Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Lars Tobisson (M)
Ladda ner högupplöst bild , Lars Tobisson (M)

Lars Tobisson (M)

Tidigare riksdagsledamot

Parti
Moderaterna
Titel
fil.dr
Född år
1938
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
1979-09-30 – 2001-12-31

Finansutskottet

Suppleant
1999-09-23 – 2002-09-30
Suppleant
1999-09-23 – 2002-01-01
Ledamot
1998-10-13 – 1999-09-23
Ledamot
1994-10-10 – 1998-10-04
Ledamot
1991-09-29 – 1994-10-01
Ledamot
1988-10-02 – 1991-09-29
Ledamot
1985-09-29 – 1988-10-01
Ledamot
1982-10-03 – 1985-09-29
Ledamot
1979-09-30 – 1982-10-02

Utrikesutskottet

Suppleant
1999-09-23 – 2002-09-30
Suppleant
1999-09-23 – 2002-01-01

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Deputerad
2001-10-16 – 2001-12-06
Deputerad
2001-03-27 – 2001-04-26

EU-nämnden

Vice ordförande
1998-10-13 – 2001-12-31
Vice ordförande
1995-01-01 – 1998-10-05

EES-utskottet

Ledamot
1992-05-26 – 1993-06-04
Ledamot
1992-05-26 – 1993-06-04

Valberedningen

Vice ordförande
1994-10-02 – 1999-09-23
Ordförande
1991-09-29 – 1994-10-02
Vice ordförande
1982-10-03 – 1991-09-29

Utrikesnämnden

Ledamot
1998-10-20 – 2001-12-31
Ledamot
1994-10-17 – 1998-10-05
Ledamot
1986-10-06 – 1994-10-02
Ledamot
1982-10-03 – 1985-09-29

Krigsdelegationen

Ledamot
1998-10-20 – 1999-09-23
Ledamot
1994-10-17 – 1998-10-05
Ledamot
1982-10-03 – 1994-10-02

Riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling

Suppleant
1995-01-01 – 1998-10-05

ESK-delegationen

Suppleant
1994-10-17 – 1994-12-31
Ledamot
1993-01-21 – 1994-10-02

EES-EFTA delegationen

Vice ordförande
1994-10-11 – 1994-12-31
Ledamot
1994-10-10 – 1994-10-10

Fullmäktige i riksgäldskontoret

Ledamot
1982-10-03 – 1989-06-30

EFTA-delegationen

Vice ordförande
1994-10-11 – 1994-12-31
Ledamot
1994-10-10 – 1994-12-31
Ordförande
1993-10-13 – 1994-10-02
Ledamot
1991-10-14 – 1993-10-12

EG-delegationen

Vice ordförande
1994-10-11 – 1994-12-31
Ledamot
1994-10-10 – 1994-12-31
Vice ordförande
1993-01-21 – 1994-10-02

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Rdl 1979- Ledamot av Finansutskottet 79/80- och EES-utskottet 91/92-92/93. Suppl i Utrikesnämnden 85/86 och Europeiska säkerhetskonfernsen/Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 94/95-. Ledamot av Utrikesnämnden 82/83-84/85 och 85/86-, Talmanskonferensen 82/83-, Krigsdelegaitonen 82/83-, Riksgäldskontorets fullmäktige 82/83-88/89 och Valberedningen 82/83-, vice ordförande 82/83-90/91 och 94/95-, ordförande 91/92-93/94, EFTA-delegationen 91/92-94/95, ordförande 93/94, vice ordförande 94/95, Europeiska säkerhetskonferensen 93/94, EG-Sverige-kommittén 93/94-94/95, 2:e vice ordförande 93/94-94/95, EES-EFTA-delegationen 93/94-94/95 och EU-nämnden 94/95-, vice ordförande 94/95-. Ledamot av styrelsen för stiftelsen Riksbankens jubileumsfond 89-. Ledamot av utredningen för översyn av den inre riksdagsförvaltningens organisation 88. - Ledamot av m-gruppens förtroenderåd, 1:e vice ordförande 81-, gruppledare 91-.

