Sök

Motion till riksdagen 2025/26:4200 av Martin Ådahl (C) med anledning av prop. 2025/26:277 Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att genomföra en fullständig kostnadsredovisning för transaktionskontosystemets

Inlämnad

2026-06-12

Förslag

1

Datum

2026-06-12

Utskottsberedning

2026/27:FiU7

Motion till riksdagen 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:275 Extra ändringsbudget för 2026 Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare tillfälligt

Inlämnad

2026-06-12

Förslag

4

Datum

2026-06-12

Utskottsberedning

2025/26:FiU47

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Kallelse till finansutskottets sammanträde 2025/26:52 Datum och tid: Torsdag 2026-06-11 kl. 10:30 Plats: RÖ5-10 Föredragningslista Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2025 (FiU24) Justering Underlag för utvärderingen utgörs av Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2025 och rapporten Svensk

Datum

2026-06-11

Finansutskottet Protokoll Utskottssammanträde 2025/26:52 Datum 2026-06-11 Tid Kl. 10.30-10.45 Närvarande Se bilaga 1 1 Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2025 (FiU24) Utskottet fortsatte beredningen av Riksbankens redogörelse för penningpolitiken 2025 och rapporten Svensk penningpolitik

Datum

2026-06-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet.

Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder.

Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.

Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 29 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).

Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena.

Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar.

Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2025. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).

Riksbanken fortsatte under året att sänka styrräntan. Samtidigt fortsatte Riksbanken att minska innehavet av svenska värdepapper. Inflationen låg över målet under stora delar av året samtidigt som tillväxten var dämpad och arbetslösheten högre än väntat. Inflationsuppgången var dock i huvudsak tillfällig.

Utskottet konstaterar, i likhet med utvärderarnas synpunkter, att avvägningen mellan Riksbankens uppgift att uppnå inflationsmålet och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning var komplicerad under året då inflationen låg över målet samtidigt som realekonomin utvecklades svagare än förväntat. Sammantaget anser utskottet att penningpolitiken varit väl avvägd.

Utskottet vill särskilt framhålla att de långsiktiga inflationsförväntningarna varit väl förankrade vid inflationsmålet. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Utskottet delar vidare bedömningen att stabila inflationsförväntningar är av central betydelse för den svenska lönebildningsmodellen, samtidigt som lönebildningsmodellen i sin tur bidrar till att stärka inflationsmålets trovärdighet.

Sammantaget instämmer utskottet i Riksbankens och utvärderarnas slutsats att måluppfyllelsen för penningpolitiken var god 2025.

Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2025.

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Omröstning: betänkande 2025/26:FiU21 Vårändringsbudget för 2026, förslagspunkt 1 Vårändringsbudget för 2026 Datum: 2026-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 106 0 0 SD 68 0 0 2 M 66 0 0 0 V 0 0 21 0 C 0 0 24 0 KD

Datum

2026-06-09

Omröstning: betänkande 2025/26:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslagspunkt 2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Datum: 2026-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD

Datum

2026-06-09

Omröstning: betänkande 2025/26:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslagspunkt 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Datum: 2026-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 105 0 1 SD

Datum

2026-06-09

Kallelse till finansutskottets sammanträde 2025/26:51 Datum och tid: Torsdag 2026-06-04 kl. 10:30 Plats: RÖ5-10 Föredragningslista Anmälningar Justering av protokoll Inkommet EU-dokument Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20) Justering Proposition 2025/26:100, skrivelse 2025/26:241

Datum

2026-06-04

Finansutskottet Protokoll Utskottssammanträde 2025/26:51 Datum 2026-06-04 Tid Kl. 10.30-10.36 Närvarande Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2025/26:50 2 Inkommet EU-dokument Minnesanteckningar från Ekofinrådets informella möte på Cypern den 22–23 maj 2026 anmäldes. 3 Riktlinjer

Datum

2026-06-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Kallelse till finansutskottets sammanträde 2025/26:50 Datum och tid: Tisdag 2026-06-02 kl. 11:00 Plats: RÖ5-10 Föredragningslista 1. Anmälningar 2. Inkommen skrivelse 3. Justering av protokoll 4. EU:s bankpaket (FiU41) Justering Proposition 2025/26:253 5. Vårändringsbudget för 2026 (FiU21) Fortsatt beredning

Datum

2026-06-02

Finansutskottet Protokoll Utskottssammanträde 2025/26:50 Datum 2026-06-02 Tid Kl. 11.00-11.04 Närvarande Se bilaga 1 1 Anmälningar Inbjudan från IMF/Världsbankens parlamentariska nätverk till fältbesök i Thailand 23-25 juni (ankomst 22/6, hemresa 26/6). Besökets syfte är att ge en inblick i organisationernas

Datum

2026-06-02

Redogörelse till riksdagen 2025/26:RR5 Riksrevisorns årliga rapport 2026 Till riksdagen De viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen ska samlas i en årlig rapport enligt 12 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisorn lämnar härmed den årliga rapporten 2026

Inlämnad

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Sista motionsdag

2026-10-05

Svensk lagstiftning ska anpassas till de ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv som har gjorts inom ramen för EU:s bankpaket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

• det införs en tillståndsplikt för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige
• de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag
• det införs krav på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar
• det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner
• det införs karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen.

EU:s kapitaltäckningsdirektiv innehåller regler för banker, kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-02

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03