Sök

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2009. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

EU:s nya direktiv för försäkringsföretag, Solvens II, innehåller nya regler om vilket kapital ett försäkringsföretag måste ha. Försäkringsföretagen får samtidigt möjlighet att använda egna modeller för att räkna ut det kapital som de måste ha. Finansinspektionen kommer därför att behöva granska försäkringsföretagens interna modeller. Granskningen måste vara klar för att försäkringsbolagen ska kunna använda modellerna när den svenska lagstiftningen anpassas till Solvens II under hösten 2012. För att Finansinspektionen ska hinna med detta har regeringen beslutat att granskningen ska få påbörjas redan från årsskiftet. Enligt förslaget ska finansinspektionen: På begäran av ett försäkringsföretag eller flera försäkringsföretag i en försäkringsgrupp kunna förhandsgranska tillförlitligheten hos den interna modell som ett företag eller en grupp vill använda. På begäran av en utländsk tillsynsmyndighet få förhandsgranska en intern modell för ett svenskt företag som ingår i en utländsk försäkringsgrupp. Kunna ta ut avgifter för granskningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-08

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Syftet med grönboken är att inleda en debatt om utformningen av framtidens pensionssystem så att dessa mål nås. Syftet är även att undersöka hur EU kan stödja medlemsstaterna i deras arbete med att nå målen. Kommissionen har analyserat konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen. Utskottet tycker att analysen är ett värdefullt bidrag för att inleda en debatt. Kommissionen menar att den nuvarande utvecklingen med en åldrande befolkning och tidiga pensionsavgångar är ohållbar. Medlemsstaterna måste göra mer för att åstadkomma effektivare och tryggare pensionssystem, anser kommissionen. Utskottet håller med. Men utskottet anser att det helt och hållet är varje EU-lands ansvar att utforma och bestämma innehållet i det egna pensionssystemet. Den öppna samordningsmetoden är ett både lämpligt och fullt tillräckligt instrument för att stödja EU-länderrna i arbetet med att reformera sina pensionssystem. Det är dock viktigt att EU via utbyte av kunskaper och erfarenheter arbetar aktivt för att stödja EU-ländernas insatser för att få långsiktigt hållbara pensionssystem som samtidigt är tillräckliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-05

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Personer som lämnar Sverige för att studera i ett annat EU- eller EES-land ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Kravet är att man går en utbildning som ger rätt till svenskt studiestöd eller att man har utbildningsbidrag för doktorander. Rätten till hälso- och sjukvård har tidigare varit kopplad till folkbokföringen. Bakgrunden till förslaget är den nya EU-förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt den ska samordningsreglerna för social trygghet inte bara gälla EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land för att arbeta, utan också dem som flyttar i andra syften. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-05

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Konkurrenslagstiftningen ändras den 1 januari 2011 som en anpassning till nya EU-förordningar om vertikala konkurrensbegränsande avtal. Vertikala avtal gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled, till exempel mellan tillverkare och detaljist. Genom anpassningen kommer samma regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande vertikala avtal, oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. Ändringarna är också ett led i en utfasning av specialregler för motorfordonssektorn.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

En ny lag om uppgiftsskyldighet om marknads- och konkurrensförhållanden införs. Lagen är en modernisering av en nu gällande motsvarande lag, som är mer än 50 år gammal. Den gamla lagen har använts av Konkurrensverket för att hämta in uppgifter från privat och offentlig verksamhet för att kunna främja en effektiv konkurrens. Den nya lagen har samma syfte och är inte avsedd att ge Konkurrensverkets ökade befogenheter. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen har beslutat att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. Enligt förslaget ska livsmedlen i första hand tas från unionens interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. EU-kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot närhetsprincipen, anser riksdagen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt. Riksdagen framhåller att livsmedelsstöd infördes för över 20 år sedan för att utnyttja de stora interventionslager med livsmedel som då fanns inom unionen. I dag har EU:s jordbrukspolitik gjorts om och interventionslagren står nästan tomma. Därför vill kommissionen nu skapa ett nytt system där EU kan köpa livsmedel och dela ut till de sämst ställda. Då handlar det inte längre om en jordbrukspolitisk åtgärd utan om socialpolitik, och därför faller utdelningen av livsmedel på de enskilda medlemsstaternas ansvar, menar riksdagen. Även regeringen gör bedömningen att förslaget strider mot närhetsprincipen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-10

Beslut

2010-11-10

Regeringen har lämnat en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. I handlingsplanen berättar regeringen vad den har gjort och tänker göra för att stärka det förebyggande arbetet och för att stärka skyddet och stödet till de unga som drabbas. En utgångspunkt för alla åtgärderna är att de har tydligt fokus på att alla har rätt att själva välja med vem de ska ingå äktenskap. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen har beslutat att ersätta varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen med en ny varumärkeslag. De nuvarande lagarna kom till för 50 år sedan. Förhållandena på marknaden och företagens villkor för att agera på marknaden har ändrats sedan dess. Den nya varumärkeslag innebär exempelvis att: Reglerna om varumärken moderniseras och anpassas till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Reglerna för att registrera varumärken förenklas. Nya rutiner för att häva registreringen av varumärken, administrativ hävning, skapas. Syftet är att det ska bli enkelt och billigt att häva registreringar som innehavaren inte längre har något intresse av. Den nya varumärkeslagen resulterar i följdändringar i bland annat firmalagen. Firmalagen moderniseras och samordnas därmed så långt som det är möjligt med reglerna i varumärkeslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-03

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

EU-nämndens verksamhet riksmötet 2009/10 EU-nämndens arbetsområde Regeringens informations- och samrådsskyldighet gentemot riksdagen i EU-frågor är sedan den 1 januari 2003 reglerad i regeringsformen. Närmare bestämmelser om denna skyldighet finns i riksdagsordningen. För samråd med regeringen i frågor som gäller Europeiska

Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2009/10 Beredningsområde Trafikutskottet TU bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, trafiksäkerhet, post, elektroniska kommunikationer samt IT-politik. Anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Socialförsäkringsutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10 Beredningsområde Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om socialförsäkring med anslutande bidragssystem inklusive ekonomiskt stöd åt barnfamiljer. Utskottet bereder också ärenden om svenskt medborgarskap samt asyl- och migrationsfrågor. Till utskottets

Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10 Civilutskottets beredningsområde Enligt 4 kap. 6 riksdagsordningen tilläggsbestämmelse 4.6.5 ska civilutskottet bereda ärenden om 1 äktenskaps-föräldra-handels-jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2009/10 Beredningsområde Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Finansutskottets verksamhet 2009/10 Finansutskottets verksamhetsområde Finansutskottet FiU bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Till utskottets uppgifter hör också att sammanställa statsbudgeten och bereda ärenden om utgiftstak

Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2009/10 1 Utrikesutskottet 1.1 Utrikesutskottets beredningsområde Utrikesutskottet ska bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till annat lands utveckling samt utrikeshandel i övrigt och internationellt

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets verksamhet 2009/10:UFöU Det sammansatta utrikes- och försvars-utskottets verksamhet Utrikes- och försvarsutskotten har under 2009/10 års riksmöte beslutat att bereda ärenden gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Justitieutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10 Justitieutskottets beredningsområde Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom Sveriges Domstolar åklagarväsendet polisväsendet kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket

Utbildningsutskottets verksamhet vid riksmötet 2009/10 Utbildningsutskottet Beredningsområde Utbildningsutskottet UbU bereder ärenden om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväsendet, högre utbildning och forskning samt studiestöd. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning