Grönbok om mervärdesskattens framtid
Utlåtande 2010/11:SkU25
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2011-03-31
- Under beredning
- 2011-04-05
- Under beredning
- 2011-04-14
- Avgörande
- 2011-05-18
- Debatt
- 2011-05-18
- Beslut fattades
- 2011-05-18
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-dokument om momsens framtid (SkU25)
Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet. Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram: Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån. Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram. Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna. Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn. Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt. För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö. Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet kommer beredas 31 mars 2011, justerades 5 maj 2011 och fick trycklov 10 maj 2011.
Alla beredningar i utskottet
2011-04-28
EU-dokument om momsens framtid (SkU25)
Skatteutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens, momsens, framtid. Moms introducerades i EU för mer än 40 år sedan då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. EU-kommissionen menar därför att det är dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet.
Utskottet redovisar vissa övergripande synpunkter på mervärdesskattesystemet och de frågor som EU-kommissionen lyfter fram:
- Handel med varor och tjänster mellan näringsidkare bör även i fortsättningen beskattas i det land där de säljs, inte i det land de kommer ifrån.
- Företagens kostnader för att leverera in momsen till staten bör hållas så låga som möjligt. Samtidigt måste effektivare metoder för att bekämpa momsbedrägerier tas fram.
- Det finns goda skäl att sträva efter så få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt, men det måste finnas en möjlighet till flexibilitet för de olika EU-länderna.
- Det är viktigt med en fördelaktig behandling av ideell verksamhet inom bland annat idrott, kultur, socialt arbete och utbildning. Det är också viktigt att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn.
- Framtidens mervärdesskattessystem måste behandla gränsöverskridande transaktioner via till exempel mobiltelefoni och Internet på ett enkelt och effektivt sätt.
- För e-böcker och nedladdningsbara ljudböcker saknas i dag samma möjlighet till lågmoms som gäller för tryckta böcker samt ljudböcker och e-böcker på cd-skivor. Det är viktigt att samma moms kan gälla både i traditionella sammanhang och i en digital miljö.
- Det behövs en ökad internationell samordning för att undvika att flera länder beskattar samma tjänst. Det behövs också ett ökat samarbete för att undvika utebliven beskattning.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:SkU25
Webb-tv: Grönbok om mervärdesskattens framtid
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 20 Hans Olsson (S)
Fru talman! Mervärdesskatten, eller momsen, är kanske inte världens mest upphetsande skattesats. Vi i skatteutskottet tycker dock att det är en av de häftigaste, bästa och intressantaste skatterna.
Momsen är invecklad. Ska det bli några förändringar måste 27 medlemsländer komma överens. Momsen är så krånglig att många ekonomer och jurister lever gott på att försöka reda ut de invecklade reglerna.
Momsen har en 40-årig historia. Man kan tänka sig att världen har förändrats på 40 år. Man kan tänka sig att tekniken har gått framåt och att vårt sätt att leva, resa och vara som människor och medborgare har förändrats på 40 år. Därför, fru talman, är det viktigt att vi tar en diskussion om det framtida mervärdesskattesystemet som vi alla är beroende av.
Företagen upplever att momsreglerna står för 60 procent av regelkrånglet. Det är inga små saker.
Det handlar också om fusket. Man räknar med att 10-15 procent av momsen inte kommer in på grund av fusk. I Sverige motsvarar det ca 40 miljarder kronor.
Fru talman! Det finns många anledningar för oss i Sverige och i detta parlament att ha synpunkter på grönboken om det framtida mervärdesskattesystemet.
Det är intressant, roligt och trevligt att vi i utskottet är helt överens om de förslag på förändringar som vi vill skicka in till kommissionen.
Jag vill lyfta upp en speciell och viktig sak som vi har jobbat tillsammans med och där Sverige skiljer ut sig från övriga 27 medlemsländer. Det gäller den ideella sektorn, framför allt den samhällsnyttiga ideella sektorn där bland annat idrottsrörelsen, kyrkan och politiska partier ingår. I vårt utlåtande till kommissionen trycker vi på att den ideella sektorn är specifik för Sverige och några andra länder.
Kommissionen hotar att dra Sverige inför EU-domstolen på grund av föredragsbrott mot mervärdesskattedirektivet. Det skulle slå hårt mot den ideella sektorn.
