Ida Karkiainen (S)

Motion till riksdagen 2025/26:916 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Statens ansvar för den gröna omställningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

2

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:FiU26

Motion till riksdagen 2025/26:917 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Införande av lex Malmfälten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över möjligheten till förändrade avskrivningsregler, lex Malmfälten, med anledning av den unika samhällsomvandlingen

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:FiU26

Motion till riksdagen 2025/26:913 av Ida Karkiainen (S) Till Agda Rössels minne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett minnesmärke över Agda Rössel bör inrättas i riksdagens lokaler och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Agda Rössel (1910–2001)

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:KU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:851 av Ida Karkiainen (S) Fler unga jordbrukare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för generationsväxling inom jordbrukssektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mer än hälften av Sveriges jordbrukare är

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:MJU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:658 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) Kommunal förköpsrätt på mark Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagstiftning och regelverk som ger kommunerna förköpsrätt på mark för att främja en sund samhällsutveckling och ett hållbart

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:CU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:923 av Linus Sköld m.fl. (S) Bostadspolitik för att möta behoven i norr Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ansvar för bostadsbyggandet genom införandet av ett investeringsstöd för nyproduktion och tillkännager detta för

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

4

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:CU18 2025/26:CU19

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 1 avslag, 3 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2025/26:922 av Linus Sköld m.fl. (S) Tillgången till mark i Norrbotten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera strandskyddet så att regionala behov kan beaktas och så att det blir möjligt att bygga strandnära på attraktiva platser där

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

2

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:CU20 2025/26:MJU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2025/26:914 av Ida Karkiainen m.fl. (S) En ökad biodrivmedelsproduktion för stabil energi- och bränsleförsörjning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att främja innovation inom biodrivmedelsproduktion och stödja utvecklingen av nya

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

3

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:NU13

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:912 av Ida Karkiainen (S) Reformering för att säkra rätten till ledsagning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kommunala insatsen ledsagning bör ses över och att aktuell lagstiftning bör reformeras för att stå i överensstämmelse

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:SoU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:546 av Isak From m.fl. (S) Beredskapslager Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en plan och genomförande för beredskapslager för insatsvaror för jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2025-09-30

Förslag

6

Datum

2025-09-30

Utskottsberedning

2025/26:MJU17 2025/26:MJU8 2025/26:NU13 2025/26:SoU14 2025/26:SoU22

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 5 avslag, 1 saknar beslutsinformation

Fråga 2025/26:18 Regeringens åtgärder för en ökad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden av Ida Karkiainen (S) till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) En halv miljon människor står utan arbete i Sverige, och ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på alldeles för höga nivåer. Regeringen har justerat upp prognosen

Inlämnad

2025-09-16

Svarsdatum

2025-09-24

Besvarare

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)

Fråga 2024/25:1322 Svensk vårdhjälp för skadade barn från Gaza av Ida Karkiainen (S) till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD) Dagligen bevittnar vi hur den civila befolkningen i Gaza lider och lever under omänskliga förhållanden. Värst är det att se bilderna på barn som svälter eller som blivit svårt skadade i

Inlämnad

2025-07-25

Svarsdatum

2025-08-11

Besvarare

Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 238 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Motion till riksdagen 2024/25:3415 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige behöver en ny riktning 1 Ett osäkert ekonomiskt läge 1.1 Sverige blir fattigare 1.2 Svensk tillväxt i Europas bottenliga

Inlämnad

2025-04-29

Förslag

1

Datum

2025-04-29

Utskottsberedning

2024/25:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2024/25:1089 Laxfisket i Torne älv av Ida Karkiainen (S) till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Den 1 april 2025 genomförde Havs- och vattenmyndigheten en förhandling med finska myndigheter som resulterade i ett förslag där fiskekvoter införs för samtliga fiskemetoder i Torneälven. Förslaget innebär att fiskare

Inlämnad

2025-04-23

Svarsdatum

2025-04-30

Besvarare

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

18

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2025-04-03

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Motion till riksdagen 2024/25:3328 av Ida Karkiainen m.fl. (S) med anledning av prop. 2024/25:80 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i kommunallagen med de ändringar i 4 kap. 18 a som

Inlämnad

2025-02-05

Förslag

2

Datum

2025-02-05

Utskottsberedning

2024/25:KU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Interpellation 2024/25:50 Stöd för näringslivsutveckling i glest befolkade kommuner av Ida Karkiainen (S) till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) I små och glest befolkade kommuner kan det vara svårt att prioritera näringslivsutveckling. Näringslivet i dessa kommuner har särskilda utmaningar som påverkar deras möjligheter

Inlämnad

2024-09-25

Svarsdatum

2024-11-14

Besvarare

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)