Bostadsort

Göteborg, senare Stockholm

Utbildning

Filosofie kandidat vid Göteborgs universitet 62. Utredningssekreterare vid Sveriges akademikers centralorganisation 65-67 och utredningschef 67-74. Filosofie licentiat i statskunskap vid Göteborgs universitet 70 och filosofie doktor 73. Partisekreterare i Moderata samlingspartiet 74-81.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ledamot av styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa 92-, ordförande 00-. Ledamot av styrelsen för Sveriges Förenade Studentkårer, ordförande 64. - Ledamot av styrelsen för Europeiska demokratiska unionen 78-81. Ledamot av Moderata samlingspartiets partistyrelse, 1:e vice ordförande 81-.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot av styrelsen för institutet för arbetsmarknadsfrågor 66-70, skolöverstyrelsen 69-74, institutet för social forskning 70-74, planeringsrådet för utbildningsfrågor 70-73, universitetskanslersämbetet 70-74 och arbetsmarknadsstyrelsen 71-74. - Ledamot av utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet 68-71, kommittén för studiestöd åt vuxna 68-70, 1968 års utbildningsutredning 68-74, 1972 års skatteutredning 72-74 och 76-77, 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring 74-78, energirådet 74-79, dagspresskommittén 78-80, utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten 79-82, statsskuldspolitiska kommittén 83-86, 1988 års befolkningsskyddskommitté 88-89, 1988 års försvarskommitté/beredningen av beslut om totalförsvarets inriktning 88-91, riksbanksutredningen 92-93, ordförande 92-93, samt sjuk- och arbetsskadeförsäkringskommittén 93-95. Ledamot av referensgruppen till utredningen om försvarets lednings- och myndighetsorganisation 91-93. Expert i utredningen om skolan, staten och kommunerna 73-74.

Kommunala uppdrag

Ledamot av Danderyds skolstyrelse 74-76.

Litteratur

Framväxten av statstjänstemännens förhandlingsrätt. En studie av en beslutsprocess (1973, doktorsavhandling).

Föräldrar

Direktören Arne Evert Folke Tobisson och Hanna Gudrun Maria Bruce

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • statliga kreditinstitut

    Interpellation 1999/2000:106 av Tobisson, Lars (m)

    den 23 november Interpellation 1999/2000:106 av Lars Tobisson (m) till finansminister Bosse Ringholm om statliga kreditinstitut För en tid sedan frågade jag finansministern i en interpellation när Vasakronan skulle privatiseras. Beskedet blev i allt väsentligt att eftersom Vasakronan har blivit ett så framgångsrikt
    Inlämnad
    1999-11-23
    Besvarare
    finansminister Bosse Ringholm (S)

  • valutastabilitet

    Interpellation 1999/2000:73 av Tobisson, Lars (m)

    den 10 november Interpellation 1999/2000:73 av Lars Tobisson (m) till finansminister Bosse Ringholm om valutastabilitet När medlemsländernas kvalifikationer för deltagande i den gemensamma valutan bedömdes inom EU våren 1998, fick Sverige underkänt på en punkt, nämligen kravet på valutastabilitet. Därför var det överraskande
    Inlämnad
    1999-11-10
    Besvarare
    finansminister Bosse Ringholm (S)

  • med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m.

    Motion 1999/2000:Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi1 av Hökmark, Gunnar (m) med anledning av prop. 1999/2000:8 Yrkesregister m.m. Bakgrund I prop. 1999/2000:8 föreslås lagstiftning som gör det möjligt att fortsätta förberedelserna inför en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls-
    Inlämnad
    1999-10-26
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-26
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU9
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Valutapolitiken

    Motion 1999/2000:Fi204 av Lars Tobisson (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi204 av Tobisson, Lars (m) Valutapolitiken Efter riksdagsbeslut förra hösten är Riksbanken inte längre ensam ansvarig för valutapolitiken. Den skall fortfarande svara för den löpande verksamheten, men fr.o.m. innevarande år fattas beslut i övergripande valutapolitiska frågor av regeringen.
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    6
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU1
    Riksdagsbeslut
    (6 yrkanden): , , 3 saknar beslutsinformation