Det är anmärkningsvärt och förvånande att kommissionen hotar att dra Sverige inför EU-domstolen för att vi har den ideella sektorn utanför momssystemet samtidigt som man driver en storskalig kampanj kallad Europaåret för frivilligarbete.
Fru talman! Det finns nog inget annat land som har så många medlemmar i föreningslivet som Sverige. Det kanske finns ett samband. I Sverige står den ideella sektorn utanför momssystemet sedan mitten av 80-talet. Det är inte av ekonomiska skäl utan av förenklingsskäl. I Sverige vill vi inte att en föreningskassör i en idrottsförening ska behöva jobba med det krångliga mervärdesskattesystemet. Betänk att företagen säger att av allt upplevt krångel står mervärdesskattesystemet för 60 procent! Då är det inte världens smartaste grej att tvinga på föreningskassörer som jobbar på frivilligbasis detta system.
Vi har jobbat med detta i skatteutskottet efter bästa förmåga. Vi har haft ett möte med kommissionär Semeta, som har ansvar för dessa frågor i kommissionen. Vi träffade honom i Bryssel i april. Vi följer upp med att vi har bjudit in honom till Stockholm och skatteutskottet i juni för att resonera om dessa viktiga saker, som vi i skatteutskottet är helt överens om.
Fru talman! Detta var några exempel på varför arbetet med grönboken om momsen är viktigt för oss i Sverige. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 21 Lena Asplund (M)
Fru talman! Detta utlåtande behandlar EU:s grönbok om mervärdesskattens framtid. Mervärdesskatt, eller moms som det förenklat brukar kallas, är en stor och viktig inkomst för EU:s olika stater, även för Sverige.
Inkomsten från momsen ökar stadigt, och det gäller att hantera momsen på rätt sätt. EU:s direktiv styr i stor utsträckning hur vi får hantera momsen nationellt. Därför är det viktigt att vi får en bra och funktionell EU-lagstiftning.
EU innebär fri rörlighet för varor och tjänster mellan länderna. Det är också ur denna synvinkel viktigt att momslagstiftningen är harmoniserad så att den inte blir ett handels- och konkurrenshinder.
Innan skatteutskottet började arbetet med detta utlåtande kallade vi till ett seminarium i frågan. Vi bjöd in företrädare från näringslivet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting och forskningen för att diskutera detta.
Seminariet finns utskrivet, och det kan man hitta i utlåtandet som finns på riksdagens hemsida om man vill läsa vad som sades.
I grönboken är alla riksdagspartiet eniga, som Hans Olsson nämnde. Det är viktigt att Sverige står enigt i de här frågorna så att vi kan påverka EU i det som vi tycker är viktigt. En fråga som vi tycker är väldigt viktig är frågan om moms för den ideella sektorn. EU har krävt att vi inte får låta bli att ta ut moms eftersom det inte är konkurrensneutralt. Man kan undra hur mycket konkurrens den lokala korvförsäljningen på en fotbollsmatch till exempel innebär. Min son spelar bordtennis. Jag var på en match för ett par veckor sedan. Där sålde man kaffe och smörgåsar en söndag i Sollefteå. Hur många konkurrerar man ut med det? Jag tror inte att man konkurrerar ut någon eftersom inte många har öppet, särskilt inte i närheten av skolans gymnastiksal.
Det är viktigt att vi kan hantera frågan och får behålla vår momsfrihet för den ideella sektorn. Den ideella sektorn är stor med oerhört många medlemmar. Många föräldrar arbetar ideellt. Det är små föreningar som inte kan hantera detta. När vi träffade kommissionär Semeta talade vi om att vara kassör i en ideell förening. Jag var kassör i vår lokala orienteringsklubb för några år sedan. Jag vet inte om jag skulle ha velat hantera moms. Det blir betydligt krångligare. Man ska till exempel vara inne med momsredovisningen i tid, annars blir det avgifter. Vi kan inte tvinga vår ideella sektor att hantera sådant; då får vi inga kassörer.
EU borde tänka sig för. Det här kan skapa misstro mot EU. Det vore inte bra. Det vill vi inte. Vi tycker att EU gör mycket som är bra, men det här ska man inte peta i.
