Sök

Datum

2026-11-03

Bordläggning

2026-12-14

Debatt

2026-12-15

Beslut

2026-12-15

Datum

2026-11-03

Bordläggning

2026-12-07

Debatt

2026-12-08

Beslut

2026-12-09

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Justering

2026-11-03

Datum

2026-11-03

Bordläggning

2026-11-10

Debatt

2026-11-11

Beslut

2026-11-11

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-11-03

Datum

2026-11-03

Bordläggning

2026-11-10

Debatt

2026-11-11

Beslut

2026-11-11

Beredning

2026-12-03

Justering

2026-12-10

Datum

2026-10-29

Bordläggning

2026-12-11

Debatt

2026-12-14

Beslut

2026-12-15

Datum

2026-10-28

Datum

2026-10-28

Beredning

2026-12-03

Justering

2026-12-10

Datum

2026-10-26

Bordläggning

2026-12-08

Debatt

2026-12-09

Beslut

2026-12-09

Beredning

2026-12-03

Justering

2026-12-10

Datum

2026-10-26

Bordläggning

2026-12-11

Debatt

2026-12-14

Beslut

2026-12-15

Beredning

2026-12-03

Justering

2026-12-10

Datum

2026-10-26

Bordläggning

2026-12-08

Debatt

2026-12-09

Beslut

2026-12-09

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.

Det vilande grundlagsförslaget innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Eftersom förslaget gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8 (47 minuter)

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Förslaget handlar bland annat om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras också som tryckfrihetsbrott och som yttrandefrihetsbrott. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

Det vilande förslaget om ändring i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att

• förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras
• det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld
• enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Eftersom förslaget gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Förslagspunkter

1

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till en grundlagsändring i regeringsformen. Ändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

Det vilande förslaget om ändring i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Enligt den nya regeln ska det krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning.

Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2 (7 minuter)

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-12-17

Justering

2027-02-04

Datum

2026-10-23

Beredning

2026-12-17

Justering

2027-01-21

Datum

2026-10-23

Beredning

2026-12-17

Justering

2027-01-21

Datum

2026-10-23

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret i syfte att stärka dess uthållighet. Exempelvis föreslås att värnplikten blir förlängd, vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att värnpliktiga som nått den övre åldersgränsen för värnplikt, som är 47 år, ska fortsatt ha tjänstgöringsplikt om de har blivit inkallade till beredskaps­tjänstgöring eller krigstjänstgöring före slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8 (40 minuter)

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-22

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto.

Förslaget innebär att myndighetens verksamhet renodlas till de huvudsakliga kärnuppgifterna att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Som en följd av förslaget att avveckla systemet föreslås även ändringar i bland annat lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2 (10 minuter)

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-21

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Behandlade dokument

1

Justering

2026-11-24

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-12-01

Debatt

2026-12-02

Beslut

2026-12-09

Regeringen har föreslagit lagändringar som rör överlämnande från Sverige enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Inom EU och Norden kan en arresteringsorder utfärdas när en person misstänks för brott eller har dömts till en frihetsberövande påföljd men inte kan påträffas i det aktuella landet. Om den eftersökta personen därefter påträffas i Sverige ska svenska myndigheter gripa personen och pröva om ett överlämnade ska ske.

De regler som styr denna process ska justeras för att bättre motsvara EU-regleringen på området. Ändringarna innebär bland annat följande:

• En eftersökt person som misstänks för brott och som påträffas i Sverige ska på begäran av det land som utfärdat arresteringsordern antingen kunna förhöras i Sverige eller överföras tillfälligt till det land som utfärdat arresteringsordern.
• Om den eftersökta personen skyddats av privilegier eller immunitet i Sverige – det vill säga inte kunnat hållas straffrättsligt ansvarig för vissa typer av gärningar – ska de tidsfrister som gäller för ett ärende om överlämnande räknas från det att tingsrätten fått information om att privilegierna eller immuniteten upphört.
• Den utfärdande staten måste samtycka om en svensk domstol ska få vägra att överlämna en eftersökt person och i stället låta honom eller henne avtjäna en frihetsberövande påföljd i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-10-20

Datum

2026-10-20

Bordläggning

2026-10-20

Debatt

2026-10-21

Beslut

2026-10-21