  • Riksbanken

    Motion 1999/2000:Fi202 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi202 av Hökmark, Gunnar (m) Riksbanken Ökade inflationstendenser under 1970- och 1980-talen föranledde allt fler länder att tillförsäkra sina centralbanker en självständig ställning. Efter mönster av Federal Reserve i USA och Bundesbank i Tyskland har bl.a. Frankrike och Storbritannien
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    4
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU23
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

  • Privatisering av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

    Motion 1999/2000:Fi903 av Lars Tobisson (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi903 av Tobisson, Lars (m) Privatisering av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) Under 1990-talets förra hälft genomfördes på den borgerliga regeringens initiativ en spridning av ägandet i Stadshypotek. Motivet var framför allt att detta bolåneinstituts offentliga prägel
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU1
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Den offentliga upphandlingen

    Motion 1999/2000:Fi804 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi804 av Hökmark, Gunnar (m) Den offentliga upphandlingen Offentlig upphandling har fått en allt större betydelse för en god hushållning med allmänna medel. Såväl kommuner och landsting som statliga myndigheter har börjat inse att en effektiv konkurrens kan leda till stora kostnadsbesparingar
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU16
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Utjämningssystemet för kommuner och landsting

    Motion 1999/2000:Fi607 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi607 av Hökmark, Gunnar (m) Utjämningssystemet för kommuner och landsting Sammanfattning I denna motion föreslår vi att det grundlagsvidriga och tillväxtfientliga inomkommunala utjämningssystemet avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2002. För de två år systemet måste vara kvar föreslår
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    6
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU3
    Riksdagsbeslut
    (6 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

  • Kommunakuten

    Motion 1999/2000:Fi606 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi606 av Hökmark, Gunnar (m) Kommunakuten Regeringen har fattat beslut om inrättande av en särskild kommunakut, den s.k. Kommundelegationen (dir. 1999:65). Delegationen består av två tidigare socialdemokratiska kommunpolitiker och en f.d. riksdagsledamot och kommunpolitiker (c). Genom
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    8
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU3
    Riksdagsbeslut
    (8 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

  • Samhällsekonomi och finansförvaltning

    Motion 1999/2000:Fi507 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi507 av Hökmark, Gunnar (m) Samhällsekonomi och finansförvaltning Ett nytt oberoende revisionsorgan (A 2, D 1) Moderata samlingspartiet förordar liksom tidigare att ett nytt oberoende revisionsorgan inrättas och underställs riksdagen. Genom att slå samman de granskningsresurser som
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    22
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU2
    Riksdagsbeslut
    (22 yrkanden): , , 11 saknar beslutsinformation

  • Fastighetsinvesteringsbolag

    Motion 1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi503 av Hökmark, Gunnar (m) Fastighetsinvesteringsbolag Vid föregående riksmöten har från moderat håll väckts förslag om lagstiftning som skulle möjliggöra bildande av fastighetsinvesteringsbolag (FIB). (Motioner 1996/97:Fi909 och L215, 1997/98:Fi908 samt 1998/99:Fi503.) Vårt yrkande
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    2000/01:SkU19
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Privatisering av Vasakronan AB

    Motion 1999/2000:Fi502 av Lars Tobisson (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:Fi502 av Tobisson, Lars (m) Privatisering av Vasakronan AB Under den borgerliga regeringstiden i början av 1990-talet ombildades Byggnadsstyrelsen, som dittills haft monopol på att tillhandahålla lokaler för statlig verksamhet. De fastigheter som bedömdes ha ett värde på den allmänna
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU1
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Mänskliga rättigheter och demokrati

    Motion 1999/2000:U607 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:U607 av Lennmarker, Göran (m) Mänskliga rättigheter och demokrati Den tyske filosofen Martin Kriele har myntat begreppet den demokratiska världsrevolutionen för att beskriva den politiska utvecklingen sedan andra världskriget. Han menar att ingen samhällsförändring är mer dramatisk
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    16
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:UU10 1999/2000:UU2 2000/01:UU4
    Riksdagsbeslut
    (16 yrkanden): , , 8 saknar beslutsinformation