Fru talman! Ytterligare en fråga som vi belyser är den om elektronisk handel. Vi ser att mervärdesskattesystemet har kommit i otakt med den tekniska utvecklingen. Det är inte svårt att förstå. Utvecklingen av tekniken och alla möjligheter som den innebär har gått rasande fort. I dag ser vi mycket handel via Internet, men även via nya smarta telefoner. Ingen hade väl för 15 år sedan kunnat tänka sig att vi via telefonen skulle kunna beställa varor och tjänster. Vad kommer att hända om 15 år?
Det här är en riktigt gränslös handel. Det är därför viktigt att momssystemet anpassas efter det. Ett företag med säte i Sverige eller i något annat EU-land som säljer produkter via Internet eller appar i telefonerna ska enkelt kunna leverera till andra länder inom EU utan att riskera dubbelbeskattning med moms. Vi känner till företag som har råkat ut för det i Sverige.
Det finns olika tröskelvärden för omsättning vid distansförsäljning, alltså när ett land måste momsregistrera sig i köparlandet och betala moms där. De värdena skiljer sig åt. Det är ett spann mellan 35 000 och 100 000 euro. Som företag måste man hålla reda på när man måste registrera sig för moms i det ena eller andra landet. Det är krångligt och innebär ett ännu större hinder.
Som vi nämner i boken borde vi ha ett system med en enda kontaktpunkt när företag säljer till konsument, så kallad one stop shop. Det finns i dag, men borde utvecklas mer. Det är en relevant förenklingsåtgärd som även Skatteverket är positivt till eftersom det skulle underlätta deras arbete.
Böcker och tidskrifter har reducerad moms i tryckt form, men samma bok eller tidskrift i digital nedladdad form beläggs med full moms. Det är definitivt en konkurrensnackdel som man borde se över.
Förra veckan var jag på ett seminarium som handlade om E-tjänstehandel. All tjänstehandel, men speciellt E-tjänstehandeln, ökar kolossalt i Sverige. Därför är det viktigt att vi ser till att vi åtgärdar de problem som finns. Momsen var ett av de problem som diskuterades. Det finns andra problem, som att det är olika konsumentregler i EU-länderna. Men det får andra utskott hantera.
Att åstadkomma ett enklare momssystem mellan EU-länderna för att undanröja konkurrenshinder är, som jag har sagt tidigare, jätteviktigt. Vi tycker också att man ska ha så få undantag som möjligt. Samtidigt måste det finnas möjlighet att ha reducerade momsskattesatser. Ett exempel är reducerad moms på restauranger. Det tror man skulle kunna öka årsarbetskraften med 3 000 på kort sikt och kanske 6 000 på lång sikt. Det är bra att man kan hantera moms på olika sätt. Men man ska ha så få undantag som möjligt och en harmonisering i EU så att handeln fungerar och vi får en större konkurrensneutralitet. Det är bra för Sverige.
Anf. 22 Helena Leander (Mp)
Fru talman! En diskussion om framtiden för EU:s mervärdesskattedirektiv blir lite teknisk. Man hamnar i diskussioner om ursprungslandsprincipen kontra destinationslandsprincipen, om skattskyldighet och om olika skattesatser beroende på om produkten är i digital eller fysisk form. Det blir lite tråkigt.
Eftersom vi är eniga i utskottet i den här frågan ska jag inte trötta åhörarna med de tråkiga tekniska detaljerna. Jag ska i stället ägna mig åt en fråga där vi visserligen är eniga i utskottet, men där vi är oeniga med EU-kommissionen. Jag är inte helt säker på att EU-kommissionen följer den här debatten, men om de gör det vill jag att de ska känna att hela Sveriges riksdag står upp för de svenska folkrörelserna.
Förra veckan pratade jag om vikten av att beslut fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Det är faktiskt relevant i den här frågan också. Visst finns det vissa gränsöverskridande problem som vi måste lösa tillsammans. Visst kan det finnas en poäng med att EU har ramar för hur de olika medlemsländernas momssystem ska se ut så att det inte blir alltför otympligt att handla mellan länder. När EU börjar lägga sig i om våra ideella föreningar ska betala moms eller inte, tycker jag att man har passerat gränsen för vad som är gränsöverskridande.
