Återcentraliseringen av statliga myndigheter

Skriftlig fråga 2021/22:1007 av Arman Teimouri (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-02-04
Överlämnad
2022-02-04
Anmäld
2022-02-15
Svarsdatum
2022-02-16
Sista svarsdatum
2022-02-16
Besvarad
2022-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ida Karkiainen (S)

 

I december 2020 rapporterade Sveriges Radio P4 Värmland att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med huvudbas i Karlstad, trots prioriteringar från myndighetsledningen växer mest i Stockholm. Exempelvis rekryterades en majoritet av cheferna till Stockholm – detta trots att dåvarande generaldirektör Dan Eliasson varit tydlig med att Karlstad ska prioriteras vid rekrytering. P4 Värmlands granskning visade även att de senaste tio åren har tre fjärdedelar av avdelningscheferna och två tredjedelar av enhetscheferna placerats i Stockholm. Granskningen visade också att på tio år har andelen anställda i Stockholm ökat kraftigt samtidigt som den har minskat i Karlstad.

Med anledning av detta ställde jag en skriftlig fråga till dåvarande statsråd Lena Micko om vad regeringen ämnar göra för att bryta denna negativa trend och i stället öka, men framför allt säkerställa, en fortsatt stark statlig närvaro i hela landet.

I svaret angav statsrådet att myndigheten har en tydlig inriktning för att personal ska rekryteras till Karlstad då det är möjligt och att under det senaste året hade MSB anställt fler personer i Karlstad än i Stockholm.

Nu visar en ny granskning av Sveriges Radio P4 Värmland att den negativa trenden fortsätter, trots inriktning både från tidigare och nuvarande generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka att prioritera Karlstad. Det är därmed tydligt att MSB smygflyttar verksamheten till huvudstaden.

Granskningen visar att de höga chefsposterna går till Stockholmskontoret, samtidigt som antalet lägre chefer är fler i Karlstad och antalet chefer totalt inom myndigheten är ganska jämnt fördelat. Men när det gäller chefer med högre ansvar och inflytande är tolv placerade i Stockholm och en i Karlstad, att jämföra med för tio år sedan då det fanns sex i Stockholm och tre i Karlstad. Och ser man på nyrekrytering de senaste elva åren vinner också Stockholm, 80 procent av de högre cheferna har hamnat där, liksom 66 procent av de lägre cheferna.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ida Karkiainen:

 

Vad ämnar statsrådet och regeringen göra för att stoppa statliga myndigheters försök till återcentralisering och i stället öka, men framför allt säkerställa, en fortsatt stark statlig närvaro i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1007 besvarad av Statsrådet Ida Karkiainen (S)

Fi2022/ 00457 Finansdepartementet Civilministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1007 av Arman Teimouri (L)
Återcentraliseringen av statliga myndigheter

Arman Teimouri har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra för att stoppa statliga myndigheters försök till återcentralisering och i stället öka, men framför allt säkerställa, en fortsatt stark statlig närvaro i hela landet.

Att regeringen delegerar beslut i arbetsgivarfrågor och rörande den interna organisationen till de statliga myndigheterna främjar en effektiv statsförvaltning. En utgångspunkt för regeringen är samtidigt att myndigheternas beslut sammantaget inte ska leda till en centralisering av statlig närvaro. En fortsatt utveckling av den statliga närvaron och servicen i hela landet är viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen.

Därför är det viktigt för regeringen att kontinuerligt följa utvecklingen vad gäller statlig närvaro i hela landet. Mot den bakgrunden har länsstyrelserna i regleringsbreven de senaste åren fått i uppdrag av regeringen att redovisa den statliga servicen och närvaron i länen. Den senaste redovisningen av detta uppdrag inkom i december 2021. Av redovisningen framgår bl.a. att Stockholms läns andel av de statligt sysselsatta har minskat under perioden 2015–2019. Under samma period har antalet statligt sysselsatta ökat årligen i Värmlands län.

Regeringen har också genomfört flera åtgärder för att stärka och säkerställa den statliga närvaron i landet såsom ett flertal omlokaliseringar, en ny förordning om statliga myndigheters lokalisering och strategisk placering av nya myndigheter och verksamheter. Under kommande år kommer antalet polisanställda bli fler, Kriminalvårdens kapacitet utökas och flera militära förband att återetableras, bl.a. A9 i Kristinehamn. Det pågår även en kraftig förstärkning av det statliga servicekontorsnätet med över 30 nya kontor, däribland ett i Filipstad.

Frågeställaren hänvisar även till uppgifter från Sveriges radio avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det finns ett internt inriktningsbeslut inom MSB som innebär att om en anställd kan placeras i Karlstad eller Stockholm ska rekrytering till Karlstad prövas i första hand. Det har under 2021 inte skett någon större förändring av det totala antalet anställda som myndigheten har i Stockholm respektive Karlstad. Antalet anställda är fortfarande ca 100 fler i Karlstad än i Stockholm. MSB har även ett par hundra medarbetare vid utbildningsanläggningarna i Revinge utanför Lund respektive på Sandö i Kramfors kommun. Regeringen har vidare under det senaste året fattat beslut om att inrätta Myndigheten för psykologiskt försvar, vars verksamhet är lokaliserad till Karlstad och Solna, med Karlstad som säte för myndighetens ledning. De tjänster som hittills tillsatts i Karlstad har utgjorts av nyrekryteringar.

Regeringen är fast besluten om att fortsätta arbetet med att stärka den statliga närvaron i hela landet. Det är viktigt att de statliga myndigheterna bedriver sin verksamhet effektivt på ett sätt som också stödjer regeringens inriktning mot en statlig närvaro i hela landet och regeringen kommer fortsätta att följa utvecklingen.

Stockholm den 16 februari 2022

Ida Karkiainen

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.