Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges arbete med energitjänstedirektivet

Skriftlig fråga 2004/05:1810 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-06-03
Inlämnad
2005-06-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-06-15
Svar anmält
2005-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 juni

Fråga 2004/05:1810

 av Ingegerd Saarinen (mp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om Sveriges arbete med energitjänstedirektivet

Enligt utläckt protokoll från ett EU-samordningsmöte på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet den 27 april 2005 har svenska representanter i Bryssel framgångsrikt arbetat för att "urvattna" energitjänstedirektivet, och använder med tydlig stolthet just detta ord.

Av dokumentet framgår också att tjänstemännen arbetar för att Sverige ska slippa energieffektiviseras, genom att åberopa "särskilda skäl" för att få räkna med effekter av 1991 års skatteomläggning.

Dokumentet, som sänts separat till Mona Sahlin, förefaller visa att Sverige i EU driver en linje som i största allmänhet är fientlig mot energieffektivitet och i synnerhet motarbetar att Sverige ska göra någonting för att förbättra sin energieffektivitet.

Avser Mona Sahlin att klargöra att Sverige är positivt till energieffektivisering i Sverige och EU och därför vill se ett starkt energitjänstedirektiv?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1810 besvarad av Mona Sahlin

den 15 juni

Svar på fråga 2004/05:1810 om Sveriges arbete med energitjänstedirektivet

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Ingegerd Saarinen har frågat om jag avser att klargöra att Sverige är positivt till energieffektivisering i Sverige och EU och därför vill se ett starkt energitjänstedirektiv.

Sveriges inställning är glasklar; ambitiös energieffektivisering är en väsentlig del av vår energipolitik och en nödvändig och central del i hållbar utveckling för Sverige och Europa. Sverige var exempelvis aktivt pådrivande inför den rådsslutsats om minskad energiintensitet som togs för ett år sedan.

Jag klargjorde Sveriges inställning till direktivet vid energirådet den 29 november 2004. Sverige har konsekvent argumenterat för en hög ambitionsnivå beträffande energieffektivisering inom EU. Från svenska regeringens sida har vi under förhandlingarna aktivt verkat för ett ambitiöst direktiv baserat på kostnadseffektivitet. Enligt det liggande förslaget ska medlemsstaterna anta ett nationellt mål på 6 % effektivisering som ska uppnås under en period på sex år. Från svensk sida hade vi gärna sett en ännu högre ambitionsnivå, men vi är ändå nöjda med att rådet ser ut att kunna enas kring ett mål för ökad energieffektivisering.

De åtgärder som nu vidtas i Sverige är till stor del en följd av att det är lönsamt att energieffektivisera till följd av höga energiskatter. Energiskatter i den form vi har nu infördes genom en skatteomläggning 1991 och har sedan höjts successivt, inte minst som ett led i den gröna skatteväxlingen. Sverige kräver mot denna bakgrund att energieffektivisering som blir följden av den gröna skatteväxlingen ska få räknas Sverige till godo trots att energiskatterna har sin grund i en skatteomläggning redan 1991. Sverige anser vidare att samtliga energieffektiviserande åtgärder och teknologier ska få konkurrera fritt på lika villkor. Därför har vi i förhandlingarna exempelvis motsatt oss att kombinationserbjudanden med energi, kapital och teknik ska ges en gynnad ställning jämfört med fall där dessa tjänster säljs var för sig. Vi har verkat för att alla möjliga affärsupplägg ska ges likvärdiga villkor på marknaden.

Vi har också givit stöd för principen att den offentliga sektorn ska åläggas att ta en ledande roll, men vi har inte accepterat att det ska anges på gemenskapsnivå exakt vad detta ska bestå i; jag anser att det ska beslutas i Sverige med kommuner och landsting som centrala aktörer exakt vilka åtgärder som ska vidtas för att den offentliga sektorn ska ta och behålla en ledande roll i energieffektivisering.

Ingegerd Saarinen påstår att det förefaller som om Sverige i EU driver en linje som i största allmänhet är fientlig mot energieffektivitet. Det finns ingen grund för detta. Sverige har verkat för fortsatt energieffektivisering, som ska kunna ske till lägsta kostnad, och för att besluten om vad som ska göras inom den offentliga sektorn ska kunna tas på den mest lämpliga nivån.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.