Sverige har en stark folkrörelsetradition. Av tio vuxna svenskar är nio medlemmar i en ideell förening, därtill kommer en massa barn och ungdomar som är aktiva i en rad olika föreningar. Det kan vara den lokala fotbollsklubben, nykterhetsföreningen, rollspelsgruppen eller djurskyddsorganisationen. Det kan vara någon av alla de föreningar som fungerar som mötesplatser för människor med olika bakgrund som har ett gemensamt intresse eller ett gemensamt mål som de arbetar för. Föreningarna är inte bara mötesplatser utan också skolning i praktisk demokrati. Säkert har ni som sitter här i kammaren varit aktiva i en rad föreningar, om inte annat så i politiska partier. Säkert har ni, precis som jag, sett hur man kan växa som människa i en förening när man i ungdomsförbundet för första gången ordnar en kurs för sina kompisar. Det är en kick, precis som när man för första gången vågar sig upp i talarstolen på riksårsmötet och håller sitt tal för en motion till exempel. Det är en kick som får människor att växa. Man lär sig mycket, inte bara om världen utan också om sig själv.
Föreningarna behöver i dag inte bekymra sig om momsfrågor. De betalar moms på det de köper in, precis som vilken privatperson som helst. Men om de säljer en bulle behöver de inte redovisa moms. Det är inte i första hand en ekonomisk fråga. Det handlar sällan om några stora belopp. Det handlar framför allt om att inte belasta föreningarna med krångel. Det är ideella föreningar vi pratar om med människor som jobbar ideellt med något som de inte nödvändigtvis är utbildade för. Även om man inte är utbildad och även om man inte brinner för det måste man ha en kassör i föreningen. När man har tjatat runt är det någon snäll person som ställer upp och som får lite tips av den som var kassör innan som har lärt sig av den som var kassör dessförinnan. Förhoppningsvis tunnas kunskaperna inte ut alltför mycket på vägen. Man kommer ihåg hur det är med debet och kredit. Om man dessutom ska ha koll på ingående och utgående moms och olika momssatser blir det knepigt. Det är ju inte så att folk står på kö för att få bli kassörer - det kanske det är i era partier, men så var det inte när jag var aktiv i ungdomsförbundet. I dag slipper de i alla fall krångla med moms. Det är det som EU-kommissionen vänder sig mot.
Om det är något budskap som jag vill skicka med till EU-kommissionen inför arbetet med ett nytt mervärdesskattedirektiv är det: Låt våra ideella föreningar slippa krångla med moms.
Jag har väldigt svårt att se att momsfriheten för de svenska ideella föreningarna skulle vara ett gränsöverskridande problem som kräver ingripande på EU-nivå. Om andra EU-länder vill ha moms på sina ideella föreningar är det upp till dem, men låt våra ideella föreningar få slippa stoppas in i någon sorts momssystem som är anpassat för professionella och vinstdrivande företag och inte för ideella föreningar.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet.
Anf. 23 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är sällan ekumeniken står så högt som i dag när det gäller skatteutskottets utlåtande. Alla är eniga.
Häromdagen cyklade jag i väg till Råsunda fotbollsstadion för att se matchen mellan AIK och Helsingborg i Allsvenskan. Det blev 2-1. Jag köpte en biljett som kostade 245 kronor, varav momsen var 13:92 - den är 6 procent på idrottsarrangemang. Sedan ingick också en serviceavgift på 25 kronor. På den var momsen 20 procent, alltså 5 kronor. Jag betalade sammanlagt 18:92 i moms. Sedan köpte jag också korv två gånger. Det kostade 40 kronor. Jag frågade om jag kunde få ett kvitto på det. Men det var svårt. Frågan är vilken momssats som gäller när man köper korv på en fotbollsmatch. Handlar det om servering eller mat? Det är en intressant fråga.
Jag vill också gratulera Hasse Olsson eftersom jag i går såg att korvförsäljningen för Rydboholms sportklubb gick utmärkt när Rydboholms SK besegrade Borås GIF med 3-0. Det var kanske lite färre åskådare där.