  • Krigsmaterielexport

    Motion 1999/2000:U413 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:U413 av Lennmarker, Göran (m) Krigsmaterielexport Vapen både onda och goda I debatten om tillverkning och export av krigsmateriel förekommer ofta resonemang som om det är själva vapnen i sig som är roten till krig och konflikter i världen. Det resonemanget stämmer inte. Man kan faktiskt
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    4
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:UU12
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

  • Utrikesförvaltning och internationell samverkan

    Motion 1999/2000:U306 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:U306 av Lennmarker, Göran (m) Utrikesförvaltning och internationell samverkan Globaliseringen ställer allt större krav på en modern och flexibel utrikes- förvaltning. Relationerna till omvärlden blir viktigare för varje dag som går. Detta gäller det traditionella utrikespolitiska området,
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    12
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU1 1999/2000:UU1 1999/2000:UU2
    Riksdagsbeslut
    (12 yrkanden): , , 6 saknar beslutsinformation

  • Internationellt bistånd

    Motion 1999/2000:U222 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:U222 av Lennmarker, Göran (m) Internationellt bistånd Riktlinjer för det internationella utvecklingsarbetet (avsnitt A) anges i motionen 1999/2000:U204 Afrika. Riktlinjerna för samarbetet med Central- och Östeuropa (avsnitt B) anges i motionen 1999/2000:U803 Central- och Östeuropa.
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    10
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:FiU1 1999/2000:UU2
    Riksdagsbeslut
    (10 yrkanden): , , 5 saknar beslutsinformation

  • Afrika

    Motion 1999/2000:U204 av Göran Lennmarker m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:U204 av Lennmarker, Göran (m) Afrika Med Afrika avses i motionen Afrika söder om Sahara som omfattar 48 självständiga länder. De afrikanska länderna norr om Sahara med kust mot Medelhavet är alltså inte medräknade. En dyster bild Bilden av Afrika präglas i stor utsträckning av krig,
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    26
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:NU16 1999/2000:UU2 2000/01:UU4
    Riksdagsbeslut
    (26 yrkanden): , , 13 saknar beslutsinformation

  • Stockholmsregionen

    Motion 1999/2000:N240 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:N240 av Reinfeldt, Fredrik (m) Stockholmsregionen Möjligheterna lockar Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen är sedan början av 1970-talet i en expansionsfas som nu ser ut att accelerera. Länets befolkning ökade 1998 med över 1 procent eller 20.500 personer. Den enskilt viktigaste
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    9
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:BoU1 1999/2000:FiU3 1999/2000:NU14 1999/2000:UbU1 2001/02:TU2
    Riksdagsbeslut
    (9 yrkanden): , , 4 saknar beslutsinformation

  • Ökad användning av Europaflaggan och EU-symbolen

    Motion 1999/2000:K275 av Lars Tobisson (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:K275 av Tobisson, Lars (m) Ökad användning av Europaflaggan och EU-symbolen Europaflaggan med tolv gula stjärnor på blå botten blev symbol för Europarådet 1955. Sedan 1986 fyller den samma roll för det samarbete som nu bedrivs inom EU. Flaggning och annat utnyttjande av symbolen får
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    4
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    1999/2000:KU18 1999/2000:TU5
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): , , 2 saknar beslutsinformation

  • Riksdagsledamöternas placering i kammaren

    Motion 1999/2000:K226 av Lars Tobisson och Gunnar Hökmark (m)

    Motion till riksdagen 1999/2000:K226 av Tobisson, Lars (m) Riksdagsledamöternas placering i kammaren Det klagas ofta på riksdagens kammardebatter. De anses stela och tråkiga. Närvaron är låg även när det gäller ärenden av allmänt intresse. Senare tiders talmän har lagt ned mycken möda på att reformera debattreglerna.
    Inlämnad
    1999-10-05
    Förslag
    2
    Datum
    1999-10-05
    Utskottsberedning
    2000/01:KU4
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): , , 1 saknar beslutsinformation

Filter

Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal