Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

torven och klimatpolitiken

Skriftlig fråga 2004/05:1385 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-04-11
Anmäld
2005-04-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-04-27
Svar anmält
2005-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 april

Fråga 2004/05:1385

 av Ingegerd Saarinen (mp) till statsrådet Lena Sommestad om torven och klimatpolitiken

Torv är ett bränsle som används som resultat av statliga politiska beslut och det är därför rimligt att staten tar visst ansvar och inte ändrar politik i alltför tvära kast. Det har nu emellertid varit klart åtminstone sedan 1993 att energiutvinning från torv står i motsats till klimatmål. Branschen har alltså haft en mycket god förvarning. Sysselsättningsargumentet är inte särskilt starkt, särskilt inte som en stor del av torven numera importeras.

Om torven fasas ut kan den förväntas ersättas med trädbränslen, vilket ger minst lika mycket sysselsättning.

Torv klassas som ett förnybart bränsle i koldioxidlagstiftningen eftersom den är undantagen från koldioxidskatt. I elcertifikaten räknas torv också som ett förnybart bränsle eftersom torv är certifikatsberättigat. Detta senare beslutade riksdagen våren 2004. På hösten samma år bestämdes emellertid att torv räknas som fossilt och koldioxidavgivande i handeln med utsläppsrätter. Sverige räknar i sin utsläppsrapportering till EU och FN torv som koldioxidavgivande, för det måste vi. Det säger EU och det säger FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC OECD/IEA.

Torven står för ungefär 1,5 miljoner ton koldioxid per år, 2 % av Sveriges växthusgasutsläpp. Torvens ställning är alltså avgörande för Sveriges förmåga att klara befintliga och kommande klimatmål.

Avser statsrådet att verka för en konsekvent behandling av torven?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1385 besvarad av Mona Sahlin

den 27 april

Svar på fråga 2004/05:1385 om torven och klimatpolitiken

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Ingegerd Saarinen har frågat om jag avser att verka för en konsekvent behandling av torven.

Bakgrunden till dagens användning av energitorv är de stöd till pannor för torveldning som utgick för ett tjugotal år sedan för att minska det då stora beroendet av olja för uppvärmning. Under de senaste åren har ett antal nya ekonomiska styrmedel introducerats: elcertifikatsystemet och handel med utsläppsrätter, vilket föranlett nya överväganden.

Vid behandlingen av propositionen om elcertifikat (prop. 2002/03:40) drog riksdagens näringsutskott slutsatsen att torv bör ingå i elcertifikatsystemet. Skälen för denna slutsats är enligt utskottets betänkande miljömässiga. Om torv inte blev certifikatberättigat, skulle torven som bränsle i kraftvärmeverk konkurreras ut av kol, vilket enligt utskottet skulle leda till ökade miljöstörande utsläpp. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i betänkandet.

Mot bakgrund av riksdagens beslut lämnade regeringen i november 2003 förslag till ändringar i lagen om elcertifikat med innebörden att torv skulle bli ett certifikatberättigat bränsle när den används för elproduktion i kraftvärmeverk. Av regeringens proposition framgår tydligt att elcertifikatsystemet genom denna lagändring ges ett utvidgat syfte. Systemet syftar således till att stödja elproduktion från förnybara bränslen och elproduktion från torv. Lagändringen innebär således inte att regeringen tar ställning till att torv ska betraktas som ett förnybart bränsle. Motivet till ändringen var att främja användning av torv framför kol och att torv har vissa fördelaktiga egenskaper vid sameldning med träbränsle. Regeringen framhöll också att den på nytt skulle överväga torvens roll i elcertifikatsystemet om det skulle visa sig att torven tränger ut användning av biobränslen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och ändringarna i lagen trädde i kraft den 1 april 2004.

När det gäller torvens ställning i systemet för handel med utsläppsrätter styrs detta av den internationellt bestämda definitionen av torv. Enligt IPCC:s definitioner hänförs torv till samma grupp bränslen som de fossila bränslena. Därför har torven fått denna ställning i handelssystemet. Jag är däremot positiv till de idéer som finns inom torvbranschen att inrikta det framtida torvbruket till de marker som är mer fördelaktiga vad gäller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ett exempel på sådan mark är utdikad torvmark där det i dag växer avverkningsmogen skog.

Syftet med utformningen av de aktuella olika styrmedlen är att nå visionen att Sverige på lång sikt baserar energitillförseln på förnybar energi. En minskad användning av fossila bränslen såsom kol och en successiv övergång mot ökad användning av biobränslen är en förutsättning för detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.