Detta illustrerar ändå att olika inkomster är viktiga för olika föreningar. Det har vältaligt framgått här tidigare att om det är någonting som vi är eniga om i detta utskott är det att den stora svenska ideella sektorn i föreningsverksamhet och så vidare behöver undantas från moms.
Jag är glad över att vi alla i utskottet på ett positivt sätt nog har kunnat påverka kommissionären Semeta när vi besökte honom den 12 april. Jag vill tacka alla ledamöter i utskottet för goda insatser vid detta möte. Jag tror att det kommer att vara ett utmärkt möte också den 16 juni när vi träffar honom igen.
Det finns i detta ekumeniska betänkande några saker som är viktiga att ta med i kammarens protokoll.
En viktig sak är hur stort skattebortfallet är om man utgår från de skattesatser som alla EU:s 27 länder har beslutat om. EU-kommissionen säger att det nuvarande skattebortfallet är ofattbara 100 miljarder euro. Jag förstår inte hur stort detta belopp är. Men det visar möjligen att det finns oerhört mycket att göra för att skärpa tillämpningarna. Men då måste man göra det som inte minst Lena Asplund var inne på när det gäller dessa stora frågor, till exempel hur man behandlar ett problemområde som rör internationell handel med tjänster. Det är viktigt att vi får en harmonisering. Nu är det i grund och botten 27 olika system, och det görs olika tolkningar av både vad som ska beskattas och var det ska ske.
Vi är alla eniga om att det här behövs nya regler för alla de internationella skatteavtal som vi har ingått. De gäller inkomstskatt och information men inte momsen. Här behövs det enligt mitt förmenande en samordning på europeisk nivå.
Jag ska ta upp två saker till. En sak gäller det förhållandet att posten i Frankrike är undantagen från moms. Detta undantag vill vi ha bort, vilket vi har skrivit tydligt här. Detta är lite konstigt. Posten var en gång i tiden en stor inkomstkälla. Men posten eller utbyte av meddelanden över huvud taget har fått så många nya former genom elektronik och så vidare. Att undanta just posttjänster från moms förefaller därför mycket obsolet.
Allra sist ska jag ta upp företagen. Det behövs nya regler, bestämmelser, blanketter och så vidare för att minska administrationskostnaderna. Utskottet skriver att ett förenklat uppbördssystem kan underlätta för både näringsidkare och skatteförvaltningen.
Möjligen är det på det sättet att just skatteförvaltningarna komplicerar detta mycket genom att inte ha en tillräcklig samordning och inte ha enklare regler för hur man ska redovisa. Då skulle skatteinkomsterna kanske kunna ökas via momsen utan att skattesatserna höjs. Tyvärr har Sverige en mycket hög moms - 25 procent. Det är högst i Europa, och det finns anledning att återkomma till att en sådan hög skattesats bidrar till att locka till fusk med skatten.
Anf. 24 Karin Nilsson (C)
Fru talman! Det blir förstås en del upprepningar när man är den femte talaren. Men upprepningar bekräftar enighet i denna fråga. Jag instämmer i vad alla tidigare talare har sagt och förmodligen också i vad de talare som kommer efter mig säger.
EU:s grönbok om mervärdesskattens framtid är ett första initiativ. Det är det första i raden av trevande försök att göra någonting åt momsfrågorna. Politiskt är vi helt överens om syftet. Syftet är att undvika dubbelbeskattningar och undvika momsfusk och skatteupplägg, vilket åsidosätter ärlig konkurrens och minskar statens inkomster.
Det finns en ambition att förenkla handel mellan länder, förenkla och minska regelbördan för företagen och bredda och stabilisera skattebasen. Så långt är vi verkligen överens.
Sedan har vi även en rad gemensamma frågetecken på områden som bör utredas och övervägas ordentligt. Där är vi kanske lite mer tveksamma till det som vi har sett hittills men där vi givetvis också vill vara med och påverka. Det är bland annat frågan om att momsbelägga offentlig sektor. Den känns inte helt självklar. Men det som känns viktigt i den frågan är att neutralisera momsen mellan verksamheter som utförs både i offentlig och privat regi och att jämna ut villkoren för dessa verksamheter.
