Sök

… Rättegångsbalkens tillkomst innebar emellertid för de allmänna domstolarna huvudsakligen en reform av själva rättegångsförfarandet, medan domstolssystemet och det organisatoriska området i övrigt undergått nämnvärda förändringar först därefter. …

… Ett beslut av domstolen i fråga om rätten att använda samiska, finska eller meänkieli i mål eller ärende får inte överklagas särskilt se 49 kap. 5 rättegångsbalken och 34 förvaltningsprocesslagen11 Om en part eller ställföreträdare för part skall få använda samiska, finska eller meänkieli i rättegång, skall tolk anlitas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 68 och 33 kap. 9 rättegångsbalken och 50 52 förvaltningsprocesslagen 1971:291De regler som enligt rättegångsbalken respektive förvaltningsprocesslagen

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

handling som behövs som bevis påträffas vid revisionen kan den i vissa fall tas om hand med stöd av tvångsåtgärdslagen. Vid misstanke om brott kan handlingen i stället tas i beslag med stöd av rättegångsbalken. I rättegångsbalken finns emellertid begränsningar i möjligheten att ta handlingar i beslag RB 27:2Det gäller till exempel när den som har handlingen är 307 Kontroll Ds 2005:28 närstående till en person som är misstänkt för brott av viss allvarlighetsgrad. …

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

… Länder utanför EU/EFTA-området Beträffande jurisdiktionskonflikter utanför EU/EFTA-området gäller för svenska domstolar en, måhända försiktig, analog tillämpning av reglerna i den svenska rättegångsbalken. Enligt 10 kap 1 rättegångsbalken föreligger svensk domsrätt om svaranden har hemvist i Sverige. Detsamma gäller om svaranden är en juridisk person och styrelsen har sitt säte här eller, om sådant säte saknas, om förvaltningen finns i Sverige. …

Datum

2000-01-01

… Tyngdpunkten i det svenska sanktionssystemet mot olagliga förfaranden med avkodningsutrustning ligger på straffrättssidan. I detta straffrättsliga förfarande kan rättegångsbalkens regler om tvångsmedel i brottmål komma till användning. Av särskilt intresse i detta sammanhang är reglerna om husrannsakan och beslag. Bestämmelser om husrannsakan i brottsutredande syfte finns i 28 kap. rättegångsbalken. …

Datum

1999-07-06

… I motionen yrkas sådana ändringar i FB att domstolarna åläggs att ange domskäl i vårdnads- och umgängestvister yrkande 2Bestämmelser om motivering av domar och beslut finns i rättegångsbalken RBEnligt 17kap. 7 RB skall dom avfattas skriftligen och i skilda avdelningar ange bl.a. domslutet, parternas yrkanden och invändningar, de omständigheter varå dessa grundas samt domskälen med uppgift om vad i målet är bevisat. …

Behandlade dokument

24

Justering

1990-11-22

Debatt

1990-12-05

… Som exempel på synnerliga skäl pekade föredragande statsrådet i specialmotiveringen på att den psykiskt utvecklingsstörde är föremål för lagföring prop. 1984/85:176 s. 83Propositionen Den nuvarande möjligheten att överlämna en lagöverträdare, som är psykiskt utvecklingsstörd, till vård enligt 1967 års omsorgslag i specialsjukhus föreslås bli avskaffad. Åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 rättegångsbalken

Behandlade dokument

13

Justering

1991-05-14

Debatt

1991-05-30

… De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse. 1 Riksdagen 1987/88. 7samt. Nr 8 1 1 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 S och 30 kap. 7 rättegångsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 kap. 9 Innan dom beslutas, skall överläggning hållas. Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa

Datum

1987-11-17

… Med den nya organisationen var det naturligt att tillsynen över polisväsendet samlades hos Rikspolisstyrelsen. Tillsynen inom åklagarväsendet Enligt 7 kap. 2 rättegångsbalken är riksåklagaren högste åklagare under regeringen och har ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet i landet. Rättegångsbalkens bestämmelser om riksåklagaren reglerar riksåklagarens processuella roll och hans funktion som högste åklagare. …

Datum

2003-05-21

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

… De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse. 1 Riksdagen 1986187. 7sami Nr 13 1 1 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 42 kap. 3 och 4 rättegångsbalken skall ha följande lydelse. samt 47 kap. 3 och 4 Nuvarande lydelse Uppfyller stämningsansökan ej föreskrifterna i 2 eller är den eljest ofullständig, skall rätten förelägga käranden att avhjälpa bristen. …

