elektro kollektivavtal med en anonym arbetstagarorganisation, Blå-Gul fackförening. Sommaren 2021 vidtog Elektrikerförbundet stridsåtgärder

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fråga 2021/22:1003 Åtgärder med anledning av propaganda mot socialtjänsten av Robert Hannah (L) till Socialminister Lena Hallengren (S) Stiftelsen Doku rapporterar att det från radikalislamistiska miljöer sprids falska rykten om socialtjänsten och dess arbete, framför allt vad gäller tvångsvård av barn enligt LVU. Det

Inlämnad

2022-02-04

Besvarare

Socialminister Lena Hallengren (S)

Fråga 2021/22:1002 Företagsstöd vid höjda drivmedelspriser av Birger Lahti (V) till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) Vid årsskiftet gick dieselpriset över 20 kronor per liter. Priserna innebär stora ansträngningar för många mindre företag som redan ligger på marginalen. Det har till och med rapporterats

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Fråga 2021/22:1001 Information till ungdomar om mönstring till värnplikten av Per-Arne Håkansson (S) till Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Värnpliktens återinförande, som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till förra mandatperioden, är av stor betydelse för ett starkt folkligt förankrat försvar.

Inlämnad

2022-02-03

Besvarare

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Föredragningslista 2021/22:65 Fredagen den 4 februari 2022 Kl. 09.00 Särskild debatt Interpellationssvar 1 Särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige Justering av protokoll 2 Justering av protokoll från sammanträdet fredagen den 14 januari Anmälan om återtagande av plats i riksdagen 3 Alexandra Völker

Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten.

I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon och cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om väg- och fordonsfrågor.

I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll i fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU.
• Regeringen bör se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att de kan utföra snöröjning i rimlig tid, både åt staten och åt privata vägsamfälligheter.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, som bland annat handlade om en fossilfri fordonsflotta, infrastruktur för laddning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar samt parkeringsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

91

Förslagspunkter

25

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

25, 119 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17