Sök

• Anslagen för energi ska uppgå till cirka 2,9 miljarder kronor 2012.
• En investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 godkänns. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft. Affärsverket ska också få finansiella befogenheter för 2012, som bland annat innebär att det får ta lån på upp till 6 miljarder kronor.
• Uttaget av avgiften för elberedskapsavgiften ska få uppgå till högst 255 miljoner kronor 2012. Elberedskapsavgiften finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete.
• Regeringen får mandat att låta Svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i Swe-Pol Link AB och därefter likvidera detta bolag. Swe-Pol Link AB är en koncern som äger och driver en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

49, 163 minuter

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-30

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2011. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större satsningarna finns en förstärkning av den fria scenkonsten. En ökad satsning görs på den regionala kultursamverkansmodellen som införs successivt från och med 2011 i syfte att öka möjligheterna till kulturverksamhet i hela landet. Satsningen på digitalisering av biografer fortsätter.

Sveriges Radio, SVT och UR får extra medel för att göra program ur arkiven tillgängliga. Riksdagen sa nej till en begäran från regeringen. Det handlar om att avskaffa kravet på att minst 55 procent av allmänproduktionen i Sveriges Radios och SVT:s rikssändningar ska produceras utanför Stockholm.

Riksdagen konstaterade att det pensionssystem som nu tillämpas på scenkonstområdet har negativa konsekvenser för scenkonstinstitutionerna, de konstnärliga yrkesutövarna och publiken. Riksdagen uppmanade därför regeringen att återkomma med besked om hur frågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Regeringen ska återkomma inom ramen för den ordinarie budgetprocessen, gärna i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen konstaterade också att antalet besök på de statliga museerna har minskat sedan entréavgifter återinfördes. Riksdagen uppmanade regeringen att följa upp museibesökens utveckling. Regeringen ska sedan analysera besöksmönstren så att de kan ställas mot de kulturpolitiska målen.  

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

25

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

57, 169 minuter

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-30

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om straffrätt. Enligt EU-kommissionen bör EU kunna ha minimiregler inom straffrätt på de områden där det behövs för att EU ska kunna genomföra sin politik på ett effektivt sätt. Ett exempel på ett sådant område där EU-länderna har en gemensam politik är finanssektorn. En straffrättslig lagstiftning på EU-nivå skulle till exempel kunna användas för att bekämpa bedrägeri, penningförfalskning och olika brott med koppling till aktiehandeln. Åtgärderna skulle kunna bestå av minimiregler för vad som definieras som ett brott och för vilka påföljder ett brott kan få, till exempel böter eller fängelse.

Justitieutskottet påpekar att EU-ländernas straffrättsliga lagstiftning återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i de olika länderna. Utskottet understryker att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå noggrant måste analyseras inför varje beslut. Lagstiftning endast ska tas fram om den ger ett tydligt mervärde. Eftersom en sådan lagstiftning har stor inverkan på enskilda individer är det enligt utskottet viktigt att den tar hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 23 minuter

Justering

2011-11-29

Datum

2011-11-30

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Beredning

2011-11-15

Justering

2011-11-29

Datum

2011-11-30

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01