Datum

1986-12-02

… Talan om ersättning enligt 2 med anledning av dom eller beslut av högsta domstolen, regeringsrätten, hovrätt, eller allmän underrätt väckes vid den domstol som enligt 2 kap. 2 eller 3 kap. 3 rättegångsbalken är behörig att upptaga där angivna mål på grund av brott av domare vid den domstol som meddelat domen eller beslutet. Motsvarande gäller i fråga om ersättningstalan enligt 2 med anledning av beslut eller åtgärd av någon som anges i nämnda lagrum i rättegångsbalken. …

Datum

1986-04-15

… I motion 1985/86:Ju708 av Bengt Harding Olson fp hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i rättegångsbalken som i motionen anförts angående resning vid jäv i brottmål. I motion 1985/86:Ju709 av Bengt Harding Olson fp hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i rättegångsbalken som i motionen anförts om dom utan huvudförhandling i hovrätt. …

Datum

1986-04-15

… Rapporteftergift och åtalsunderlåtelse kommer att lämnas endast undantagsvis. Resultatet av aktionen skall utvärderas. En förutsättning för ordningsbot är enligt 48 kap. 13 rättegångsbalken att det för brottet endast är stadgat penningböter. Med de nuvarande reglerna kan således ordningsbot inte ifrågakomma vid snatteri, då straffskalan för detta brott innehåller såväl böter som fängelse. Åklagarutredningen

Behandlade dokument

18

Justering

1992-11-03

Debatt

1992-11-19

… För att få föra en talan skall föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan samt förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet. 38 Vad som finns föreskrivet i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall även gälla den för vilken Ombudsmannen mot diskriminering eller en förening för talan. 687 Särskilt yttrande bilaga 1 SOU 2006:22 Vad som gäller enligt rättegångsbalken om pågående rättegång

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

… Ett beslut av domstolen i fråga om rätten att använda samiska, finska eller meänkieli i mål eller ärende får inte överklagas särskilt se 49 kap. 5 rättegångsbalken och 34 förvaltningsprocesslagen11 Om en part eller ställföreträdare för part skall få använda samiska, finska eller meänkieli i rättegång, skall tolk anlitas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 68 och 33 kap. 9 rättegångsbalken och 50 52 förvaltningsprocesslagen 1971:291De regler som enligt rättegångsbalken respektive förvaltningsprocesslagen

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

… Enligt denna skall bevisningen utgöras av gamla och laggilda brev och skrifter, eller trovärdiga män, de där om orten väl kunniga äro, och på ed sin vittna kunna. Bestämmelsen bygger på den legala bevisteori som förhärskade enligt äldre rättegångsbalken fram till 1948. Denna teori innebar i korthet att det i förväg var bestämt vilka sorters bevis som fick användas och hur dessa skulle bedömas. Sedan 1948 då den nuvarande rättegångsbalken trädde i kraft

Bilaga

se huvuddokumentet för mer information

… Enligt nuvarande regler skall Stockholms tingsrätt pröva konkurrensmål i vanlig sammansättning enligt rättegångsbalken resp. den s.k. ärendelagen 1946:807För att den sakliga kompetensen skall vara densamma i underrätt och överrätt föreslår nu regeringen i proposition 1992/93:234 att särskilda domförhetsregler för Stockholms tingsrätt skall införas i konkurrenslagen. …

Behandlade dokument

2

Justering

1993-05-28

Debatt

1993-06-08

… Vidare föreslås i socialtjänstlagen en utvidgning av tystnadsplikten inom enskild verksamhet på så sätt att tystnadsplikt skall gälla inom all yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen. Slutligen föreslås ändringar av i huvudsak redaktionell art i sekretesslagen, rättegångsbalken, lagen om bidragsförskott, stadgan om enskilda vårdhem, lagen om rätt till ledighet

Behandlade dokument

20

Justering

1993-04-20

Debatt

1993-05-05

… I motion Ju720 anförs att advokatverksamheten måste bli föremål för bättre insyn och att frågor som gäller advokaters kostnadsräkningar och andra frågor som gäller advokater inte skall prövas av advokaterna själva utan av ett fristående organ. När rättegångsbalken RB infördes år 1948 blev advokatväsendet reglerat i lag 8 kap. RBHuvudsyftet med regleringen var att i möjligaste mån säkerställa den rättssökande

Behandlade dokument

22

Justering

1993-03-30

Debatt

1993-04-21

… JuU 1986/87:7 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 5 4 Förslag till JuU 1986/87:7 Lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 27 kap. 7 rättegångsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27 kap. 7 1 Då rätten förordnar om beslag eller fastställer verkställt beslag, skall, om ej åtal redan väckts, rätten utsätta den tid, inom vilken åtal skall väckas. …

Datum

1986-11-25