Där vi definitivt är angelägna om att gemensamt uttrycka en svensk åsikt och där vi är tveksamma till EU:s inblandning gäller förslaget om den ideella sektorn, alltså föreningar, trossamfund, stiftelser. Det är en fråga som engagerar hela svenska folket, från ung till gammal. Här handlar det om socialt arbete och engagemang och biståndsarbete. Det berör kulturfrågor, och det berör föreningar som jobbar för mänskliga rättigheter och föreningar som jobbar med miljöfrågor och har ett miljöengagemang. Det kan handla om utbildning och studieförbundsverksamheter som, precis som Helena Leander sade, sker genom att man är föreningsansluten och växer inom föreningen. Det är en social och mänsklig dimension som är otroligt viktig för ett samhälles utveckling.
Sedan har vi också idrottsföreningarna med de små knattelagen och de något högre divisionerna där vi har bekymret om vi ska lägga på dem en extra börda att redovisa moms i alla sammanhang då pengar går in och ut.
I dessa frågor har vi ett stöd från Finansdepartementet och från finansminister Anders Borg. Han har fört samtal och lämnat skrivelser till Bryssel och till kommissionen.
Hela utskottet var också nere i Bryssel i april och träffade skattekommissionären Semeta. Vi ska träffa honom igen i juni.
Vi har dessutom draghjälp av våra företrädare i Bryssel. Jag vet att Centerpartiets EU-parlamentariker Lena Ek jobbar med frågan från sin politiska position i EU. Jag vet också att många av hennes övriga svenska kolleger gör detsamma.
Men vi i Sverige får väl ändå inte bara förlita oss på att vi politiker samt våra EU-parlamentariker och våra ministrar själva ska reda ut det här. Frågan berör verkligen föreningarna. För att det verkligen hela vägen ned till Bryssel ska synas att detta berör är det oerhört viktigt att föreningarna själva hörs och syns i frågan - detta som en bekräftelse på vad vi tycker.
Vi hoppas verkligen på ett positivt genombrott och på ett stöd i den här angelägna frågan.
Frågan om
var
skatterna till vår gemensamma välfärd ska tas ut - på arbete eller konsumtion eller på balansen däremellan - är inte enkel, inte heller frågan om
hur
skatterna ska tas ut.
Jag har träffat flera företagare som oroar sig för ett ökat administrativt krångel vid sin slutredovisning av momsen. EU har ju i något sammanhang sagt att momsredovisning ska ske i februari i stället för, som de flesta i dag tillämpar, i samband med årsbokslut och deklaration.
Senast träffade jag bussbolaget Fårbobuss från Oskarshamn som beskrev bussbranschens momskrångel då de arrangerar paketresor. Den verksamheten innehåller Sveriges alla momssatser - 6 procent, 12 procent och 25 procent - så länge det är i Sverige. Men om de arrangerar en paketresa, till exempel en skidresa till Italien, träffar de på olika momssatser hela vägen dit och även under vistelsen där. Precis som hos oss kan det vara en, två eller kanske tre olika momssatser.
Uppenbarligen finns det en hel del att göra inom området för att förbättra och förenkla. Det vi i dag gör med grönboken får väl betraktas som ett led i det arbetet.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 25 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Bakom detta utlåtande om EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens framtid står alltså ett enigt skatteutskott, så risken finns att det blir lite upprepningar här från talarstolen. Å andra sidan är frågan om mervärdesskatternas framtid i EU och även i Sverige en viktig fråga. Om det blir lite tjatigt kan åhörarna kanske trösta sig med ordspråket att repetition är all kunskaps moder.
Ett av syftena med den breda översynen av det gemensamma mervärdesskattesystemet är att motverka skattefusk. I grönboken redovisas uppskattningar, att det så kallade mervärdesskattegapet - det vill säga skillnaden mellan vad som teoretiskt borde betalas i moms och vad som faktiskt betalas inom EU - uppgår till 12 procent av de faktiska mervärdesskatterna eller, i absoluta tal, till drygt 100 miljarder euro år 2006. Det är alltså fråga om väldigt mycket pengar.
Enligt samma uppskattning var dock mervärdesskattegapet i Sverige samma år betydligt lägre, ca 3 procent. Även där är det är en försvarlig summa - drygt 800 miljoner euro, drygt 7 miljarder kronor.
