Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

valdeltagande bland arbetssökande

Skriftlig fråga 2002/03:681 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-03-17
Anmäld
2003-03-18
Besvarad
2003-03-26
Svar anmält
2003-04-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 mars

Fråga 2002/03:681

 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om valdeltagande bland arbetssökande

I en undersökning från Västerås stad efter kommunfullmäktigevalet 2002 konstateras att arbetslöshet är den faktor som enskilt väger tyngst för personer som inte utnyttjar sin rösträtt. Demokratin är beroende av valdeltagande och att människor finner det meningsfullt att rösta. Det är oerhört alarmerande när det visar sig att de som saknar arbete och därmed står utanför arbetsmarknaden och i någon mån även samhällets övriga trygghet och gemenskap väljer att också ställa sig utanför demokratin. Det bådar inte gott för framtiden.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att främja valdeltagande också bland personer utanför den ordinarie arbetsmarkanden?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:681 besvarad av Mona Sahlin

den 26 mars

Svar på fråga 2002/03:681 om valdeltagande bland arbetssökande

Statsrådet Mona Sahlin

Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja valdeltagande också bland personer utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Regeringens demokratisyn utgår från alla människors lika värde och att alla ska ha lika möjligheter att påverka såväl sin vardag som samhällsutvecklingen i stort. Problemet för demokratin är att det finns grupper som står utanför. Det är framför allt tre grupper som regeringen anser behöver prioriteras för att deras delaktighet och inflytande i den svenska demokratin ska öka. Dessa tre grupper är ungdomar, personer med utländsk bakgrund och arbetslösa. Denna prioritering fastslås också i regeringens proposition Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80).

Det är inte alltid nödvändigt att särskilja dessa grupper vid genomförande av olika insatser, eftersom medborgare som inte röstar och inte deltar aktivt i den politiska beslutsprocessen ofta tillhör flera grupper samtidigt.

För att främja valdeltagandet och därmed demokratin måste vi i regeringen tillsammans med andra berörda parter, däribland de politiska partierna, ständigt arbeta med att underlätta för medborgarna att delta i det svenska samhällets utveckling både i egenskap av förtroendevalda och privatpersoner.

Den 1 juli 2002 infördes en bestämmelse i kommunallagen (1991:900) som innebär att arbetslösa som innehar ett förtroendeuppdrag har rätt till ersättning för förlorad arbetslöshetsersättning. Det är ännu för tidigt att säga vad denna lagändring har fått, och kommer att få, för effekter. Regeringen har gett Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram förslag på hur bland annat effekterna av denna åtgärd ska kunna mätas.

Flera studier visar att frånvaron av aktiva politiker i närområdet bidrar till det alltför låga valdeltagandet, liksom bristen på förebilder i form av förtroendevalda med samma sociala eller etniska bakgrund som väljarna. Detta gäller framför allt i så kallade utsatta bostadsområden där ofta många arbetslösa och personer med utländsk bakgrund bor. Medborgarna som bor i dessa områden kan uppleva att de politiska partierna endast engagerar sig i dem precis före valet för att vinna röster. Därför är det viktigt att de politiska partierna engagerar sig mellan valen.

För närvarande utvärderas regeringens utvecklingsarbete Tid för demokrati. En viktig del i detta projekt har varit att ge stöd till 142 olika demokratiprojekt ute i landet. Flera av dessa projekt har haft arbetslösa som målgrupp. Utvärderingen ska bland annat ge svar på om dessa projekt har lett till ökat valdeltagande. Storstadsdelegationens nyligen avlämnade årsrapport visar att valdeltagandet har ökat i flera stadsdelar där liknande insatser för demokratiutveckling har genomförts inom ramen för regeringens storstadssatsning. Utvärderingen ska redovisas i juni i år och därefter kommer jag att ta ställning till hur vi på bästa sätt ska använda oss av erfarenheterna från dessa projekt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.