Sök

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl.

Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.

Utskottet delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet.

Näringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.

Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar utskottet regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 17 juni 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Konstitutionsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Integritetsskyddsmyndighetens rapport om utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik.

I skrivelsen till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Integritetsskyddsmyndigheten gör i sin redovisning.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att Integritetsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Justitieutskottet har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2025 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2025 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, narkotikahandel, sexuella övergrepp mot barn, organiserade miljöbrott, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag.
• De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs.
• Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket.

Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Kontrollen av explosiva och brandfarliga varor ska förbättras. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

För att motverka sprängdåden i samhället och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor föreslår regeringen flera åtgärder.

• En tillståndspliktig verksamhet ska snarast anmäla till tillståndsmyndigheten om personer som deltagit i eller haft inflytande över verksamheten slutat.
• Polismyndigheten ska kunna överklaga ett beslut om tillstånd till brandfarliga och explosiva varor samt beslut om att godkänna föreståndare och deltagare i verksamhet med explosiva varor.

Därutöver föreslår regeringen att Försvarets radioanstalt och tillsynsmyndigheterna enligt cybersäkerhetslagen ska kunna utbyta information utan hinder av sekretessen i det internationella samarbetet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Yrkeshögskolan ska stärkas och det ska skapas förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Idag är möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom yrkeshögskolan begränsade, enligt regeringen. Det beror på att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan normalt ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan. Detta ska nu ändras så att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan framöver även ska kunna bygga på de kunskaper som elever får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Förslaget gör det därmed möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar.

Idag är det även oklart vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Därför ska det tydliggöras vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Dessutom ska det av lagen framgå att en ledningsgrupp hos utbildningsanordnaren ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart.

Reglerna om att en utbildning in­om yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper föreslås börja gälla den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att införa en socialdataregisterlag som ska komplettera EU:s dataskyddsförordning.

Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter och ger myndigheten möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det föreslås även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen.

Lagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås börja gälla den 1 augusti 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.

Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna

• få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
• neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
• markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
• ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet.

Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift.

Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-02

Datum

2026-04-28

Beredning

2026-05-26

Justering

2026-06-09

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som ska anpassa svenska regler till EU:s nya regelverk för information. Systemet kallas European Single Access Point (ESAP) och ska vara en gemensam digital plats där man kan hitta viktig information om företag.

I ESAP ska det finnas offentlig information som rör ekonomi, finansmarknader och hållbarhet. Företag kommer därför att behöva lämna in viss information så att den kan visas där.

EU inför regelverket genom flera nya förordningar och direktiv och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för att bygga upp och sköta systemet. ESAP ska vara i drift senast den 10 juli 2027.

Systemet ska visa information som företag och myndigheter redan enligt EU:s regler måste göra offentlig. Dessutom kan företag välja att frivilligt lägga upp extra information.

Informationen i ESAP ska införas stegvis och därför föreslås de nya lagarna börja gälla vid tre tillfällen: 10 juli 2026, 10 januari 2028 och 10 januari 2030.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-05-19

Justering

2026-06-04

Datum

2026-04-27

Bordläggning

2026-06-15

Debatt

2026-06-16

Beslut

2026-06-16

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.

Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg.

Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare.

Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-07

Justitieutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.

Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen.

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen.

Utskottet ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 62 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt.

Den nya vapenlagen innebär bland annat att

• kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
• regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
• femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
• ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
• det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 130 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29