Sök

Användningen av och tillgången på hållbara bränslen ska öka inom luftfarten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på EU-förordningen om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport.

Förslaget innebär att Sverige inför de regler som krävs för att följa EU-förordningen och leva upp till dess mål om att minska utsläppen från luftfarten. Den förslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser om sanktionsavgifter för överträdelser av EU-förordningen samt olika regleringar om tillsyn och överklagande.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, bland annat med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående utrednings- och beredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om statliga och regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

49, 145 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja egenavgiften inom högkostnadsskyddet.

Förslaget innebär att kostnadstaket för egenavgiften höjs från 2 900 kronor till 3 800 kronor, det vill säga att patienterna själva ska stå för en större del av kostnaden innan högkostnadsskyddet träder in. Som högst ökar patientens kostnader med 900 kronor.

Kostnadstrappan inom högkostnadsskyddet höjs också och innebär att:

• Patienter ska betala hela läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens 1 450 kronor.
• Det första trappsteget ändras så att patienten själv står för 75 % av kostnaden istället för dagens 50 %.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 108 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-21

Debatt

2025-05-22

Beslut

2025-05-22

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om fiskeripolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

23

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

28, 92 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel.

I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla.

Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar.

De innebär bland annat:

• Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna.
• Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

35, 107 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i förvaltningen av buffertkapitalet i de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna).

Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning och innebär bland annat ett minskat antal AP-fonder.

Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs enligt förslaget över till Andra AP-fonden. Vidare minskas de tre Stockholmsbaserade buffertfonderna till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje och Fjärde AP-fonden.

Förslaget innebär också krav på att styrelsen i en AP-fond ska ha tillräcklig kompentens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 89 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning.

Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.

De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud.

De innebär bland annat följande:

• Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud.
• Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer.
• Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden.
• Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv.

Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.

Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera.

Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 68 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden.

Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige.

Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 55 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Efter att ett skepp har registrerats i svenska fartygsregistret kan ägaren belåna skeppet. I dag betalas stämpelskatt till staten när en inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten kan vara en stor kostnad för svensk sjöfartsnäring.

Riksdagen delar regeringens bedömning att slopad stämpelskatt skulle stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka utflaggning av svenska fartyg och ha en positiv inverkan på sysselsättningen och kompetensförsörjningen inom branschen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 51 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-13

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om justeringar i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. På grund av utformningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater är justeringarna i praktiken endast av betydelse för personer med hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor är tillämpligt.

Beslutet innebär att arbete som en person som bor i Danmark utför på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt eller utländskt bolag under vissa förutsättningar kan beskattas i Sverige. Beslutet ska säkerställa beskattning även vid uthyrning av personal.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-13

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Riksdagen har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa även nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Riksdagen hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen lade redogörelsen för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023, till handlingarna. IPU grundades 1889 med syfte att arbete för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har 181 nationella parlament som medlemmar.

Under 2024 debatterade IPU-församlingen huvudsakligen Rysslands krig mot Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter och parlaments möjligheter att motverka internationell terrorism. Dessutom debatterades jämställdhets- och hållbarhetsfrågor, möjligheter för unga människor att komma till tals inom organisationens medlemsparlament samt hur parlament kan spela en aktiv och konstruktiv roll inom vetenskap och forskning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 26 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling för året 2024.

Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att medlemsländer brister när det gäller att värna om organisationens grundprinciper som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, i både ord och handling, tvärtemot sina åtaganden enligt Europarådets stadgar. Det finns en stor frustration över medlemsstaternas oförmåga att följa Europadomstolens beslut.

Det finns en rad pågående konflikter mellan medlemsländer som kraftigt påverkar samarbetet och debattklimatet i församlingen.

Under 2024 har den parlamentariska församlingen antagit 56 resolutioner, 23 rekommendationer och två yttranden.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 29 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

32

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

19

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

29, 90 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

80, 183 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att CSN, Centrala studiestödsnämnden, ska få ett mer sammanhållet borgenärsansvar.

CSN lånar ut pengar till privatpersoner och kan därför räkna med kommande inbetalningar, fordringar, från låntagarna. I det här fallet har CSN rollen som borgenär, det vill säga att CSN har rätt att kräva fordringar från låntagarna.

Syftet med regeringens förslag är att CSN ska kunna hantera framtida fordringar på ett samlat och enhetligt sätt, bland annat genom att Skatteverket fråntas vissa uppgifter.

Förslaget innebär bland annat att:

• Skatteverket inte längre ska hantera borgenärsuppgifter som CSN har idag vid skuldsanering, konkurs och ackord
• Skatteverket inte längre ska ha några borgenärsuppgifter för fordringar som avser återbetalning av omställningsstudielån
• Kronofogdemyndigheten inte ska behöva Skatteverkets medgivande för att ta beslut om uppskov som rör såna fordringar.

Lagändringarna börjar gälla 1 september 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22