Susanne Eberstein (S)
Tidigare riksdagsledamot
- Parti
- Socialdemokraterna
- Valkrets
- Västernorrlands län
- Titel
- Fd Kammarrättsråd
- Född år
- 1948
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
- Telefon
- 08-786 43 03
Aktuella uppdrag
Domarnämnden
Ledamot
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 1994-10-02 – 2018-09-24
Riksdagsledamot
- Förste vice talman
- 2010-10-04 – 2014-09-29
Skatteutskottet
- Ordförande
- 2004-11-23 – 2006-10-02
- Ledamot
- 2004-11-18 – 2004-11-22
- Suppleant
- 1994-10-10 – 1998-10-04
Justitieutskottet
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2018-09-24
- Förste vice ordförande
- 2002-11-05 – 2004-11-17
- Vice ordförande
- 2002-11-05 – 2004-11-17
- Ledamot
- 2002-10-24 – 2002-11-04
Socialutskottet
- Andre vice ordförande
- 2002-10-08 – 2002-10-23
- Vice ordförande
- 1998-10-13 – 2002-09-30
Finansutskottet
- Suppleant
- 2002-10-08 – 2006-10-02
- Ledamot
- 1994-10-20 – 1998-10-04
- Suppleant
- 1994-10-10 – 1994-10-19
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2002-10-08 – 2004-12-05
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2006-10-10 – 2010-10-04
Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet
- Deputerad
- 2007-03-27 – 2009-05-06
EU-nämnden
- Vice ordförande
- 2006-10-10 – 2010-10-12
- Suppleant
- 2000-10-09 – 2002-10-08
Riksbanksfullmäktige
- Ordförande
- 2018-10-11 – 2022-10-09
- Ledamot
- 2018-10-09 – 2018-10-11
- Ordförande
- 2014-10-24 – 2018-10-09
- Ledamot
- 2014-10-14 – 2014-10-24
- Ledamot
- 2006-10-17 – 2010-10-19
- Ledamot
- 2002-10-15 – 2006-10-16
- Ledamot
- 1998-12-02 – 2002-10-14
Krigsdelegationen
- Ledamot
- 2006-10-17 – 2010-10-19
Domarnämnden
- Ledamot
- 2023-01-01 –
- Ledamot
- 2019-01-01 – 2022-12-31
- Ledamot
- 2011-01-01 – 2018-12-31
OSSE-delegationen
- Suppleant
- 1995-01-01 – 1996-11-20
Utrikesnämnden
- Suppleant
- 2006-10-10 – 2010-10-12
ESK-delegationen
- Suppleant
- 1994-10-17 – 1994-12-31
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 94-. Ledamot finansutskottet 94-98, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 07-09 och justitieutskottet 02 och 14-, 1:e vice ordförande 02-04. Ledamot skatteutskottet 04 och ordförande 04-06. Vice ordförande socialutskottet 98-02 och 2:e vice ordförande 02. Suppleant finansutskottet 94 och 02-06, skatteutskottet 94-98 och kulturutskottet 02-04 och utrikesutskottet 06-10. Ledamot krigsdelegationen 06-10, riksdagsgruppens styrelse 98-10, Domarnämnden 11- och Riksbanksfullmäktige 98-10, ordförande 14-. Vice ordförande EU-nämnden 06-10. Suppleant talmanskonferensen 98-00, Europeiska säkerhetskonferensen 94, OSSE-delegationen 95-96, EU-nämnden 00-02 och Utrikesnämnden 06-10. 1:e vice talman 10-14.
Föräldrar
Chefsrådmannen Einar Malmberg och Marisa Malmberg, f. Thulin.
Utbildning
Studentexamen 67. Jur.kand. 72.