Andra länder uppvisar betydligt högre beräknat mervärdesskattegap. Högst år 2006 låg EU:s krisland nummer ett i dag, Grekland, med 30 procent. Även andra länder låg på en anmärkningsvärt hög nivå, till exempel Storbritannien - även det för övrigt ett land med mycket stora ekonomiska problem - med sina 17 procent.
Effektiv skattekontroll och god skattemoral bland företagare och invånare är naturligtvis grundläggande i förebyggande syfte här.
Utskottet tar i sitt utlåtande upp tankar på ett förenklat uppbördssystem som ett medel för att minska skattefusket inom området. Det skulle kunna göras bland annat genom en standardiserad gemensam momsdeklaration. En annan sak är att ha en enda kontaktpunkt vid gränsöverskridande transaktioner, så kallad one stop shop. Dessa förslag är väl värda att ta fasta på men kräver ytterligare utredningar innan de kan förverkligas.
Fru talman! Kommissionen hänvisar inledningsvis till behovet av en bredare skattebas för att finansiera välfärdssamhället i framtiden. Men några frågor om detta ställs inte i den här grönboken. En ökning av mervärdesskatteintäkter skulle, allt annat lika, rimligtvis innebära motsvarande minskningar av andra skatter.
Utskottet framhåller för sin del att "en övergång från skatter på arbete och kapital till konsumtion och dess konsekvenser i Sverige är en stor fråga som i sig kräver noggranna överväganden".
Vid den öppna utfrågning om mervärdesskattesystemets framtid som utskottet anordnade i mars lyftes denna fråga fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. SKL framhåller att en förskjutning från direkt beskattning till indirekt beskattning påverkar en av grundbultarna i det kommunala självstyret, nämligen beskattningsrätten.
Om andelen av kommunernas och landstingens intäkter i form av statsbidrag, särskilt då riktade bidrag, ökar på bekostnad av egna kommun- och landstingsskatteintäkter begränsas det kommunala handlingsutrymmet enligt SKL - ett handlingsutrymme som anses vara nödvändigt för finansieringen av välfärden i framtiden.
Det här är, fru talman, en viktig långsiktig fråga som så att säga ligger i tangentens riktning. Om och när ett förändrat mervärdesskattesystem skapar ökade intäkter är alltså en viktig fråga att bevaka i framtiden.
Fru talman! Kommissionen anser liksom utskottet att det finns goda skäl att eftersträva ett mervärdesskattesystem med så få områden med reducerade skattesatser som möjligt. Men det måste finnas möjligheter för medlemsstaterna att i vissa sammanhang ha reducerade skattesatser. I Sverige har vi till exempel en lägre momsskattesats för livsmedel. Visserligen ifrågasätts den återkommande från olika håll. Likafullt beskattas livsmedel i dag med 12 procent, att jämföra med standardskattesatsen 25 procent.
Här vill jag något komplettera Gunnar Andréns påpekande om att Sverige har den högsta momsskattesatsen i EU. Det är sant. Men på samma nivå ligger Danmark och Ungern. Flera andra länder ligger på 23-24 procent. Sverige skiljer alltså inte ut sig speciellt mycket med sin skattesats.
Frågan om momsskattesatsen till exempel avseende livsmedel är en fråga som vi själva ska äga, och så ska det vara även i framtiden.
En liknande och mer aktuell fråga är den om momsplikt för inkomster avseende den ideella sektorn - idrottsföreningar med flera. I Sverige är denna ideella sektor momsbefriad. Men, som många redan talat om, ifrågasätter EU-kommissionen detta.
Ett enigt utskott betonar vikten av att ett nytt regelverk fortsatt måste undanta den ideella sektorn från momsplikt. Det är bättre att föräldrar och andra lägger ned mer tid på ungdomar än på att ägna sig åt momsredovisningar som knappast minskar den administrativa bördan för föreningarna och som inte heller kommer att generera så värst mycket pengar.
Föreningslivet är en grundbult i den svenska demokratin. Jag förutsätter att regeringen med kraft driver frågan om momsbefrielse gentemot EU-kommissionen. Det är naturligtvis en styrka att riksdagens partier är eniga i frågan liksom vi, som sagt, är även om detta utlåtande.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 18 maj 2011.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Grönbok om mervärdesskattens framtid
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.