Sök

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2013. EU- kommissionen presenterar en långsiktig vision av hur EU skulle kunna se ut inom ett antal politiska nyckelområden och vad EU-kommissionen har för avsikt att göra för att visionen ska kunna uppnås. Utskottet understryker att det är viktigt att värna ett öppet Europa även i kristider. Det är av intresse för Sverige att euroområdet står starkt och stabilt och att de stora ekonomiska problemen i vissa euroländer kan lösas.

Utskottet håller med EU-kommissionen om att EU måste koppla samman sin interna politik med yttre åtgärder för att öka sitt internationella inflytande. Särskilt viktiga områden är enligt utskottet frihet på nätet som gör det möjligt för människor att organisera sig och arbeta för demokratiska förändringar, samt att EU främjar yttrande- och mediefrihet. Utskottet anser att resurser och sammanhållning är avgörande för EU som säkerhetspolitisk aktör. Därför är det viktigt att motverka nya uppdelningar bland EU-länderna utifrån ekonomisk styrka och välstånd. EU vinner i inflytande och trovärdighet på att stå enat och agera gemensamt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 116 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2013-01-24

Datum

2013-01-24

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till lagändringar som kompletterar EU:s nya förordning om roaming i allmänna mobilnät inom EU. Roaming innebär att den som befinner sig utanför sin mobiloperatörs nät kan använda sin telefon i ett annat nät. Lagändringarna är av teknisk karaktär och innebär att lagen hänvisar till den nya förordningen istället för den gamla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-22

Datum

2013-01-22

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har granskat hanteringen av hemliga handlingar inom Regeringskansliet. Utrikesdepartementet är ett av tre departement som har ingått i granskningen. KU konstaterar att rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en hörnsten i den svenska rättsordningen. Denna rätt är av central betydelse för opinionsbildning, för debatt och för insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. För att det ska fungera måste allmänheten kunna få veta vilka handlingar som finns hos en myndighet. KU konstaterar att Utrikesdepartementets huvuddiarium inte motsvarar de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar. Regeringskansliet har börjat arbeta för att departementet enklare och lättare ska kunna göra uppgifter i diariet tillgängliga för allmänheten. KU utgår från att Regeringskansliet skyndar på arbetet.

KU har vidare följt upp förra årets granskning om delegation och subdelegation. Årets granskning har omfattat författningar som hör under Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Syftet med granskningen har varit att få en bild av hur rutiner och kontrollfunktioner i regeringens arbete med normgivningsfrågor fungerar i praktiken. Enligt utskottet verkar detta arbete i stort fungera tillfredsställande. KU gör härutöver vissa uttalanden. När det gäller myndigheternas föreskrifter slår KU fast att uppsikten över myndigheternas normgivning i första hand får anses ankomma på regeringen. Utskottet framhåller bland annat vikten av att regeringen fortlöpande följer myndigheternas normgivning. KU konstaterar vidare att myndigheternas förteckningar över gällande föreskrifter och uppgiften i ingressen till myndighetsföreskriften om vilket eller vilka bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på borde underlätta regeringens möjligheter till kontroll och överblick på området. Utskottet anser att det finns anledning att överväga interna riktlinjer eller rutiner för kontroll av att de nämnda förteckningarna ges in till Regeringskansliet och för hur de där ska tas om hand.

KU har också granskat när regeringen lämnat propositioner till riksdagen i förhållande till när lagförslagen börjar gälla. Utskottet noterar att det genomsnittliga antalet dagar har sjunkit för varje valperiod sedan slutet av 1990-talet. I en del ärenden får riksdagen därmed inte, enligt utskottet, fullt ut den tid som den bör ha för behandling av förslagen.

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter är en annan fråga som KU granskat. Regeringskansliet anser att kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och att de bör syfta till utbyte av information och kunskap och till förtydligande av regeringens styrning. KU har ingen annan uppfattning. Men utskottet menar att det är väsentligt att informella kontakter inte går utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet och att de är mer inriktade på information än styrning. Utskottet pekar även på att dokumentation av kontakter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-21

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s nya direktiv om skydd mot förfalskade läkemedel i svensk lag. Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Läkemedelslagen ska även omfatta aktiva substanser och hjälpämnen. Med aktiva substanser menas ämnen som ger ett läkemedel medicinsk effekt. Hjälpämnen är ämnen som inte har någon effekt utan som används som bärare av den aktiva substansen.
• Den som förmedlar läkemedel inom EES ska ha en fast adress i ett EES-land. Verksamheten ska anmälas till ansvarig myndighet i landet. Om förmedlaren har sin fasta adress i Sverige ska verksamheten anmälas till Läkemedelsverket.
• Även framställning, förpackning eller ompackning av aktiva substanser ska räknas som tillverkning och ska därmed följa principerna och riktlinjerna för tillverkning av läkemedel.
• Läkemedel ska märkas så att det går att identifiera enskilda förpackningar och kontrollera deras äkthet.
• Den som förmedlar läkemedel är skyldig att försäkra sig om att läkemedlen är godkända.
• Webbplatser som lagligt säljer läkemedel ska tydligt visa en EU-logotyp.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-18

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 013 nya ärenden under verksamhetsåret 2011/2012, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-12-06

Justering

2013-01-15

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig vapenamnesti. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska kunna lämna in dessa till polisen under tiden mars - maj 2013 utan att riskera straff för det olagliga vapeninnehavet. För att straffrihet ska gälla måste vapnen eller ammunitionen lämnas in frivilligt. Inlämnaren får vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar kring vapeninnehavet. De vapen som lämnas in blir statens egendom. Huvudregeln är att de ska förstöras.

Syftet med vapenamnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Tidsbegränsade vapenamnestier har tidigare genomförts 1993 och 2007.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 73 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om associationsrätt. Motionerna behandlar annat bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kravet på att större ideella organisationer och föreningar ska ha en auktoriserad revisor, en standardiserad hållbarhetsrapportering för större bolag och könsfördelningen i bolagsstyrelser. Andra motioner handlar om att avskaffa av kravet på aktiekapital för den som startar ett aktiebolag, att avskaffa kravet på bolagsstämma för små aktiebolag, så kallade bolagsmålvakter, redovisning och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

På förslag av finansutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en eller flera utredningar för att se över reglerna för kontantflödet. Tillkännagivandet innebär att riksdagen sa ja till ett förslag från Riksbanken.

Det är viktigt att kontanthanteringen i Sverige fungerar väl för att människor ska ha tillgång till och möjlighet att använda sig av kontanter. Kontanthanteringen består av en komplex kedja med många led där både myndigheter och privata företag ingår. Säkerhetsföretaget Panaxias konkurs 2012 har väckt en rad frågor kring kontantförsörjningen, övervakningen och ansvarsfördelningen. Mot bakgrund av detta anser Riksbanken i en redogörelse att kontanthanteringen måste utredas, och riksdagen håller med. Utredningsarbetet bör komma igång så snart som möjligt och resultatet bör kunna presenteras inom en rimlig tid.

Finansutskottet har fått uppgifter från Finansdepartementet om att departementet redan har påbörjat en kartläggning av hur ansvaret för kontanthanteringen ser ut i dag. Riksdagen beslutade att regeringen utifrån resultatet av denna kartläggning får besluta om det behövs en eller flera utredningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-15

Datum

2013-01-15

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen tycker att det är viktigt att omval i framtiden kan genomföras på kortare tid än efter valet 2010. Samma förutsättningar för omval som för ordinarie val, och en lagstadgad tidsfrist för genomförande som är så kort som möjligt. Det är frågor som riksdagen vill att regeringen utreder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2012-12-18

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om auktorisation av konkursförvaltare, överskuldsättning, ändringar i skuldsaneringslagen, översyn av insolvensrätten och förbehållsbelopp vid löneutmätning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2012-12-13

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16