Anställningar
Tingsnotarie 74-77. Kammarrättsfiskal 78-81. Kammarrättsassessor 82-89. Kammarrättsråd, Sundsvalls kammarrätt 89-16.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Styrelseledamot, Riksgäldskontoret 94-00 och Rikspolisstyrelsen 07-13. Ledamot, Statens personregisternämnd 95-06, ordförande 96-06. Ledamot, Registernämnden 02-08. Ledamot, Säkerhets- och integritetsnämnden 07-15. Ordförande, Statens nämnd för adoptionsfrågor 96-01, Statens konstråd 97-06, Polismyndigheten i Västernorrlands län 01-14, Brottsförebyggande rådet 03-06 och Karolinska Institutet 05-13. Styrelseledamot, Apoteket AB 98-04. Ledamot, polisorganisationskommittén 11-14. Ensamutredare, Utredningen för översyn av strukturen för forskningsfinansiering 95-96 (SOU 1996:29), Utredningen om Sveriges engagemang i viss storskalig forskning 97 (SOU 1997:69), Utredningen om översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga m.m. 99-00 (SOU 2000:77), Vårdgivarutredningen 01-03 (SOU 2003:7) och Utredningen om alkoholreklam i tryckta skrifter i ett folkhälsoperspektiv 03 (SOU 2003:69). Ledamot Säkerhetspolisens insynsråd 15-, Riksåklagarens insynsråd 15- och Domstolsverkets insynsråd 16-.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Sundsvalls kommun 91-98. Vice ordförande, socialnämnden 86-89, ordförande 89-94. Styrelseledamot, Stadsbacken AB 93-00.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ordförande, S-kvinnor Västernorrland 96-11.
Bostadsort
Sundsvall
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Processrättsliga frågor
Betänkande 2017/18:JuU15
Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 15, 49 minuter
- Justering
- 2018-04-19
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet
Betänkande 2017/18:JuU12
Ett brottmål ska inte få avgöras när den som misstänks för brottet uteblir från en förhandling som hen inte delgivits en kallelse till. Ändringen innebär att svensk lagstiftning uppfyller EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång.
EU-direktivet sätter upp minimiregler för att garantera brottsmisstänktas rättigheter under den rättsliga processen. Direktivet innebär bland annat att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras.
Regeringen föreslår att möjligheten att avgöra ett brottmål i den misstänktes frånvaro, trots att hen inte delgivits en kallelse till förhandlingen, tas bort ur rättegångsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2018-02-08
- Bordläggning
- 2018-02-14
- Debatt
- 2018-02-15
- Beslut
- 2018-02-28
Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet
Betänkande 2017/18:JuU5
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.
Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.
Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.
Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 13 minuter
- Justering
- 2017-11-16
- Bordläggning
- 2017-11-21
- Debatt
- 2017-11-22
- Beslut
- 2017-11-22
Bedrägeri med hjälp av postförsändelse
Skriftlig fråga 2017/18:243 av Susanne Eberstein (S)
Fråga 2017/18:243 Bedrägeri med hjälp av postförsändelse av Susanne Eberstein S till Statsrådet Peter Eriksson MP Olika former av bedrägerier är ett av vår tids gissel. Privatpersoner såväl som företag drabbas av stulna personuppgifter, bluffakturor och andra former av bedrägerier. För att Polismyndigheten effektivt ska- Inlämnad
- 2017-11-09
- Besvarare
- Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen
Betänkande 2016/17:JuU28
Säkerhetspolisen (Säpo) får fortsatt möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid en viss tidpunkt. Det handlar om de fall där det behövs för att sköta underrättelseverksamheten för vissa samhällsfarliga brott. Rättigheten att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation är för närvarande tidsbegränsad till den sista december 2017, men regeringen vill förlänga perioden fram till den sista december 2019. Riksdagen sa ja till förslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2017-06-15
- Bordläggning
- 2017-06-19
- Debatt
- 2017-06-20
- Beslut
- 2017-06-20
Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen
Betänkande 2016/17:JuU29
Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 25 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
Processrättsliga frågor
Betänkande 2016/17:JuU17
Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.
Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.
En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 11, 46 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål
Betänkande 2016/17:JuU7
Antalet migrationsmål i domstolarna väntas öka kraftigt de närmaste åren. För att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål sa riksdagen ja till ett förslag från regeringen om en tillfällig lösning under tre år. Det innebär att en migrationsdomstol ska kunna lämna över migrationsmål, och även andra mål, till andra förvaltningsdomstolar. Även den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol ska få lämna över andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter. Ett mål kan bara lämnas över till en domstol som redan har hand om samma typ av mål. Ytterligare en förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.
De tillfälliga bestämmelserna ska gälla från och med den 1 januari 2017 till och med 31 december 2019. Därefter ska möjligheterna att lämna över mål bara gälla migrationsmål som under samma förutsättningar som ovan ska få lämnas över mellan de olika migrationsdomstolarna.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 21 minuter
- Justering
- 2016-11-17
- Bordläggning
- 2016-11-22
- Debatt
- 2016-11-23
- Beslut
- 2016-11-23
Genomförande av EU:s försvarardirektiv
Betänkande 2016/17:JuU2
En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.
Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.
Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 31 minuter
- Justering
- 2016-10-20
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
Ägaransvar och registreringsskyltar på motorcyklar
Motion 2016/17:2167 av Susanne Eberstein och Kristina Nilsson (båda S)
Motion till riksdagen 2016/17:2167 av Susanne Eberstein och Kristina Nilsson båda S Ägaransvar och registreringsskyltar på motorcyklar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ägaransvar och registreringsskyltar på motorcyklar och tillkännager detta för regeringen. Motivering- Inlämnad
- 2016-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:TU11
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Posthantering på rättspsykiatriska kliniker
Motion 2016/17:2166 av Susanne Eberstein (S)
Motion till riksdagen 2016/17:2166 av Susanne Eberstein S Posthantering på rättspsykiatriska kliniker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska överväga möjligheten till att all ingående post till rättspsykiatriska kliniker ska röntgenundersökas och tillkännager- Inlämnad
- 2016-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:SoU9
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Utbildningsplatser vid juristprogrammet
Motion 2016/17:2165 av Susanne Eberstein (S)
Motion till riksdagen 2016/17:2165 av Susanne Eberstein S Utbildningsplatser vid juristprogrammet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över antalet fria platser på högskolan och särskilt följa utvecklingen vid juristprogrammet och tillkännager detta för regeringen.- Inlämnad
- 2016-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:UbU16
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Mittuniversitetet
Motion 2016/17:956 av Susanne Eberstein m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2016/17:956 av Susanne Eberstein m.fl. S Mittuniversitetet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Mittuniversitetets betydelse för tillväxt och välfärd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är och ska vara en ledande- Inlämnad
- 2016-10-03
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:UbU16
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Avtrappning av ränteavdragen
Motion 2016/17:615 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S)
Motion till riksdagen 2016/17:615 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson båda S Avtrappning av ränteavdragen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att gradvis trappa ned dagens ränteavdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Socialdemokraternas- Inlämnad
- 2016-09-30
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:SkU23
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Valutareservsavgift
Motion 2016/17:585 av Susanne Eberstein (S)
Motion till riksdagen 2016/17:585 av Susanne Eberstein S Valutareservsavgift Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en valutareservsavgift för banker och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har en stor finansiell sektor. Det är bara- Inlämnad
- 2016-09-30
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:FiU22
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Kontroll av försändelser till intagna i rättspsykiatrisk tvångsvård
Skriftlig fråga 2016/17:18 av Susanne Eberstein (S)
Fråga 2016/17:18 Kontroll av försändelser till intagna i rättspsykiatrisk tvångsvård av Susanne Eberstein S till Statsrådet Gabriel Wikström S Jag har tidigare frågat statsrådet Wikström om möjligheten att kontrollera försändelser till intagna i rättspsykiatrisk tvångsvård. Statsrådet menade då att det inte fanns anledning- Inlämnad
- 2016-09-19
- Besvarare
- Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Processrättsliga frågor
Betänkande 2015/16:JuU19
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om processrätt och andra domstolsrelaterade frågor. Motionerna handlar bland annat om kameraövervakning, ordning, säkerhet och effektivitet i domstolar samt om nämndemän.
Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår utredningsarbete inom området.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-07
En modernare rättegång II
Betänkande 2015/16:JuU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
- Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
- Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
- Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
- Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 15 minuter
- Justering
- 2016-01-28
- Bordläggning
- 2016-02-02
- Debatt
- 2016-02-03
- Beslut
- 2016-02-03
Domstolsdatalag
Betänkande 2015/16:JuU6
En ny lag, domstolsdatalagen, ska säkerställa att hanteringen av personuppgifter inom domstolsväsendet är effektiv och sker med hänsyn till den enskildes integritet.
Med domstolsväsende menas de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.
Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska fortsätta gälla.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 21 minuter
- Justering
- 2015-11-12
- Bordläggning
- 2015-11-17
- Debatt
- 2015-11-18
- Beslut
- 2015-11-18
Ökat byggande i trä
Motion 2015/16:1017 av Kristina Nilsson m.fl. (S)
Motion till riksdagen 2015/16:1017 av Kristina Nilsson m.fl. S Ökat byggande i trä Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat bostadsbyggande i trä och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skogen är en viktig basindustri i Sverige. En stor del av jobben i- Inlämnad
- 2015-10-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:CU14
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag