Per-Arne Håkansson (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet.

Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2025-12-18

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Socialtjänstminister

Datum

2026-01-15

Fråga 2025/26:372 Uppföljning av den 50-åriga konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter av Per-Arne Håkansson (S) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) I år fyller FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 50 år. Konventionen infördes 3 januari 1976 och slår fast rättigheter

Inlämnad

2026-01-05

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Fråga 2025/26:267 Ett oberoende ordinarie tillsynsorgan för Polismyndigheten av Per-Arne Håkansson (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Polisen är vår största statliga myndighet. Trots detta saknas ett oberoende ordinarie tillsynsorgan för myndigheten. Detta har varit en fråga som återkommande uppmärksammats

Inlämnad

2025-11-27

Svarsdatum

2025-12-10

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2025/26:201 Återuppbyggnad av det förstörda statliga monumentet i Kvidinge av Per-Arne Håkansson (S) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) På kvällen den 23 juni i år, 2025, slog blixten ned och totalförstörde monumentet i Kvidinge i Åstorps kommun i nordvästra Skåne. Den sju meter höga obelisken, flankerad

Inlämnad

2025-11-13

Svarsdatum

2025-11-26

Besvarare

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-07

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Interpellation 2025/26:44 Bortplockade objekt i nationella stråk av Aylin Nouri (S) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Reaktionerna runt om i landet har inte låtit vänta på sig efter att Trafikverket överlämnade förslaget om den nationella planen för transportinfrastrukturen för åren 2026–2037.

Inlämnad

2025-10-02

Svarsdatum

2025-10-24

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Interpellation 2025/26:45 Raoul Wallenberg-institutets forskning om mänskliga rättigheter och humanitär rätt av Per-Arne Håkansson (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Den 4 april 2025 intervjuades statsrådet Johan Pehrson i Dagens Nyheter, där han meddelade att regeringen avser att

Inlämnad

2025-10-03

Svarsdatum

2025-10-23

Besvarare

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)

Interpellation 2025/26:79 Stärkt skydd för demokratin av Per-Arne Håkansson (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) De svenska grundlagarna utgör basen för vår demokrati och skyddar grundläggande fri- och rättigheter. För att en grundlag ska ändras krävs två likadana beslut i riksdagen, med ett riksdagsval emellan.

Inlämnad

2025-10-18

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.

Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.

Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.

Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-03

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Motion till riksdagen 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

29

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:KrU4 2025/26:KrU7 2025/26:KU1 2025/26:KU18 2025/26:KU19 2025/26:KU22 2025/26:KU27 2025/26:KU28 2025/26:KU29 2025/26:KU30 2025/26:NU12

Riksdagsbeslut

(29 yrkanden): 13 avslag, 16 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2025/26:2698 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S) Utbildning och kunskap om kooperativt företagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja utbildning och kunskap om kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kooperativa

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:NU14

Motion till riksdagen 2025/26:2699 av Per-Arne Håkansson (S) Sockersötade dryckers påverkan på folkhälsan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för producentavgifter för sockersötade drycker och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SkU16

Motion till riksdagen 2025/26:1853 av Lena Bäckelin och Per-Arne Håkansson (båda S) Gymnasieelevers kunskaper om kooperation som företagsform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka gymnasieelevers kunskap om kooperation, företagande och entreprenörskap

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:UbU10

Motion till riksdagen 2025/26:2301 av Per-Arne Håkansson (S) Stärkt upphovsrätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av lagstiftningen i syfte att stärka upphovsrätten för enskilda musik- och litteraturskapare och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

NU ​

Motion till riksdagen 2025/26:1569 av Heléne Björklund m.fl. (S) Möjlighet att publicera jobbannonser på samtliga nordiska språk hos Arbetsförmedlingen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att ta emot och publicera jobbannonser på samtliga

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU9

Motion till riksdagen 2025/26:1568 av Heléne Björklund m.fl. (S) Tillgänglighet av nordiska public service-medier i hela Norden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att public service-medier i de nordiska länderna görs tillgängliga över nationsgränserna

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:KrU5

Motion till riksdagen 2025/26:1311 av Per-Arne Håkansson och Agneta Nilsson (båda S) Nationellt centrum för keramisk konst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett nationellt centrum för keramisk konst på Kullahalvön och tillkännager

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:KrU7

Motion till riksdagen 2025/26:1166 av Adrian Magnusson m.fl. (S) Destinationsutveckling av östra Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om destinationsutveckling av östra Skåne och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skåne är en region med stor potential.

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:NU14

Motion till riksdagen 2025/26:1269 av Niklas Karlsson m.fl. (S) Statlig närvaro i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa och stärka den statliga närvaron i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett avlångt

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:NU12